Ezekiel 23
1 Pakaija konin hiche thusei hi kahenga ahung lhunge.
Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
2 “Mihem chapa, phatkhat chun minu khatseh chanu ucha numei ni ana um lhone.
Du menniskobarn, det voro två qvinnor, ene moders döttrar.
3 Amani chu Egypt gam'a notin apang lhone. Numei chapang cha ahilai lhonna patna chu pasalho anoi amehsah pan lhon ahitai.
Dessa bedrefvo horeri uti Egypten, allt ifrå sin ungdom; der läto de handtera sin bröst, och i ungdomenom krama sina spenar.
4 Numei alenjo nu chu amin Oholah akitin chule asopinu chu Oholiba ahi. Keiman amani kaki chenpin amanin chapate le Chanute eihin peh lhone. Keiman Samaria le Jerusalem thu a kasei ahi, ajeh chu Oholah ahin chule Oholibah hi Jerusalem ahi.
Den äldre het Ahala, och hennes syster Ahaliba; och jag tog dem till ägta, och de födde mig söner och döttrar; och Ahala het Samarien, och Ahaliba Jerusalem.
5 Hitichun Oholah chun kei sangin adeichat dang ho chunga alunglut jon chule angailutna chu Asyria milen ho chu anapen ahi.
Ahala bedrat horeri, då jag hade tagit henne, och var brinnande till sina bolar, nämliga till de Assyrier, som till henne kommo;
6 Amaho chu deichat chat um gollhang khangdong ahiuvin, sepai captain ho leh thupeh pea vaihom lea pang ho ahiuvin vanduma dum von hoitah tah a kivon, sakol touthem ahiuvin sakolho chunga ahung touve.
Till herrar och Förstar, som med silke beklädde voro, och till alla unga lustiga karlar, till resenärar ( och vagnar );
7 Chule hiche Assyria mei dei dei um mi ho koma chun amale ama notin aga kijoh un, amilim doiju ahouvin, hiti chun amale ama akisuboh in ahi.
Och bolade med alla dägeliga karlar i Assyrien, och orenade sig men allom deras afgudom, ehvar hon till någon upptänd vardt.
8 Ajeh chu aman Egypt gam ahin dalhah a chu anoti chon chu anunga ahin dalhah den lou ahi. Amanu chu akhangdon laiya patna ana huh jing ahin, hitia chu Egypt mite nana luppi teng uleh anoi teni jong ana meh peh peh uva chuleh amanu chu noti a ana man u ahi.
Dertill öfvergaf hon icke sitt horeri med dem uti Egypten, hvilke när henne legat hade ifrå hennes ungdom, och hennes bröst i hennes ungdom kramat, och stort horeri med henne bedrifvit hade.
9 Ahijeh chun amanu chu adeichat Assyria miho alunglut behsehna miho khutna kana pedoh tai.
Då öfvergaf jag henne uti hennes bolars, Assurs barnas, hand, till hvilka hon i lust brinnandes var.
10 Amahon amanu chu avon asutlhah peh un achate soh dingin apuimang un chuti chun amanu chu athat tauve. Amanun aki engbolna chengse athoh chai phat in amanu phatna chu gamsungah numei jouse het in ahung um tai.
De upptäckte hennes skam, och togo hennes söner och döttrar bort, men henne dråpo de med svärd; och ryktet kom ut, att denna qvinnan straffad var.
11 Oholibah in amanu sopinu Oholah chunga thilsoh jouse amu jengin jong amanu khonung chu kitohchet in ajuijin ahi. Chuleh amanu chu aphatmo sah dehset in, amanu chu atahsa ngaichat le a noti chonna chun achemang tan ahi.
Då nu hennes syster Ahaliba det såg, brann hon i lusta mycket värre än den andra, och bedref horeri mer än hennes syster;
12 Amanu chu Assyria miten milal ho sepai captain chule natoh ding pea vaihoma pangho galvon lhingsetna hoitah tah a kivon ho galkonna sakol kangtalai tolho, akang talaija hung ho, lunglut um tahtah golhang ho jeng chunga chun akitau len ahi.
Och var upptänd till Assurs barn, till herrar och Förstar, som till henne välklädde kommo, till resenärar ( och vagnar ), och till alla unga lustiga karlar.
13 Keiman a unu bang banga amaleh ama akisuhboh jengna chu kamun ahi.
Då såg jag, att de båda hade i lika måtto orenat sig.
14 “Hiti chun amanun a noti chonna a chun achebe jing nalaije. Amanun banga kisem milim ho chu adeichan, Babylon sepai officerho thilkeu manchah angaicha jouse toh galvon sanna kivon ho lim chu ahi.
