< Ezekiel 24 >
1 Leng Jehoiachin songkul'a akihen jou kal kum ko khinkum Tolbol 15 nihin Pakaija konin hiche thuhi akhenga ahung lhunge.
Og Herrens ord kom til mig i det niende år, i den tiende måned, på den tiende dag i måneden, og det lød så:
2 “Mihem chapa, tuni nikho melchihna hi sun in, ajeh chu hiche nikho ahi Babylon lengpan Jerusalem ahin bulu pat nikho ahi.
Menneskesønn! Skriv op for dig navnet på denne dag, just denne dag! Babels konge har leiret sig mot Jerusalem just på denne dag.
3 Hiti chun doumah bolte chu thaneitah Pakaija kon hiche thusei hin hilchetna pen. Meichunga chun belkhat songdoh in, chuleh twi themkhat sungin;
Og sett frem en lignelse for den gjenstridige ætt og si til dem: Så sier Herren, Israels Gud: Sett gryten på, sett den på og øs så vann i den!
4 Deilhen samalsal lhah lut in, amalphe ho leh atophe ho chule nemdih deh a kichun sa ho chu lhah in,
Legg kjøttstykkene sammen i den, alle gode stykker, lår og bog! Fyll den med de beste ben!
5 Kelngoi hon lah a kelngoi phapen pen chu mangin, bel noija thuhkhuh a chun thinglom chu tih in. bel chu hon phul let lut in chule aguho chu asatoh chun hon than.
Ta det beste av småfeet og legg så et bål under den for å koke benene! La det koke til gagns! Benene koker allerede i den.
6 Tun hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Hitobang tah a gentheina hin Jerusalem anga jing ahi, tolthana khopi! Amanu hi anhonna bel ahi, dan kalla anatoh nao siltheng jou hilou techu, asaho chum oh lahdoh doh jengin, ajeh chu halkhat chu halkhat sanga phachomjo deh lou ahi.
Derfor sier Herren, Israels Gud, så: Ve blodstaden, den rustne gryte, som rusten ikke er gått av! Ta stykke for stykke ut av den! Det blir ikke kastet lodd derom.
7 Ajeh chu amanu atolthana thisan chu song chunga, chun jon ahi. Tollhanga jong chu kithe thanga hilou ham?
For det blod den har utøst, er ennu i den; den har helt det ut på nakne berget, den har ikke utøst det på jorden, så mulden kunde dekke over det.
8 Hiche jeh a chu keiman amanu thisan chu mijouse mu ding song chunga kajonsah ding ahi. Hichu kalunghan vetsahna le amnu douna a phulahna hiding ahi.
For å la min harme ha fritt løp, for å ta hevn lot jeg dens blod komme på nakne berget, så det ikke skulde bli tildekket.
9 Hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Hitobang tah a gentheina hin Jerusalem anga jing ahi, tolthat hat ho khopi! Keima tah in amanu noija chu thing kachumlut peh ding ahi.
Derfor sier Herren, Israels Gud, så: Ve blodstaden! Også jeg vil gjøre bålet stort.
10 Henge, thing ho chu setlom peh in bel phulna ding chun meichu deu jeju jeng hen. Sa chu hal tamtah'in lhonin, chule hiche jou teng chule aguho chu hal vamin;
Legg meget ved på, tend op ilden! La kjøttet bli mørt og suppen koke inn, så benene blir forbrent,
11 Tun belkeu chu meihol chunga chun song in lang bel chu ampeh in koiyin, anenho dankalla a chonnao chu kamang hen.
og la den bli stående tom på sine glør, forat den kan bli het, og dens kobber bli glødende, og dens urenhet smeltes bort og dens rust fortæres!
12 Ahinlah dan kalla achonnao akisop theng thei lou jeh chun panna bei ahitai. Hijeh chu meilah a chun seplut tan.
Trettende arbeid har den voldt mig, og allikevel er dens tykke rust ikke gått av den. I ilden med dens rust!
13 Nangma nathen theilouna chu najon lungput chu ahin chule namilim doi houna chu dan kalla nachonna chu ahi. Keiman soptheng kagon ahivangin nang nanompoi. Hijeh a chu tua ahi nangma douna a kalung han kabulhit kahsea nathen louna a chu naum jing ding ahitai.
Din urenhet er en skam; fordi jeg har renset dig, men du ikke er blitt ren, skal du ikke mere bli fri for din urenhet før jeg får stilt min harme på dig.
14 Kei, Pakaiyin kasei ahi. Phat chu hung lhunga ahita in katuh tang tahlou helding ahi. Keiman kalunggel kakhel lou ding chule keiman nachunga lainatna jong kanei kit louhel ding ahi. Nachonna gilou tah dungjuija nangma chungthu kitan ding ahi tin thaneitah Pakaiyin aseije.
Jeg, Herren, har talt; det kommer, og jeg vil gjøre det; jeg lar det ikke være og sparer ikke og angrer ikke; efter din ferd og dine gjerninger skal du bli dømt, sier Herren, Israels Gud.
