Semtilbu 44
1 Hichun asopiho chu cheding in aki gong tauvin, Joseph in insung lhacha ho lah a aseitan, “Amaho dipsunga chun apoh thei jat u dimset in anchang kipoh sah un, chule dangka ahin kipoh hou chu nunghet peh cheh kitun,” ati.
Och Joseph befallde honom, som var öfver hans hus, och sade: Fyll dessa männernas säckar med spisning, så mycket de kunna föra, och lägg hvarjom sina penningar ofvan i hans säck:
2 Chuteng le keima sum eng cha khon chu alhumpen pa dipsunga achung tho pena koi jun chule chang choh na dinga sum ahin kipoh toh chun koi than, hiti chun insung lhacha pan jong Joseph in asei bang chun aboltan ahi.
Och mina silfskål ofvan i dens yngstas säck med penningarna för sädena. Han gjorde, som Joseph honom sade.
3 Jingkah matah in akipat doh un ache tauve, a sangan ho jong vumlet set in neh ding apon alampiu majon ding in asol tauve.
Om morgonen, då ljust vardt, läto de männerna fara med sina åsnar.
4 Amaho chu khopia kon chun achedoh nauvin gamla pi agei masang uvin Joseph in jong ainsung thil chingpa jah a chun, “kipat doh in lang miho nung chu del loiyin, amaho chu naphah teng le ajah uva, “Ipi ding pen tah a ka phat nau thilpha chu git louva na lethuh u-hitam ong? Ipi dinga keima dangka khon chu nana guh mangu ham?
Då de nu voro ut af stadenom, och icke långt komne, sade Joseph till honom, som var öfver hans hus: Up och far efter männerna, och när du får dem, så säg till dem: Hvi hafven I lönt godt med ondo?
5 Nangho hin ibola kapupa sum eng cha khon na guh'u hitam? Aman hiche chu aman chah a thil ahung lhung ding ho hetna a aneiji ahi; nanghon thilpha loutah na boldoh'u hi talou ham ati.
Är icke det der min herre dricker utaf, och der han spår med? I hafven illa gjort.
6 Insung lhacha pan amaho chu amat tup jouvin hitin aseitai.
Och som han beslog dem, sade han sådan ord till dem.
7 Amahon amapa koma hi tin aseiuve, “Keima ho hi na soh ka hiuvin, chule keima hon hitobang chu ka bol lou beh ding'u ahi,” ati.
De svarade honom: Hvi talar min herre sådana ord? Bort det, att dine tjenare skulle så göra.
8 Ven keiho Canaan gam'a patna sum dangka chu kahin ki choi cheh nauve, chule kadip sung uva ana umho chu ka Pakai pa in na kona kei hon iti dana sum eng chakhon chu ka guh doh thei diu ham atiuve.
Si, penningarna, som vi funnom ofvan uti våra säckar, hafvom vi fört till dig igen af Canaans lande: Och hvi skulle vi då hafva stulit silfver eller guld af dins herras huse?
9 Nasohte lah a koi hijongle ala ana umtah le ama jong chu thidoh maita hen, chule keiho jong ka pakai pa koma soh chang ding kahi tauve.
När hvilken det varder funnit ibland dina tjenare, han må dö: Dertill vilje vi ock vara mins herras trälar.
10 Hiche chu apha lheh jenge tin ama pan adonbut e, “Hinlah ka chakhon gupa bou chu ka soh a pang ding ahi ati tai, adangho vang imacha kalo louding adangho che tauvin,” ati.
Han sade: Ja, vare som I hafven sagt: När hvilkom det finnes, han vare min träl: men I skolen vara löse.
11 Amahon gangtah in adip hou chu sangan chunga kon in adom lha uvin ahong doh un ahi.
Och då de hastade sig, och lade hvar sin säck af ned på jordena, och hvar lät upp sin säck.
