Hosea 1
1 Pakaiyin hiche thuhi Beeri chapa Hosea anapeh ahi. Hiche hi Uzziah, Jotham, Ahaz, chule Hezekiah ho Judah lenga anapanlaiyu chule Jehoash chapa Jeroboam Israelte lenga anapanlai ahi.
Detta är Herrans ord, som skedde till Osea, Beeri son, uti Ussia, Jotham, Ahas, Jehiskia, Juda Konungars, tid; och uti Jerobeams, Joas sons, Israels Konungs, tid.
2 Hiche hi amasatah-a Pakaiyin Israel mite koma Hosea anamanchaha thu anasei pat chu ahi. “Chenlang noti khat kichenpin, chutileh achate phabep khat noti cha-a hungkijil ding ahiuve. Hiche chun Israel chate Pakaija kona akiheimanguva, gamchom mite milim doi ahou-u chun noti chonna achonnao chu avetsah ahi.”
Och då Herren först tog till att tala genom Osea, sade Herren till honom: Gack bort, och tag dig ena sköko till hustru, och skökobarn; ty landet löper ifrå Herranom i boleri.
3 Hijeh chun Hosea in Diblaim chanu Gomer akichenpin ahile, chuin ahung gaiyin Hosea dingin chapa khat ahinpeh in ahi.
Och han gick bort, och tog Gomer, Diblaims dotter. Hon vardt hafvandes, och födde honom en son.
4 Chule Pkaiyin aseiyin, amin “Jezreel nasah ding ahi, ati, ajeh chu keiman phat chomkhat jouleh Jezreel thisan kiso jeh'a Jehu lengpa alenggam talen kamat saha, Israel mite chamlhatna lenggam kasuhbei ding ahitai.
Och Herren sade till honom: Kalla honom Jisreel; ty det är ännu om en liten tid till görandes, så vill jag hemsöka de blodskulder i Jisreel, öfver Jehu hus, och skall göra en ända med Israels rike.
5 Hiche niteng chuleh Jezreel phaichama Israel galhatna kasuhbei ding ahi.
På den tiden skall jag sönderbryta Israels båga, uti Jisreels dal.
6 Gangtah in Gomer in nao ahinvop kitin, chanu khat ahing kit in, chuin Pakaiyin Hosea jaha aseikitin, nachanu hi amin, “Dipdamna-bei, ‘Ngailutna–bei’ (Lo- ruhamah) - ajeh chu keiman Israel mite hi kangailut tah louhel ding ahitai ahiloule kangaidam lou ding ahitai, ati.
Och hon vardt äter hafvandes, och födde ena dotter; och han sade till honom: Kalla henne LoRyhama; ty jag vill intet mer förbarma mig öfver Israels hus; utan lag vill bortkasta dem.
7 Ahinla Judah mite chunga kangailutna kavetsah ding, Pakai Pathen thahatna jal'a kahuhdoh ding ahi, galhat mite galmanchah jeh, sakol le sakol kangtalai thahatna jeh hilouva Pakai Pathen thahatna jal'a kajosah ding bou ahi.”
Dock öfver Juda hus vill jag förbarma mig, och skall hjelpa dem genom Herran deras Gud; men jag vill icke hjelpa dem genom båga, svärd, strid, hästar eller resenärar.
8 Ngailutna beiyin anoichep aban phatin- Gomer in nao ahin vopkit in chapa ani channa ahing kittai.
Och då hon afvant hade LoRyhama, vardt hon äter hafvandes, och födde en son.
9 Pakaiyin aseiyin, “Amin chu-‘Kamite-hilou’ tin min sahin, ajeh chu Israel mite hi kamite ahitapouve, chule a Pathen-u jong kahitapoi,” ati.
Och han sade: Kalla honom LoAmmi; ty I ären icke mitt folk, så vill jag ej heller vara edar.
10 Ahivanginla Israel chate twikhanglen panga neldijat le simjou lou hung hitei ding ahiuvin, ajahuva ‘kamite nahitapouve’ Katina laitah a chu “hingjing Pathen chate “Kati ding ahiuve.
Men talet på Israels barn skall varda lika som sanden i hafvena, den man hvarken mäla eller räkna kan; och det skall ske på det rum, der man till dem sagt hafver; I ären icke mitt folk; der skall man säga till dem: O! I lefvande Guds barn.
11 Hitia chu Judah mite le Israel mite thakhatna hung kikhom kimsoh keijuva, alamkaidiu jong mihem khatseh akilhendiu gamsunga kona kitou tol ding ahiuve. Ajeh chu Jezreel nikho hi loupi ding ahiye.
Ty Juda barn och Israels barn skola sammankomma, och skola hålla sig alla under ett hufvud, och draga upp utu landena; ty Jisreels dag skall vara en stor lag.
