Potdohbu 39
1 Muntheng'a natong ding hon aman chah diu'vin asan-dup chule asanpol bang'a kikhong pon akikhuiyu'vin—Aaron'in muntheng'a na-atoh teng akivonna ding hichu Pakaiyin Mose heng'a athupeh ahi.
Men af det gula silket, skarlakanet och rosenrödt, gjorde de Aaron ämbetskläder, till att tjena i helgedomenom; såsom Herren hade budit Mose.
2 Bezalel chun sana mangcha'n konggah asem'in hichu asandup le asan-ao patnem jaonan asem'in ahi.
Och han gjorde lifkjortelen af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;
3 Aman sana khat lim'in hoisel in khut them tah'in asem'in ahi. Hichu asandup, asan-ao patdum mangcha'n sehcha'n akheng tuoh'in asemdoh in ahi.
Och utslog guldet, och skar det i trådar, så att man kunde konsteliga virka det in med det gula silket, skarlakan, rosenrödt, och hvita silket;
4 Chule konggah akon chun akhaina ding anung le ama lam'a aumtuo'n lengkou changei jin akhailhah'na aum'in among lam chu akijopmat'in ahi.
Och gjorde så, att man sammanfogade honom på båda axlar, och band honom tillhopa på båda sidor.
5 Hiche jong hi a ngaija bang'in hoisel'in asem'in: phatah'a ki pheh, adum, asan-dup, asan-ao sana jeng'a ki tom ponnem mangcha'a kisem, hichu Pakaiyin Mose heng'a athupeh dungjuija kisem ahi.
Och bältet var af samma konst och verk, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke; såsom Herren hade budit Mose.
6 Chule Onyx song chu-ni amang chau'vin chuin sana alhon'in agol tuoh sohkeiyun ahi. Song-ho chu Israel mite ama ama insung dungjui cheh'in amin'u mohor kinam khum bang'in agol tuoh soh kei u've.
Och de tillredde två onichinerstenar, omfattade i guld; utgrafna af stensnidare med Israels barnas namn;
7 Aman hiche song-agol chule kong-gah lengkou vumma ki khailha akon chun, Israel mite geldoh jing na ding'in asem tuoh sohkeijin. Hichengse jong hi Pakaiyin Mose a thupeh bang in abol sohkei u've.
Och fäste dem på axlarna af lifkjortelen, att de skulle vara åminnelsestenar till Israels barn; såsom Herren Mose budit hade.
8 Bezalel chun khutthem tah'in Ompho asem'in ahi. Aman konggah bang bang chun asemdoh'in hichu sana ahin, adum chule asan-dup ponnem jaonan asem'in ahi.
Och de gjorde skölden efter den konst och verk, som lifkjortelen var, af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke;
9 Aman ompho chu lheptup theiyin asemdoh'in akilhep teng adung avai khutchang ko ahiye.
Så att han var fyrakant och tvefald, en hand lång och bred;
10 Amahon song-mantam chu golli'n akoi jun. Amasan Carnelian song-san apansah'uvin, pale-green, chule emerald song ahi.
Och fyllde honom med fyra radar stenar. Den första raden var en sarder, topaz och smaragd;
11 Golni channa ding'in blue lapis lazuli, chule songgil ahi.
Den andra, en rubin, saphir och diamant;
12 Gol-thum channa ding'in aiha song, khipi chule umbel song ahi.
Den tredje, en lyncurer, achat och amethist;
13 Gol-li channa ding'in song-eng, Onyx song chule song-mantam-eng apansah'uve. Hi chengse hi abonchan sana twiyin akaimatsoh keiyun ahi.
Den fjerde, en turkos, onicher och jaspis; omfattade i guld i alla radarna.
14 Song-gol khat cheh chun Israel mite ama-ama kailhah dungjuiyin amin jouse toh akijih tha'n songkhat cheh achu Mohor kisem ahiye.
Och stenarna stodo grafne af stensnidarena, efter de tolf Israels barnas namn; hvardera af sitt namn, efter de tolf slägten.