Dock dessa bedref sitt horeri mer; ty då hon såg målade män på väggene i röd färgo, de Chaldeers beläte.
15 Kong gah hoitah tah a akong kigah a aluchung uva lallukhuh banga delkop kikop ho, amaho chu Babylon gam'a hung kon sakol kangtalaija vaihom ho ahiuve.
Begjordade om deras länder, och spetsota, brokota hattar på deras hufvud, och alle anseende voro såsom väldige män, efter den drägt, som Babels och de Chaldeers barn i deras land hade;
16 Amanun hiche milim kisem ho chu amu phat in amaleh ama koma kipeh lut ding angaicha lheh e. Hijeh chun amanu in Babylon a konna amanu koma ahung nadiuva gahou dingin thupole mi asolin ahi.
Brann hon i lusta till dem, så snart hon dem varse vardt, och sände bådskap till dem in uti Chaldeen.
17 Hijeh chun amaho ahungun chuleh amanu chutoh ajong uvin akidei nau jalkhun chungah chun amanu chu asuboh un ahi. Akisuhboh jou nungin amanun apaidoh in ahung kilep doh tai.
Då nu Babels barn till henne kommo, till att sofva när henne, vardt hon genom dem orenad uti sitt horeri, och vardt så orenad, att hon leddes vid dem.
18 Hitobang ma chun keiman Oholibah chu kakidah in, chule amanu asopinu kanotdoh bang chun kanot doh tai. Ajeh chu amanu chu amaho masanga kiletsah tah a gakilah ah ahi. Chuleh ama cham tah in atahsa ngaichat suhbulhit nadingin aga kipedoh in ahi.
Och då hennes horeri och skam så allstinges uppenbar var, leddes jag ock vid henne, lika som jag vid hennes syster var ledse vorden.
19 Ahijeng vang'in a noti chonna chu ahabol be cheh cheh jengin, anungah tillaija Egypt gam'a a noti chonna ho jong ageldoh in ahi.
Men hon bedref sitt horeri, ju mer och mer, och tänkte uppå sins ungdoms tid, då hon sitt horeri bedreref uti Egypti land;
20 Adeichat ho chunga atahsa ngaichat alunglut val jeh in ajunthahna jong sangan ho bangin alendoh in abotwi ho jong sakolla toh abange.
Och brann i lusta till sina bolar, hvilkas luste var lika som åsnars och hästars.
21 Chuti ahijeh chun Oholibah Egypt gam nanungah tillaija naumchan ho nanoi teni miho nana mehsah ji lai ho chu nanung ngaichat jing nalaije.
Och du bedref dina otukt, lika som i dinom ungdom, då de uti Egypten handterade din bröst, och dina spenar kramade vordo.
22 Hiche jeh a chu Oholibah hiche hi thaneitah Pakai thusei ahi. Keiman nakidah a nahin dalhah namtin vaipi ho mong mong chu nangma dou ding muntinna konna kahin sol doh peh ding nahi.
Derföre, o Ahaliba, detta säger Herren Herren: Si, dina bolar, hvilka du leddes vid, skall jag uppväcka emot dig, och skall låta dem komma allt omkring dig.
23 Hitia chu Babylon mite chu Chaldea mite toh Pekod leh Shoa chule Koa kon hung diu ahi. Chule Assyria mite chu khangthah melhoi tah tah captain ho commander ho sakol kangtalaija vaihom ho chule tohmun sangtah tah lamkai ho chutoh sakong chunga touvin hungunte.
Nämliga Babels barn, och alla Chaldeer, med höfvitsmän, Förstar och herrar, och alla Assyrier med dem, dägeliga unga män, alla Förstar och herrar, riddare och ädlingar, och allahanda resenärer.
24 Amaho chu nang dou dingin sahlanga konin sakol kangtalai leh kangtalaija galbol khum ding kigosa sepai hon tamtah toh hung diu ahi. Amaho chu mihem lum leh thih lukhuh kikhuh pasal ho toh nakim vel jouse pan mun ahin kisem diu ahi. Chule keiman nangma ama khut a chu na engbol diuva kapeh doh a chutia chu amahon alungdei dei uva nabol thei diu ahi.
Och de skola komma öfver dig med resigtyg, och med en stor hop folk, och skola belägga dig med spetsar, sköldar och hjelmar, allt omkring; dem vill jag befalla rätten, att de skola döma öfver dig, efter sin rätt.