12 Hiphat chun insung lhacha pan alenpen apat in aneo pen pa gei in adip sung ahin kholtan ahile sum eng chakhon chu Benjamin dipsunga ahin mudoh tan ahi.
Och han sökte, och begynte på den första, in till den yngsta; då fans skålen i BenJamins säck.
13 Hichun ama hon a sangkhol'u abot tel tel tauvin, apot hou chu a sangan chunga aheng doh kit un, khopi lam ahin nung jot kit tauve.
Då refvo de sin kläder, och ladde hvar uppå sin åsna, och foro åter in i staden.
14 Judah le asopi ho ahung lhun u chun Joseph chu a in na ana umna laiye, chule amaho Joseph masanga tol ah abohkhup tauvin ahi.
Och Juda gick med sina bröder in i Josephs hus; ty han var ändå der, och de föllo ned på jordena för honom.
15 Chuin Joseph in amaho jah a aseiyin, “Ipi ham nanghon na bol'u hi? Nang hon na het lou'u ham hitobang mihem ho hi keiman amaho khonung ding kasei thei ahi,” ati.
Joseph sade till dem: Hvi torden I det göra? Veten I icke, att en sådana man, som jag är, kunde spå till?
16 Hichun Judah in asei tai, “Ipi ka sei dingu hitam? keima ho iti them ka kichan diu hitam Pathen in nasohte chonsetna hohi ahin het dohsah ahi tai. Hijeh chun keiho ka boncha uva sum eng chakhon kimat doh na pa toh ka pakai pa soh a pang ding ka hitauve.
Juda sade: Hvad skole vi säga minom herra, eller huru skole vi bära före? Gud hafver funnit dina tjenares missgerningar: Si, vi och den, som skålen är funnen när, äre min herras trälar.
17 Hinlah Joseph in adonbut in, “Hiche ho chu keiya kon in kigam lhat maihen, keiman bolda jeng inge, hiche pasal pa ka khon kimu doh na pa bou chu kasoh a pang ding, adang se sevang damsel in napa koma nung che tauvin,” ati.
Men han sade: Bort det, att jag skulle så göra. Den mannen, som skålen är funnen när, han skall vara min träl: Men I farer med frid upp till edar fader.
18 Hichun Judah aphei chen aseitai, “Lungset tah in ka pakai koma nasoh pan thu chang khat tou kasei thei ding ham? lungset tah in nei lunghan khum hih in, nangma Pharaoh toh nalal na lhon jong ki bang ahitan;
Då gick Juda till honom, och sade: Min herre, låt din tjenare tala ett ord i dina öron, min herre, och din vrede harmes icke öfver din tjenare; ty du äst såsom Pharao.
19 Ka pakai pan phat masa chun nasohte ho nei dong uvin, nangma hon sopi nanei juvem ahiloule na pa'u umnalai em natin,
Min herre frågade sina tjenare, och sade: Hafven I ock någon fader, eller broder?
20 Chuin keima hon ka donbut un, henge ka pakai pa ka tiuvin kapa'u jong adam nalaiye ahin amavang ateh lheh tai ka tiuve, chule achapa aneopen pachu ateh jou nungsanga ahin ahi. Asopipa jong athi tan, amabou chu anu sunga hing doh ahin, hijeh a chu apan jong hatah a angailut ahi,” ati.
Då svarade vi: Vi hafve en fader, och han är gammal, och en ung dräng föddan i hans ålderdom, och hans broder är död, och han är allena blifven igen af sine moder, och hans fader hafver honom kär.
21 Nangman thu neina peh jal a amapa chu hinpui un keiman kamit taha kamu nom e natin;
Då sade du till dina tjenare: Hafver honom hit ned till mig, och jag vill göra honom godt.
22 Ahin keima hon kana donbut un, ka pakai pa'u chu hiche chapang chun apa adalha thei poi ajeh chu apa thilo thei ahi.
Men vi svarade minom herra: Pilten kan icke komma ifrå sinom fader; hvar han komme honom ifrå, dödde han.
