< Semtilbu 19 >
1 Hiche ni nilhah lam in vantil ni ahung lhon in ahile Lot chu Sodom khopi kelkot a anatou pet ahin Lot in vantil teni amu phat chun alamto dingin akipat don in amani masanga tol ah abohkhup'in ahi.
Och de två änglarna kommo om aftonen till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port. När Lot fick se dem, stod han upp och gick emot dem och föll ned till jorden på sitt ansikte
2 Chuin Lot in hitin aseiye, “Ka Pakai hung un ka insunga nakeng hung kisop lhonin, chule tujan kain a geh lhon inlang, jingpi matah in thou lhon in lang na kholche na lhon aban na jom thei lhon ahi,” atile, amanin ahi poi hithei ponte ati lhon in “Keini tujan hiche mun a ong dunga geh mai lhon tange,” ati.
och sade: »I herrar, tagen härbärge i eder tjänares hus och stannen där över natten, och tvån edra fötter; sedan kunnen I i morgon bittida fortsätta eder färd.» De svarade: »Nej, vi vilja stanna på gatan över natten.»
3 Hinlah Lot in aha sei behset jeh chun amani jong Lot in lang a geh din ache tauve, hichun Lot in amani neh ding chol kisolou changlhah akanpeh in amani in jong ane lhon tai.
Men han bad dem så enträget, att de togo härbärge hos honom och kommo in i hans hus. Och han tillredde en måltid åt dem och bakade osyrat bröd, och de åto.
4 Hinlah anehjou don khojin masang chun Sodom khopi sunga khangthah, tehse, kiti jouse ahung kikhom un amaho gena in chu aum kimvel tauvin ahi.
Men innan de hade lagt sig, omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket, så många de voro.
5 Amaho chun Lot henga asam tauvin “Nangma koma ageh dinga hungho chu hoilam a nakoi hitam? amani chu hinpui doh in amani chutoh ka lupkhom diu ahi tin athum tauve.”
Dessa kallade på Lot och sade till honom: »Var äro de män som hava kommit till dig i natt? För dem ut till oss, så att vi få känna dem.»
6 Hichun Lot chu ahung pot doh in amaho toh kihoulim din, anung lam a kot chu akhah in ahi.
Då gick Lot ut till dem i porten och stängde dörren efter sig
7 “Lungset tah in sopite ho” tin ama atao tan, “Hitobang thilphalou hi bolda uvin.”
och sade: »Mina bröder, gören icke så illa.
8 Veuvin Keiman chanu nungah thengsel ni kaneiye. Keiman ka chanu teni hin puidoh ing ting nangho koma, amani chu nadei dei a nabol theiyu ahi.
Se, jag har två döttrar, som ännu icke veta av någon man. Dem vill jag föra ut till eder, så kunnen I göra med dem vad I finnen för gott. Gören allenast icke något mot dessa män, eftersom de nu hava gått in under skuggan av mitt tak.»
9 Hinlah amahon Lot chu “Kinung chen,” ati uvin, chu jongle amahon aseiyun “Hiche pa hi ahung khopem len chule eiho thutanna pang ding akigo vehta! tua amaho (Vantil teni), ki gim bol na ding sanga nangma agilou cheh a kabol ding'u nahi,” atiuve. Hitichun Lot chu hatah in anouvin kotpi jong chu phutjal ding in ahin go tauve.
Men de svarade: »Bort med dig!» Och de sade ytterligare: »Denne, en ensam man, har kommit hit och bor här såsom främling, och han vill dock ständigt upphäva sig som domare. Men nu skola vi göra dig mer ont än dem.» Och de trängde med våld in på mannen Lot och stormade fram för att spränga dörren.
10 Hichun vantil teni chun Lot chu akhut na aman lhon in akailut lhonin insunga kot chu akhah tauve.
Då räckte männen ut sina händer och togo Lot in till sig i huset och stängde dörren.
11 Hichun vantil teni chun kotpi phunga miho chu ateh jong akhangthah jong abonchauvin amit'u achosah lhon in ahile abonchauvin kotphung holmon akisu lungdong gam tauve.
Och de män som stodo utanför husets port slogo de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves sökte finna porten.
12 Phat chomkhat jou vin vantil teni chun Lot jah a hitin asei lhon e, “Hiche khopi a hi sopi ule nao adang nanei nahlai em? na chanu jipa ho hihen, na chapate hihen, na chanu ho hihen lang koi dang dang hi jong le hiche khopi sunga nangma mi poupou chu abonchauvin hiche mun akon hin pui dohtan.”
Och männen sade till Lot: »Har du någon mer här, någon måg, eller några söner eller döttrar, eller någon annan som tillhör dig i staden, så för dem bort ifrån detta ställe.
