Semtilbu 47
1 Hiti chun Joseph ache lut in Pharaoh henga thu agalhut in, ‘‘Kapa le ka sopite akelngoi ho jouse le aganchau toh chule aneijouseu toh kilhon in Canaan gam'a kon in ahung lhung tauve; tuhin Goshem gamsunga aum uve,” aga ti.
Och Josef kom och berättade för Farao och sade: "Min fader och mina bröder hava kommit från Kanaans land med sina får och fäkreatur och allt vad de äga; och de äro nu i landet Gosen."
2 Chuin Joseph in asopi ho lah a mi nga alhengdoh in Pharaoh henga phondohna aneiyin ahi.
Och han hade bland sina bröder tagit ut fem män; dem ställde han fram inför Farao.
3 Chuin Pharaoh in amaho chu thu adong tan, “Nangma ho ipi natong nahiu ham?” amahon adonbut un, “Keima ho nasohte ho hi kapu kapate khanga patna kelngoi ching ka hiuve atiuvin ahi.”
Då frågade Farao hans bröder: "Vad är edert yrke?" De svarade Farao: "Dina tjänare äro fårherdar, såsom ock våra fäder hava varit."
4 Amahon Pharaoh henga ahoulim un, hiche gam'a cheng dinga hi keiho ka hung taovu ahe, ajeh chu nasoh teho hi kelngoi vah ka hiuvin, hamdong jong Canaan lhang lama aum tapoi; Hijeh chun lungset tah in Goshem lhang langa nei chen sah un kel hah sung in atiuvin ahi.
Och de sade ytterligare till Farao: "Vi hava kommit för att bo någon tid här i landet; ty dina tjänare hade intet bete för sina får, eftersom hungersnöden är så svår i Kanaans land. Så låt nu dina tjänare bo i landet Gosen."
5 Hichun Pharaoh in Joseph jah a aseiye, “Napa ahin, na sopi ho nangma koma din ahung tauve.
Då sade Farao till Josef: "Din fader och dina bröder hava alltså nu kommit till dig.
6 Nangman lhen peh tan Egypt gamsung pumpia amaho achen thei na diuvin, chule Egypt gamsung a apha pen chu pen ati; Hichun Goshem lhang lam chu pen amaho din ati. Chule amaho lah a miching thepna nei aumle keima gancha ho vetup din nei koi peh in,” ati.
Egyptens land ligger öppet för dig; i den bästa delen av landet må du låta din fader och dina bröder bo. Må de bo i landet Gosen, och ifall du vet om några bland dem att de äro dugande män, så sätt dessa till uppsyningsmän över min boskap."
7 Hichun Joseph in apa Jacob chu Pharaoh koma ahin puijin akihet tohsah in chujouvin Jacob in Pharaoh chu phatthei aboh in ahi.
Sedan hämtade Josef sin fader Jakob och förde honom fram inför Farao, och Jakob hälsade Farao.
8 Chuin Pharaoh in “Kum ijat na hitam tin Jacob chu adong in ahi.”
Men Farao frågade Jakob: "Huru hög är din ålder?"
9 Jacob in adonbut in, “Keima hi leiset chunga lam ka hin jotna patna hi kum ja khat le som thum tobang ka hitai; Amavang ka hinkho hi kapate ho kapute ho sang in achom jo na laiye,” ati.
Jakob svarade Farao: "Min vandringstid har varat ett hundra trettio år. Få och onda hava mina levnadsår varit, de nå icke upp till antalet av mina fäders levnadsår under deras vandringstid."
10 Hichun Jacob in Pharaoh avel in adalhah masang in avel in phatthei aboh kit in ahi.
Och Jakob tog avsked av Farao och gick ut ifrån honom.
11 Joseph in apa Jacob ahin asopiho abonchauvin Egypt gamsunga achensah tan, chule nei le gou jong apen gam jong apha pen Ramases lhangjol lam chu Pharaoh thupeh dungjui in ape tan ahi.
Men Josef lät sin fader och sina bröder bo i Egyptens land och gav dem besittning där, i den bästa delen av landet, i landet Rameses, såsom Farao hade bjudit.
12 Chuin Joseph in apa ahin, asopite ahin abonchauvin amahon angaichat dungjui in ape sohkei jin, chule chapang neocha cha ho gei ding in jong ape jeng tan ahi.