25 Keiman thangtom tah a kalung hanna chu kahin buhlah khuma hitia chu amahon khautah a nabol dingu ahi. Amahon nanah leh nabilkol atlhau vintin chuleh hichea konna hing doh ho chu chemajama kisat tel tel diu ahi. Chule nachateu chu songkulla hen dinga kikai mang uva nathil keuvu nadalhahsa jouseu chu kihal lhading ahi.
Jag skall låta mitt nit gå öfver dig, så att de skola handla obarmherteliga med dig; de skola skära dig näsa och öron af, och hvad qvart blifver, det skall falla genom svärd; de skola taga dina söner och döttrar bort, och uppbränna det qvart är i eld.
26 Amahon napon hoitah tah hole nasong mantam ho chu nasutlhah peh dingu ahi.
De skola draga dig din kläder utaf, och borttaga din prydning.
27 Hitia a hi keiman Egypt gam'a konna nahin kipohdoh najon lungput leh na noti chonna chu kasuh tang peh ding nahi. Hiche teng chuleh nangin hiche thilho vetna chu namit heidoh lou ding ahiloule Egypt gam'a naum phat laiho nanung geldoh kitlou ding ahitai.
Alltså skall jag göra en ända uppå dine otukt, och ditt horeri med Egypti land, att du icke mer skall upphäfva din ögon efter dem, och icke mer tänka uppå Egypten.
28 Hiche jeh a chu thaneitah Pakaiyin hiche thuhi asei ahi. Keiman namelma ho khutna kapeh doh teitei ding ahi. Nabol nom louho nanot thap ho.
Ty så säger Herren Herren: Si, jag skall öfverantvarda dig dem i händer, hvilkas fiende du äst, och på hvilka du hafver släckt din lusta.
29 Amahon thet um tahtah a nabol uva nanei jouse nana lahpeh uva, nasaguoh keu le natahsa keuva ana dalhah diu ahi. Nanoti chonna jachat umtah chu vannoija kiphongdoh ding ahi.
De skola hafva sig med dig såsom fiender, och taga bort allt det du hafver sammandragit, och låta dig nakota och blotta, att din skam skall upptäckt varda, samt med dine otukt och horeri.
30 Nangman hiche ho jouse hi namdang ho koma noti chonna nachon a, milim doi hou jouseuva nakisuhboh jeh a nangma chunga nakipoh lut khum ahi.
Detta skall dig ske för ditt horeris skull, som du med Hedningomen bedrifvit hafver, och orenat dig på deras afgudom.
31 Ajeh chu nangin nasopinu khonung najui jeh ahi. Amanun tijat kichatna dimset adonna khonna chu nang jong nada nacham louva kadon sah ding nahi.
Du hafver gångit på dine systers väg; derföre gifver jag dig ock hennes kalk uti dina hand.
32 “Henge hiche hi thaneitah Pakai thusei ho chu ahi. Nangin tijat kichatna dimset khonna adon banga chu nadon ding ahi. Khon lentah leh thutah chu pampai naleh nuijat um dimset ahi.
Detta säger Herren Herren: Du måste dricka dine systers kalk, så djup och så vid som han är; du skall varda till så stort spott och hån, att det skall vara olideligit.
33 Jukham nale lungnatna a dimin natin ajeh chu nakhon hi angong geija lungnatna jeng leh suhgentheina kisung dimset ahi. Hiche khon mama a chu nasopinu Samaria in adon ahi.
Du måste dig drucken dricka af den starka drycken och jämren; ty dine systers Samarie kalk är en jämmers och sorgekalk.
34 Nangin kichat tijatna dimset khon chu kang hella atogei nadon jou chutia chu nangin ahal hala nasuh chip a chuleh lung natah a naop nachup ding ahi. Keima thaneitah Pakaiyin kaseijesa ahi.
Den samma måste du slätt utdricka, och slå honom i stycker sönder, och sönderrifva din bröst; ty jag hafver det sagt, säger Herren Herren.
35 Chuleh nangin keima nei sumil in chuleh nei nungat e. Najon lungput leh na noti chonna konna hungsoh doh ho jouse chu nathoh ding ahi tia hiche thaneitah Pakai thusei ahi.
Derföre säger Herren Herren alltså: Derföre, att du hafver förgätit mig, och kastat mig bakom din rygg, så bär ock nu dina otukt och ditt horeri.
36 Pakaiyin kahenga aseije. Mihem chapa nangin Oholah le Oholibah kidah dah um achonsetna ho jouse chunga themmona nachan sah ding ahi.