15 Ompho le konggah kijopmatna ding chun sana thengsel la kisem khao bang'in akhuiyun ahi.
Och de gjorde till skölden kedjor uppåt af klart guld;
16 Chule sana pat-jaang'a kisem le sana akol-ni jong asem uvin sana-kol teni chu ompho ning lama chun akaimat'uvin ahi.
Och tu gyldene spänner, och två gyldene ringar; och fäste de två ringar vid tu hörnen af skölden.
17 Ompho tenia kikhai sana kol teni chu akhaimat'uvin ahi.
Och de två gyldene kedjorna satte de uti de två ringar på hörnen af skölden.
18 Chule sana-pat-jaang teni le sana golteni chu a jopmat uvin ahi. Konggah khaina leng-kou tenia kon chun agen kikhailha tenichu ompho maiya chun abehpeh peh'uvin ahi.
Men de två ändar af de gyldene kedjor läto de komma intill de tu spännen; och hakade dem intill hörnen af lifkjortelen tvärtemot hvartannat;
19 Chuin ama hon sana kol-ni asemkit'vin, ompho geilam hichu konggah toh chun akaimat uvin ahi.
Och gjorde två andra gyldene ringar, och knäppte dem vid de andra tu hörnen af skölden nedantill, så att han låg hardt inpå lifkjortelen;
20 Chule sana-pat-jang kolni a semdoh kit uvin ani tah chun lengkou vumma konggah ki khaina achun akaimat uvin ahi.
Och gjorde två andra gyldene ringar; dem gjorde de på tu hörnen nedantill på lifkjortelen, tvärtemot hvarannan, der lifkjortelen nedantill sammangår.
21 Chuin ompho chu pat-jaang khat mangcha'n akolsung'a chun athilmat'uvin konggah'a beh akol chengse toh athilmat uvin ahile phatah'a kipheh bang'in aumdoh tan ahi. Hitia abol phat uchun konggah le ompho chu achah kheh jeng tan ahi. Hichengse chu Pakaiyin Mose athupeh bang'in abol sohkei uvin ahi.
Och vardt skölden med sina ringar knäppt intill lifkjortelens ringar med ett gult snöre, så att det låg hardt intill lifkjortelen, och icke for löst ifrå lifkjortelen; såsom Herren hade budit Mose.
22 Bezalel chun adum'a kikhong kivonna ding'in sang-khol asem'in
Och han gjorde silkeskjortelen under lifkjortelen, den all virkad var med gult silke;
23 Hichu Aaron'in aki-ah ding chule hiche songkhol chol chu agei gol akhui-eh cheh cheh'in ahi.
Och hans hufvudsmog midt ofvanuppå, och en borda omkring hufvudsmoget fållad, att det icke skulle gå sönder.
24 Ama hon sangkhol-chol chu kolbu thei jem'in asem uvin patdum, asan-ao chule ponnem mangcha'n asemdoh'uvin ahi.
Och de gjorde på hans fåll granatäple af gult silke, skarlakan, rosenrödt, och tvinnadt hvitt silke:
25 Chuin amahon sana thengsel'in chaojang asem'uvin hichengse chu abonchan kolbuthei jem le sangkhol golla chun akoiyun ahi.
Och gjorde bjellror af klart guld; dem satte de emellan de granatäplen allt omkring på fållen af den silkeskjortelen;
26 Chao jang khat khaina achun kolbu theijem khat in akiba cheh-cheh in ahi. Hiche sangkhol-chol thempu khat chun na-atoh teng hoilai mun hijong le Pakaiyin Mose athupeh bang'a kivon ding ahiye.
Ju ett granatäple, och en bjellra allt omkring, till att tjena deruti; såsom Herren hade budit Mose;
27 Ama hon Aaron le achapate ho jouse ding'in sangkhol chol len tupat jeng'in asem peh'uvin ahi.
Och gjorde desslikes den trånga kjortelen, virkad af hvitt silke, till Aaron och hans söner;
28 Delkop chule lukhuh ding jong jaonan toka-chol jong poun phatah'in asem'uvin ahi.
Och hatten af hvitt silke, och sköna hufvor af hvitt silke, och nederklädet af tvinnadt hvitt linne;
29 Kigah-ding jouse chu pon-nem asan-dup, san-ao phatah'a heo jang'a kisem jeng, hichu Pakaiyin Mose athupeh bang'a kibol ahi.
