Isaiah 53
1 Kathupoh’u koi atahsan’a um'em? Pakaiyin abanthahat koi koma atah lang em?
Men ho tror vår predikan, och hvem varder Herrans arm uppenbarad?
2 Ka lhacha chu Pakai ang sunga ham jih engsel tobang ahin, tolgo laiya ajung hung dondoh tobang ahije. Agongso jong gahvet dinga ahoina ahilouleh adang lamna, eiho ilunglutna thei’u aumpoi.
Ty han rinner upp för honom såsom en vidja, och såsom en rot utu torro jord; han hafver ingen skapnad eller dägelighet. Vi såge honom; men der var ingen den skapnad, som oss kunde behaga.
3 Ama chu nahsahmo le deilouvin aumin, lung khamna mipa, lunghemna to kitho ahi. dimset ahi. Eihon inung lam’u Ama langa ipeuvin, achomlam ingat’uvin ahi. Ama chu nahsahmon aumin, chule eihon iman igelkhoh pouve.
Han var den aldraföraktadaste och vanvördaste, full med värk och krankhet; han var så föraktad, att man gömde bort ansigtet för honom; derföre aktade vi honom intet.
4 Hijongleh eima ho lhah samna Aman apon, eimaho lung khamna chu Aman apohgih ahije. Chule eihon Pathen gimbolna athoh hi Ama chonsetna jeh le aboina ho jeh in igel tauve.
Sannerliga han bar våra krankhet, och lade uppå sig vår sveda; men vi hölle honom för den som plågad och af Gudi slagen och pinter var.
5 Hinla ama thingkil’a akikilna ho chu dou lung iput jeh’u ahin, ichonsetna hou jeh’a kisugepma ahin, idam theina dinguva Ama chu molla avoh’u ahin, Ama ajepnau jal'a chu eiho eikisudam’uva ahitai.
Men han är sargad för våra missgerningars skull, och slagen för våra synders skull; näpsten ligger uppå honom, på det att vi skulle frid hafva, och genom hans sår äre vi helade.
6 Eimaho jouse kelngoi ho tobang’a vahmang ‘a ihitauve, eimaho lungchama chonna dinga Pathen lampi idalhah’u ahitai. Hijongleh Pakaiyin Achunga ichonsetna ho jou seu angam lhatai.
Vi ginge alle uti villfarelse, såsom får; hvar och en såg uppå sin väg; men Herren kastade allas våra synder uppå honom.
7 Ama chu agimbol’uvin, chule abolseuve, ahijeng vang'in Amahin imacha aseipoi. Ama chu kelngoi nou akithana ding muna kipuile to abangin, chule kelngoi amul vouho koma thip khen cha aum tobang'in, Akam jong akehpoi.
Då han näpst och plågad vardt, lät han icke upp sin mun; såsom ett lamb, det till slagtning ledes, och såsom ett får, det stilla tiger för sinom klippare, och låter icke upp sin mun.
8 Dihloutah in themo achanuvin, apuimang tauve. Achilhah simthei ding neilou ahi koiman agelkhoh pehpon, akhang hoi lai tah in Ama chu akisat lhatai. Hinla kamite dou lungput jallin Ama chu akivolhu jenge.
Men han är tagen utur ångest och dom. Ho kan uttala hans lifslängd? Ty han är bortryckt utaf de lefvandes land, då han för mins folks missgerningar plågad var.
9 Aman suhkhel aneipon, chule koima duha’a abol aumpoi. Ama chu tolthat bangin athat’uvin chule mihaupa lhankhuh’a akivuije.
Och han är begrafven såsom de ogudaktige, och döder såsom en rik; ändock han ingom orätt gjort hade, ej heller något svek uti hans mun var.
10 Hinla hichu Pakai tohgon pha ahi jal'a Ama chu kigot chepma, chule lung hemna kipea ahi. Hijongleh ahinkho chu chonset jeh’a kikatdoh’a ahin, Aman chilhah tamtah ahinnei ding, hinkho sotna nom asah ding, chule Pakaiyin thilpha agon chu akhutna hung lolhing ding ahi.
Men Herren ville alltså slå honom med krankhet. När han sitt lif till skuldoffer gifvit hafver, så skall han få säd, och länge lefva, och Herrans uppsåt skall uti hans hand framgång hafva.
11 Aman athohgimna ho ga chu amu tengleh lungna kimna neitante. Chule athilto jeh jal'a hi kasoh chondih tahpa chun mi tamtah chonpha asem ding, ajeh chu Ama’n achonset nau jouse apoh mang ding ahi.
Derföre, att hans själ arbetat hafver, skall han få se sina lust, och nog hafva, och genom sin kunskap skall han, min tjenare, den rättfärdige, många rättfärdiga göra; ty han bär deras synder.
12 Aman thina geija ahung to’a athoh tah jeh in, keiman galjona gal lamkai jabolna chu kapeh ding ahi. Ama jong dougal bol ho lah’a simtha ahitah jeh in, Aman mi tamtah chonset apon, chule dou gal bol ho dingin ataopeh in ahi.
Derföre vill jag gifva honom ganska mycket till byte, och han skall hafva de starka till rof; derföre att han gifvit sitt lif i döden, och vardt ogerningsmannom lik räknad, och mångas synder bar, och bad för öfverträdarena.