13 Ajeh chu hiche khopi hi pumsuh mang ding kati lhon ahi tai. Awgin hung kithong hi aphatmo na alen lheh tan Pathen kom ahin pha tai, chujeh a chu keini hi asumang dia eihin sol lhon ahi.
Ty vi skola fördärva detta ställe; ropet från dem har blivit så stort inför HERREN, att HERREN har utsänt oss till att fördärva dem.»
14 Hijeh chun Lot chu apot doh in achanute ni jipa ding teni jah a chun, “Kinloi tah in hiche khopi akon hin potdoh loi lhon in, ajeh chu Pakaiyin hiche khopi asuhmang ding ahi tai,” aga ti leh, achanu teni jipa ding teni chun a tot dan in ana gel lhon e.
Då gick Lot ut och talade till sina mågar, som skulle få hans döttrar, och sade: »Stån upp och gån bort ifrån detta ställe; ty HERREN skall fördärva staden.» Men hans mågar menade att han skämtade.
15 Kho ahung vahlhah a jingkah chun vantil teni chu ahung kino lheh lhon tan, “Gang in Lot,” tin asei peh lhon e, “na jinu chule na chanute pui doh in hikom akon in pot doh'in tutu hin achuti louleh nangma hiche khopi toh'in suhmang tha a na um ding ahiye,” ati lhon e.
När nu morgonrodnaden gick upp, manade änglarna på Lot och sade: »Stå upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar, som du har hos dig, på det att du icke må förgås genom stadens missgärning.»
16 Lot chu akhongai na laiyin, vantil teni chun ama khut, ajinu khut, chule achanute ni khut na aman lhon in khopi pam lam ah ajamdohpi lhon in ahi, ajeh chu Pathen in amaho angailut lheh jeng in ahi.
Och då han ännu dröjde, togo männen honom vid handen jämte hans hustru och hans båda döttrar, ty HERREN ville skona honom; och de förde honom ut, och när de voro utanför staden, släppte de honom.
17 Amaho khopi pam langa ahin puidoh lhon phat in Vantil teni in thu amop in “Naki hinso thei na dingu vin jam dohloi jin hung jong hung kinung hei hih uvin phaicham dunga jong bangpa hihhel uvin, thinglhang lam'a jam doh loiyun achuti louleh nangma jong suhmanga na um tha khah ding ahi,” ati peh lhon e.
Och medan de förde dem ut, sade den ene: »Fly för ditt livs skull; se dig icke tillbaka, och dröj ingenstädes på Slätten. Fly undan till bergen, så att du icke förgås.»
18 Hichun Lot chun amani jah'a “Ahipoi ka Pakai,” atin!
Men Lot sade till dem: »Ack nej, Herre.
19 Nangman neina ngailu lheh in chule ka hinkho jong neina huhdoh in chukeo hilouvin ngailut na sangtah jong nei musah in, Hinlah molsang langa kache jou lou ding ahiye, thinan eiphah lo ding ahi, ka hinkho kichai ding ahi.
Se, din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och stor är den barmhärtighet som du gör med mig, då du vill rädda mitt liv; men jag förmår icke fly undan till bergen; jag rädes att olyckan hinner mig, så att jag omkommer.
20 Vetem in khoneo phai-cham khat muthei in aum'e, jamlut nading in abailam in chule naicha bou ahi; ka kihinso na ding in lungsettah in hikom a khun nei jamlut sah tan,” ati.
Se, staden därborta ligger helt nära, och det är lätt att fly dit, och den är liten; låt mig fly undan dit -- den är ju så liten -- på det att jag må bliva vid liv.»
21 Vantil in adonbut in “aphai tua nasei jong hi nanop peh ingting, chule keiman hiche phaicham gam'a um khopi nasei jong khu sumangda tange.
Då svarade han honom: »Välan, jag skall ock häri göra dig till viljes; jag skall icke omstörta den stad som du talar om.
22 Ahin kino gang un, jamdoh loijun, Ajeh chu keiman ima ka bolthei lou ding nangma ho khulam na lhun kahseu vin,” (Hiche in avetsah ahil chet chu khopi min chu Zoar kiti ahin hiche chu ahile khomun neocha tina ahi).
Men skynda att fly undan dit; ty jag kan intet göra, förrän du har kommit dit.» Därav fick staden namnet Soar.
23 Lot Zoar mun agah lhun chun jingkah nisa hungso doh jou tah ahi.
Då nu solen hade gått upp över jorden och Lot hade kommit till Soar,
24 Hichun Pathen in vanthamjolla konin meikong chule hui thanei thina thei akongthei hui Sodom le Gomorrah chunga ajuh sah tai.
lät HERREN svavel och eld regna från himmelen, från HERREN, över Sodom och Gomorra;
25 Chule Pathen in khopi teni jong, phaicham geiya akhopi teni sunga cheng jouse ahin, tolla kehdoh thingna louna abonchan asugam hel tai.
och han omstörtade dessa städer med hela Slätten och alla dem som bodde i städerna och det som växte på marken.