Och det stickade bältet af tvinnadt hvitt silke, gult silke, skarlakan, rosenrödt; såsom Herren hade budit Mose.
30 Achaina'n lal lukhuh sana thengsel in a sem uvin ahi. Mohor kinam den bang in aum khum uvin: Pakai atheng e ti thucheng akoi un ahi.
De gjorde ock ännespannet på den helga kronona af klart guld, och grofvo skrift deruppå: Herrans HELIGHET;
31 Ama hon lukhuh chu adum khat Aaron delkop ding'in asem'uvin, hichu Pakaiyin Mose athupeh bang'a abol ahi.
Och bundo ett gult snöre dervid, att det måtte knäppas ofvanpå hatten; såsom Herren hade budit Mose.
32 Hiti chun ajona lam in kikhop khomna hou buh chu sahchaiyin aum tai. Pakaiyin Mose athupeh bang'in Israel mite'n jong atong chai sohkeiyun ahi.
Alltså vardt fullbordadt hela verket till vittnesbördsens tabernakels boning. Och Israels barn gjorde allt det Herren hade budit Mose;
33 Chuin ama hon Mose heng'a houbuh chule thil-le-lo ijakai abonchan ahin choijun: akhaina-kolho, agolho, akhomho, akhom noi nung'a ho hiti chun abonchan ahin choi sohkeiyun ahi.
Och hade boningen till Mose, tabernaklet och all dess redskap, spänner, bräder, skottstänger, stolpar, fötter;
34 Ponbuh khuna ding chun kelngoi chule kel chal-vun; hichengsea chu khuding ahi;
Täckelset af rödlett vädurskinn; täckelset af tackskinn, och förlåten;
35 Hettoh sahna thingkong; thingkong putna dinga moljol teni; chule hepi touna jaona,
Vittnesbördsens ark med sina stänger; nådastolen;
36 Dokhang le thilkeo ho; chule changlhah thilto chengse jaona ahi;
Bordet med all dess redskap, och skådobröden;
37 Sana thengsel'a ki semdoh thaomei-khom chule thaomei-khon chengse jaona, amanchah chengse le athaotwi jong jaona ahi;
Den sköna ljusastakan, tillreddan med lamporna, och all sin redskap, och oljo till lysning;
38 Sana'a kisem maicham, chule kinu ding thaotwi; gimnamtui jaona le pondal jouse jong ahi.
Gyldene altaret och smörjelsen, och godt rökverk; klädet i tabernaklets dörr;
39 sum-eng'a kisem maicham; chule aputna ding'a sum-eng jolho jaonan; kisilna kong le atunna jouse jong ahi.
Kopparaltaret och dess koppargallrar, med sina stänger, och all sin redskap; tvättekaret med sin fot;
40 Bangpheija kigol pondal ho; pal khom chengse ahin; chule houbuh lutna lam; houbuh'a kimang thil-le-lo jouse jaona ahi;
Bonaden till gården med sina stolpar och fötter, klädet till ingången åt gårdenom med sin tåg och pålar, och all redskap som behöfdes till boningenes tjenst, vittnesbördsens tabernakels;
41 Thempu hoding'a hoitah'a kikhui hichu muntheng laiya na-atoh teng ule akivon nadiu Aaron thempu, chule achapate hon thempu kin abol teng ule akivon nadiu ahi.
Aarons Prestens ämbetskläder till att tjena i helgedomenom; och hans söners kläder, till att de skulle göra Prestaämbetet.
42 Pakaiyin Mose heng'a athupeh bang chun Israel mite'n jong abonchan ajuikimsoh keiyun ahi.
All ting, såsom Herren hade budit Mose, gjorde Israels barn till alla denna tjenstena.
43 Chuin Mose'n anatoh jouseao abonchan avelhan ahi. Amahon tohding ijakai Pakai thupeh bang'in atong kimsoh keiyuve ti amuchet phat chun, phatthei aboh taovin ahi.
Och Mose såg på allt detta verket, att de gjorde såsom Herren budit hade, och välsignade dem.