15 Hiti chun Pakaija kon hiche thuhi kahenga ahung lhunge.
Og Herrens ord kom til mig, og det lød så:
16 Mihem chapa, nangailut tah nagou chu khatvei seh seh kajepma kalah mang ding ahi. Ahenga amanu thina a chu lunghemna imacha namusah lou ding ahi. Kap hih in, nalhi jong potsah hih in.
Menneskesønn! Se, jeg tar dine øines lyst fra dig ved en brå død; men du skal ikke klage og ikke gråte, og dine tårer skal ikke rinne.
17 Guhthim in kap inlang chule amanu khuh chunga chu kaloi loina umlou ding ahi. Naluchang chu hohlha hih in, ahiloule na sandal jong ladoh hih in. Puldou nikho a angaina a houlam dolla chonna ho jong bol hih in, ahilouva nagolpai ho nangma lhem dinga hung hon ahin choiju anneh jong chu nehih in.
Sukk i stillhet og hold ikke sørgefest som efter en død! Bind din hue på dig og ta dine sko på dine føtter og dekk ikke skjegget til og et ikke mat som folk sender dig!
18 Hijeh chun keiman ajing jing chun mipi ho masanga kasam phongtai, chule nilhah langin kajinu athitai. Ajingkah chun boldinga eikiseipeh jong chu kabol tai.
Så talte jeg til folket om morgenen, og min hustru døde om aftenen; og morgenen efter gjorde jeg som det var sagt mig.
19 Hichun, mipiho eidongun, ‘hichehi ipi tina ham? Ipi nei seipeh nom u ham?’
Da sa folket til mig: Vil du ikke si oss hvad det betyr at du gjør så?
20 Hijeh chun keiman amaho chu kaseipeh in, Pakaija kon thukhat kahenga ahung lhunge.
Jeg svarte dem: Herrens ord kom til mig, og det lød så:
21 Chule hiche thuhi Israel mite pedinga keima eikiseipeh e. Hichehi thaneitah Pakai thusei ahi. Nahoidoh nale nakiloupi sahna, nalungthim kipana hung kondohna mun ka houin kasuhboh ding ahi. Nachapa teu leh nachanu teu Juda gam'a nehin dalhah hou chu chemjama kisat lih peh diu ahi.
Si til Israels hus: Så sier Herren, Israels Gud: Se, jeg vanhelliger min helligdom, eders herlige stolthet, eders øines lyst og eders sjels lengsel, og eders sønner og døtre, som I har latt tilbake, skal falle for sverdet.
22 Hiteng chule Ezekiel in abol bang banga chu nabol dingu ahi. Mipi lah a nangin pul nadou lou ding ahilou jongle nagol napai ten nahin choipeh an jong naneh lou ding ahi.
Da skal I gjøre som jeg har gjort: Eders skjegg skal I ikke tildekke, og den mat som folk sender eder, skal I ikke ete;
23 Nalu a pon nakikhuh a chu nakeng chot jong nalah doh lou ding ahi. Nangin pul nadou ding ahilou jong leh naka lou ding ahinlah nachonset nau jeh a namoh lung lhahsam diu ahi. Nathilse bolna ho jouse jeh a chu nachangseh a pul nadou ding ahi.
eders huer skal I ha på hodet og eders sko på føttene; I skal ikke klage og ikke gråte; men I skal visne bort i eders misgjerninger og sukke med hverandre.
24 Ezekiel chu nangho dinga vetsahna ahin, aman anabol bang banga chu nangin jong nahin bol ding ahi. Chule hiche phat chu ahung lhun teng nangin keima thaneitah Pakai kahi nahet doh ding ahi.
Esekiel skal være til et tegn for eder; aldeles som han har gjort, skal I gjøre. Når det kommer, da skal I kjenne at jeg er Herren, Israels Gud.
25 Hichun Pakaiyin kahenga aseije. “Mihem chapa, akulpiu keiman kalahpeh nikho chun-akipa nau leh aloiupi nau, alungthimuvin angaichat pen angailut pen tah u ahou hou, keiman achapateu leh achanu teu jong kalah peh thading ahi.
Og du menneskesønn! På den dag da jeg tar deres vern, deres herlige fryd, deres øines lyst og deres sjels lengsel, deres sønner og døtre, fra dem,
26 Chule hiche nikho teng chule Jerusalema konna hingdoh chu Babylonna nahenga hung uva chule ipi thilsoh em ti naseipeh dingu ahi.
på den dag skal det komme flyktninger til dig og forkynne det for folk.
27 Chule amapa ahung lhun phat chun phulou helouvin na o hung ging doh in, chutia chu amapa toh nakihou thei lhon ding chule nangma amaho dinga vetsahna a napan ding ahi. Hiteng chuleh amahon keima hi Pakai kahihi nahet doh diu ahi.
Den dag skal din munn åpnes, når flyktningene er kommet, og du skal tale og ikke mere være målløs, og du skal være til et tegn for dem, og de skal kjenne at jeg er Herren.