Och Josef försörjde sin fader och sina bröder och hela sin faders hus, och gav var och en underhåll efter antalet av hans barn.
13 Phat chomkhat jouvin neh-leh-chah ahah lheh jeng tan, anchang kikoi jouse jong ane chai gam tauve, Egypt gamsung le Canaan gamsunga mipite jouse neh le chah hahsat jeh in mipi thi ding in aum gam tan ahi.
Men ingenstädes i landet fanns bröd, ty hungersnöden var mycket svår, så att Egyptens land och Kanaans land försmäktade av hunger.
14 Joseph in sum le pai akhol doh jouse chu Egypt gamsung ahin Canaan gamsunga anchang achoh nau sum jouse chu Pharaoh gou kholna muna ahin polut tai.
Och för den säd som folket köpte samlade Josef till sig alla penningar som funnos i Egyptens land och i Kanaans land; och Josef lät föra penningarna in i Faraos hus.
15 Mipite jouse Egypt akon ahin, Canaan a kon ahin, sum le pai jouse alhahsam phat in Joseph koma ahung taovun ahi, Amaho akap'un “Sum le pai Sana le dangka ho jouse akichai tai; an neh ding neipeh lou ule nangma mitmua thiding ka hitauve atiuvin ahi.”
Men när penningarna togo slut i Egyptens land och i Kanaans land, kommo alla egyptier till Josef och sade: "Giv oss bröd; icke vill du väl att vi skola dö i din åsyn? Vi hava ju inga penningar mer."
16 Hichun Joseph in adonbut in, “Na dangka hou abei tah le nagancha hou keima henga hinkai jun, keiman nangho gancha hotoh kitoh ding an neh ding kalhet peh ding na hiuve ati.
Josef svarade: "Fören hit eder boskap, så skall jag giva eder bröd i utbyte mot eder boskap, om I icke mer haven några penningar."
17 Hichun amahon an nehtoh lheh ding in agancha hou jouse Joseph koma ahin kaiyun, chule sakol hon ho ahin, kelngoi hon hole keltah hon ho ahin chule abong hon ho le sangan ho jouse jong Joseph koma alheh cheh un hichun aman kum khat an neh ding apeh be kit tan ahi.
Då förde de sin boskap till Josef, och Josef gav dem bröd i utbyte mot deras hästar, får, fäkreatur och åsnor. Så underhöll han dem det året och gav dem bröd i utbyte mot all deras boskap.
18 Amavang hiche kum chu akichai kit tan, kumthat ahung lhung kittan hichun amahon a seikit tauve, “Nangma akon in imacha ka im thei tapouve, Ajeh chu ka dangka hou se la aki chaitan, ka gancha hou ka bong hou la abei tan, tua hi keima hon imacha peh ding ka neita pouve, tua hi ka tahsao le ka leiset bou'u aum tai.
Så gick detta år till ända. Men det följande året kommo de åter till honom och sade till honom: "Vi vilja icke dölja det för min herre: penningarna äro slut, och den boskap vi ägde har kommit i min herres ägo; intet annat finnes nu kvar att giva åt min herre än våra kroppar och vår jord.
19 Nangma mitmua iti ka moh thi thei diu ham keima ho tahsa ahin ka leiset'u hi an neh ding toh lheh jeng tau vinge atiuve; ka leiset u ahin ka tahsau ahin Pharaoh soh in umtau ving kate, hijeh chun anchang neh ding neipe uvin, kathi lou na diuvin, chule leiset gam chu mohseh a umlou a asetna lou ding in atiuve.
Icke vill du att vi skola förgås inför dina ögon, vi med vår åkerjord? Köp oss och vår jord för bröd, så vilja vi med vår jord bliva Faraos trälar; giv oss allenast utsäde, för att vi må leva och icke dö, och för att jorden icke må läggas öde."
20 Hichun Joseph in Egypt gamsunga leiset jouse Pharaoh din Egypt mite koma kon in achodoh soh tan ahi.
Då köpte Josef all jord i Egypten åt Farao; ty egyptierna sålde var och en sin åker, eftersom hungersnöden så svårt tryckte dem. Så blev jorden Faraos egendom.
21 Mipi ho vang chu ahile khopi akon in gam ong thinglhang lama asol in Egypt gamsunga mun khat a patin mun chom a asol in ahi.
Och folket förflyttade han till städerna, från den ena ändan av Egyptens område till den andra.