Och Herren sade till mig: Du menniskobarn, vill du icke straffa Ahala och Ahaliba, och hålla dem före deras styggelse;
37 Amanin jonthanhoi le toltha akop lhonin milim doi semthu hou jeh a jonga ahin, chule keija dinga ahinsa achate govam thilto ato jeh a tolthat hi ahi.
Huru de hafva bedrifvit horeri, och utgjutit blod, och bedrifvit horeri med afgudom? Dertill uppbrände de sin barn, som de mig födt hade, dem till offer.
38 Hicheng chungchon in ka houin asuboh uvin chule ka cholngah nikho asukeh uve.
Derutöfver hafva de gjort mig detta: De orenade min helgedom på den tiden, och ohelgade mina Sabbather.
39 Achateu milim doi semthu hounan akatdoh nikho tah chun kitahsan tah leh hangsan tah in Pathen hou din ka houin sungah ahung lut un ahi. Amaho chu ahung lut in kahouin asuboh uve.
Ty då de slagtade af gudomen sin barn, gingo de på samma dagen in uti min helgedom, till att ohelga honom: si, sådant hafva de begått uti mino huse.
40 Na ucha lhonin gamla tah a pasal ahung nadiuvin thupole ho asol hone. Chutia amaho ahung lhun phat uvin nang le nang naga kisil thengin, namit a mitlou nakinun, chule na song mantam hoipen in amaho dingin nakijem in ahi.
De hafva ock sändt båd efter män som utu fjerran land komma skulle; och si, när de kommo, badade du dig, och färgade dig, och prydde dig med smide, dem till äro;
41 Pahcha jem hoitah a kijem touna sau hoipen chunga chun amaho toh natou khomin, chule ka gim namtwi leh kathao namtwisel ho chu dokhang chunga namasanga kathenam in ahi.
Och satt på ena sköna säng, för hvilko stod ett bord tillredt; der rökte du uppå, och offrade min oljo deruppå.
42 Napindan sunga konin anneh khom bolla poh cheichui ho husan akijan ahi. Hiche munna chun gammang lah a kon jon lungputna dimset pasal ho leh jukham ho chun nakhut chau nabu peh un naluchunga lallukhuh nakhuh peh uve.
Der var ett stort glädjerop; och mannomen, som vida vägna ifrå mycket folk och af öknene komne voro, gåfvo de smide uppå deras armar, och sköna kransar på deras hufvud.
43 Hichun keiman kaseijin, hitia hi amahon noti twitah leh thacholsa chu aluppi nom uleh luppi tauvinte kati.
Men jag tänkte: Hon är van med hor af ålder; hon kan intet återvända af boleri.
44 Chuleh hichu amahon abol'u chu ahin, hiche jum lam helou Oholah le Oholibah toh alumkhom tauve.
Ty man går till henne in, lika som man till ena sköko ingår; rätt så går man till Ahala och Ahaliba, de otuktiga qvinnor, in.
45 Amani ajonthan hoi naleh atolthana khopi u chu numei teni chung thuhi michonpha hon ahin tan dingu ahi.
Derföre skola de män, som rätten fullfölja, straffa dem, lika som man horkonor och blodsutgjuterskor straffa skall; ty de äro horkonor, och deras händer äro fulla med blod.
46 Tun thaneitah Pakai thusei hiche hi ahi. Amaho doudin sepai ho hin puijin lang chuleh kichatsah dingleh athil lahpeh dingin amaho khut ah pedoh in.
Alltså säger Herren Herren: För upp öfver dem en stor hop, och gif dem till sköfvels och rof;
47 Ajeh chu amelma teuvin songa aaseuva chule chemjama asatlih diu ahi. Achapa teule achanu teu satha a athapeh uva chule a in hou ahallhah peh dingu ahi.
Att de måga stena dem, och stinga dem igenom med sin svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna deras hus upp med eld.
48 Hitia hi ajon thanhoi nauleh amilim doihou nau gamsunga kangah sah a chule hiche kathutan hi midang hon gitlouna lampia ache lou nadiuva kihilna khat hidinga kabol ahi.
Alltså skall jag göra en ända på otuktena i landena, så att alla qvinnor skola se dervid, och icke göra efter slika otukt.
49 Na noti chonna leh namilim doi hou nauhi bulhingsetna lethuhna kahin peh ding nahi. Henge gotna bulhingsetna nangin nathoh ding ahi. Hitia chu nangin keima hi thaneitah Pakai kahi ti nahin hetdoh ding ahi.
Och man skall lägga edra otukt uppå eder, och I skolen bära edra afgudars synder, på det I skolen förnimma, att jag är Herren Herren.