23 Ahin nangman thu neina mop kit un, nasopi pa'u alhum pen pa ahung tokah a nanghon kamai namu kitlou dingu ahitai nati.
Då sade du till dina tjenare: Hvar edar yngste broder icke kommer här med eder, skolen I icke mera komma för min ögon.
24 Hichun keiho kaki nungle un, na sohpa kapa'u kom lang a ka pakai pa uvin thugah na neisei peh hou chu ama koma ka na lhut tauve.
Då forom vi upp till din tjenare, min fader, och sadom honom mins herras tal.
25 Hichun ka paovin eidonbut un, ‘Keima ho kache thei lou dingu ahi na chapa alhum pen pa ache lou dingle kasopiu alhumpen Benjamin ajao lou le ei kimu pi lou dingu ahi.
Då sade vår fader: Farer åter bort, och köper oss någon spisning.
Men vi sade: Vi kunne icke fara der ned, med mindre vår yngste broder är med oss, så vilje vi fara derned; ty vi kunne icke komma för dens mansens ögon, hvar vår yngste broder icke är med oss.
27 Hichun nalhacha pa kapa uvin hitin aseiye, nangma hon nahe uvin ka loinu Rachel in cha ni eihin peh in ahi.
Då sade din tjenare, min fader, till oss: I veten, att min hustru hafver födt mig två:
28 Chule amani lah a khat pa eida lhatan ahung ki nungle tapon; gamsa hon ahal hal a abotel ding in ginmo aum lheh tan, hiche apatna chun tugei hin kamu kha tapoi ati.
Den ene gick bort ifrån mig, och det sades, att han skulle vara ihjälrifven; och jag hafver ej sett honom allt härtill.
29 Tua amapa asopipa hi na puidoh uva boina hahsat na hintoh le tua kasam kan jouva thina lunghem na nei tosah kit diu ahi,’ ati. (Sheol h7585)
Skolen I ock taga denna ifrå mig, och honom vederfars något ondt, så varden I drifvande min grå hår med sorg ned i grafvena. (Sheol h7585)
30 Tun ka pakai keima kapa henga hiche chapang jao lou vin ki nungle thei pong kate ati, ajeh chu kapa'u hinkho le hiche chapang pa hinkho hi aman khom lhon ahiye.
Om jag nu komme hem till din tjenare, min fader, och pilten vore icke med oss, efter hans själ hänger intill desses själ;
31 Kapan hiche chapang hi amulou le thilo tei ding ahi, nasoh teho hin kapa'u samkan jouva thina kato sah kit dingu ahi tai atiuve. (Sheol h7585)
Så sker det, då han ser, att pilten icke är tillstädes, att han dör: Så vorde vi dine tjenare, dins tjenares, vårs faders grå hår förande med jämmer ned i grafvena. (Sheol h7585)
32 Amonga jong na sohpa hi kapa henga hiche chapang khel'a hung kipe doh jenga hitia hi, keiman ama hi naheng kahin nunglhut kit louva ahile nahenga hinkho lhumkei jin themmo chang jeng ing kate, kati ahi.
Ty jag, din tjenare, hafver varit minom fader god för pilten, och sagt: Hafver jag icke honom till dig igen, så vill jag hafva skuld i alla mina lifsdagar.
33 Hijeh chu kapu lungset tah in ahithei dingle hiche chapang khel in keima hi nangma soh din um tang kate, chule ahithei dingle hiche chapang hi a u-teho toh ki nungle tau hen.
Derföre, låt din tjenare blifva här qvar minom herra för en träl i piltens stad; och låt pilten fara upp med sina bröder.
34 Keima iti kapa koma kaki nungle kit ding ham hiche chapang pa beiya hi ati, kapa in gim genthei athoh ding chu iti kavet jou ding ham ati.
Förty, huru skulle jag fara upp till min fader, när pilten är icke med mig? Jag finge se den jämmer, som min fader uppå komme.