22 Gam leiset Joseph in ana choh lou chu ahile thempu ho gam ahi. Ajeh chu hitobang thempu ho chu ana kipe doh aum in, amaho chun Pharaoh a kona an neh ana kisan'u ahi jeh ahi, chule agam leiset'u jong kichol ngai lou ahi.
Allenast prästernas jord köpte han icke, ty prästerna hade sitt bestämda underhåll av Farao, och de levde av det bestämda underhåll som Farao gav dem; därför behövde de icke sälja sin jord.
23 Hichun Joseph in mipite lah a ahoulim in, “Veuvin tunia keiman nangho chule nagam leiset'u Pharaoh adia ka chohdoh ahitai keiman nangho muchi kapeh ding nanghon na phailei uva chang na tu theiyu ahitai.
Och Josef sade till folket: "Se, jag har nu köpt eder och eder jord åt Farao. Där haven I utsäde; besån nu jorden.
24 Chule nangman chang na at teng hop nga lah a hop khat Pharaoh adia napeh ding hopli chu nangma muchi adia na kikoi diu, chule nangma ho insung mite an neh a pang ding aneocha cha ho geija kapeh na hiuve.
Och när grödan kommer in, skolen I giva en femtedel åt Farao; men fyra femtedelar skolen I själva hava till utsäde på åkern och till föda för eder och dem som I haven i edra hus och till föda för edra barn."
25 Amahon aphong doh un, “Keima ho hinkho hi nangman neihuh doh peh'u ahi atiuve, chule nangma phatsah bang hi jeng hen; chule lungset tah in ka pakai pa Pharaoh soh in pangmai jeng tau vinge atiuvin ahi.”
De svarade: "Du har behållit oss vid liv; låt oss finna nåd för min herres ögon, så vilja vi vara Faraos trälar."
26 Chule Joseph in dan asem in Egypt gam'a tuni geihin aki mang na laiye, hichu ahile Pharaoh in hop nga lah a hopkhat ane jing na laiyin, thempu ho a tilou chu gam leiset abona Pharaoh a ahi tai.
Så gjorde Josef det till en stadga, som ännu i dag gäller för Egyptens jord, att man skulle giva femtedelen åt Farao. Allenast prästernas jord blev icke Faraos egendom.
27 Hichun phat chomkhat jouvin, Israel mipite chun Egypt gamsunga Goshem lhanglam chu alodim tauvin, hichea pat chun amahon nei le gou akilamdoh un, abol jouse'u jong nasatah in apung tul tul jengun ahi.
Så bodde nu Israel i Egyptens land, i landet Gosen; och de fingo sina besittningar där och voro fruktsamma och förökade sig storligen.
28 Hichun Jacob chu Egypt ahung lhun jouvin kum som le kum sagi ahinbe in Jacob hin nikho abon bon'a kum jakhat le kum som li le kum sagi alhing in ahi.
Och Jakob levde sjutton år i Egyptens land, så att hans levnadsålder blev ett hundra fyrtiosju år.
29 Israel chu athi tei ding nikho ahung nai tul tul phat in aman jong achapa Joseph akouvin ajah a “Na mit mua nangma ka lung lhaisah jouva ahile gunchu tah le kitah tah a nei bolna ding in kataipi gui noi tuhin lang Egypt gam'a neihin vuilou hel na dingin kitep in;
Då nu tiden närmade sig att Israel skulle dö, kallade han till sig sin son Josef och sade till honom: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, så lägg din hand under min länd och lova att visa mig din kärlek och trofasthet därmed att du icke begraver mig i Egypten;
30 Keima ka hinkho ahung beiteng lungset tah in ka tahsa hi Egypt akon in eipo doh inlang kapu kapate kivui na muna neivui in, hichun Joseph jong aki hahsel in, “Keiman nangma seibang bang in hinbol peh nang kate,” ati.
fastmer, när jag har gått till vila hos mina fäder, skall du föra mig från Egypten och begrava mig i deras grav." Han svarade: "Jag skall göra såsom du har sagt."
31 Hichun Jacob in avel in aseikti in, “Nangma kitep in ati, hichun Joseph akihahsel tan, chuin Jacob chu alupna a akhup lang in alum tai.”
Men han sade: "Giv mig din ed därpå." Och han gav honom sin ed. Då tillbad Israel, böjd mot sängens huvudgärd.