26 Hinlah Lot Inneipi chu aki nunghei jin anunglam agah vet leh chiphung asoh in khom bang in akitung den tai.
Och Lots hustru, som följde efter honom, såg sig tillbaka; då blev hon en saltstod.
27 Chule Abraham chu ajing jingkah matah in ache loijin Pakai angsunga adinna mun a chun ading in,
Och när Abraham bittida följande morgon gick till den plats där han hade stått inför HERREN,
28 Sodom le Gomorrah lam gam chu agah vesuh in ahile, vetan agam meikhu pi chu meihol kilhut bang in akhu akitung doh jen jun jeng chu amu tan ahi.
och blickade ned över Sodom och Gomorra och över hela Slättlandet, då fick han se en rök stiga upp från landet, lik röken från en smältugn.
29 Hinlah Pathen in Abraham taona ageldoh in hijeh chun asopipa Lot chu phaicham khopi asuhmang masang in apuidoh in, chujou vin Lot chenna khopi teni chu a sumang tai.
Så skedde då, att när Gud fördärvade städerna på Slätten, tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan omstörtningen, då han omstörtade städerna där Lot hade bott.
30 Chuin phat chomkhat jouvin Lot le achanu te nin Zoar mun chu adalha uvin, thinglhang lam ajon in, songko sung khat a achanute ni chu toh'a cheng khom tauve.
Och Lot drog upp från Soar till bergsbygden och bodde där med sina båda döttrar, ty han fruktade för att bo kvar i Soar; och han bodde med sina båda döttrar i en grotta.
31 Nikhat chu Lot chanu teni alenjo nu chun anao nu kom a hitin aseiye “Hikom gamsunga pasal gollhang aum tapoi midangho banga ji enei lhon lou ding ahi tai. Chuleh eihing hon ipa jong hungvoija ateh lang ahi tan, cha aneilou ding ahi tai.
Då sade den äldre till den yngre: »Vår fader är gammal, och ingen man finnes i landet, som kan gå in till oss efter all världens sedvänja.
32 Hung in ipa hi khamna thei donsah hitin, akham teng iki timatpi lhon ding ahiye, hiche akona chu eiho insung hi ipa akon a chilhah inei doh lhon ding ahibou e,” ati.
Kom, låt oss giva vår fader vin att dricka och lägga oss hos honom, för att vi må skaffa oss livsfrukt genom vår fader.»
33 Hichun amanin hiche jan chun apa lengpi twi akham sah lhonin, chuin alenjo nu chu asunglhan apa to aga kiti mat lhon tan ahin apa chun achanu aluppet jong atho doh pet jong ahepoi.
Så gåvo de sin fader vin att dricka den natten, och den äldre gick in och lade sig hos sin fader, och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när hon stod upp.
34 Ajing ni chun alenjo nun anaonu kom ah hitin aseiye, “Keima janlhah chun ipa to kaki timat ka lum lhon tai, tujan jong lengpi twija khamsah hitin, tujan teng nangma gache in lang ga ki timatpi in hiche akona eiho chilhah hi ipa a kona bou ikisem doh thei ding bou ahi,” ati.
Dagen därefter sade den äldre till den yngre: »Se, jag låg i natt hos min fader; låt oss också denna natt giva honom vin att dricka, och gå du in och lägg dig hos honom, för att vi må skaffa oss livsfrukt genom vår fader.»
35 Hiche jan chun amanin apa lhon lengpi twi adonkham sah lhon in chuin aneojo nu aga sunglha kit in apa to aga ki timat lhon kit tan, amasa abang chun achanu aneonu ahung lup pet akitho dohpet jong ahepoi.
Så gåvo de också den natten sin fader vin att dricka; och den yngre gick och lade sig hos honom, och han märkte icke när hon lade sig, ej heller när hon stod upp.
36 Hiche jeh chun Lot chanute ni'n apa akon in nao ahin vop gel lhon tan ahi.
Så blevo Lots båda döttrar havande genom sin fader.
37 Achanu alenjo nu chun nao pasal khat ahing tan amin chu Moab asah tai, amapa chu nam khat ahung hitan tua Moab mite kiti hohi ahiuve.
Och den äldre födde en son, och hon gav honom namnet Moab; från honom härstamma moabiterna ända till denna dag.
38 Aneojo nun nao pasal khat ahing kit in, amanun achapa min chu Ben-ammi asah tai. Amahi nam khat mipa lamka ahung hin tua Ammon mite hohi ahiuve.
Den yngre födde ock en son, och hon gav honom namnet Ben-Ammi; från honom härstamma Ammons barn ända till denna dag. D. ä. litenhet.