Potdohbu 19
1 Israel miten Egypt gamsung ahin dalhah kalseo lhani lhin'in Sinai mun gamthip ahung lhung atovin ahi.
Uti tredje månadenom, sedan Israels barn utgångne voro utur Egypti land, kommo de på denna dagen in uti den öknen Sinai;
2 Rephidim ngahmun ahin sukeh un ahin dalha tauvin, chuin Sinai mun'na ngahmun a kisem uvin hichu Sinai ngahmun tin aminsah uve.
Förty de voro utdragne ifrå Rephidim, och ville in uti den öknen Sinai, och lägrade sig der i öknene, tvärtemot berget.
3 Mose molchung lam akaltou tan Pakai toh agakimu ton ahile, Pakaiyin molchung'a kon'in ahin kouvin aseije, “Thupeh hicheng hi; Jacob insung le Israel mite heng'a seipeh tauvin:
Och Mose steg upp till Gud. Och Herren ropade till honom af bergena, och sade: Detta skall du säga till Jacobs hus, och förkunna Israels barnom:
4 “Egypt mite chung'a ipiti lamdolla na katoh, nang hon na musoh kei uve. Keiman nangho muvan lai lhaving'a ka hin pui uve ti namu chenset tauvin ahi.”
I hafven sett hvad jag hafver gjort de Egyptier; och huru jag hafver burit eder på örnavingar, och tagit eder till mig.
5 Chule tua hi kathu nangai uva kakitepna nakoi jing uva ahileh, nangho hi vannoi mite jouse lah'a keima dia atumbeh'a naum diu; ajeh chu vannoi leiset pumpi hi keima'a ahi.”
Om I nu hören mina röst, och hållen mitt förbund, så skolen I vara min egendom för allt folk; ty hela jorden är min.
6 “Chule keima lenggam machu nangho naleng chan diu, kagam theng nalo ding'u ahi. Hiche thuhi nangman Israel mite heng'a naseipeh teiding ahi,” ati.
Och I skolen vara mig ett Presterligit Konungsrike, och ett heligt folk. Desse äro de ord, som du skall säga Israels barnom.
7 Chuin Mose molchung akon'in akumsuh'in Israel sung'a upa ho akou khom'in Pakaiyin a thupeh chengse abonchan a seipeh soh kei uve.
Mose kom, och sammankallade de äldsta i folket, och framsatte all dessa orden för dem, såsom Herren budit hade.
8 Chuin amahon adonbut cheh uvin, “Ijakai Pakai thupeh bang'a keihon kabol diu ahi,” atiuve.
Och allt folket svarade tillsammans, och sade: Allt det Herren sagt hafver, vilje vi göra. Och Mose sade folksens ord Herranom igen.
9 Chuin Pakaiyin Mose heng'a aseijin, “Keima naheng'a meilhang kiheh bang'a kahung ding, Nangma Mose kahin houpi teng Israel miten ajah cheh diu, chuteng amahon jong nangma nahin tahsan jing diu ahitai,” ati. Mose'n jong Israel miten adonbut'na chu Pakai heng'a aseijin ahi.
Och Herren sade till Mose: Si, jag vill komma till dig uti en tjock molnsky, att folket skall höra min ord, som jag talar med dig, och tro dig evärdeliga. Och Mose förkunnade Herranom folksens ord.
10 Chuin Pakajin Mose heng'a asei in, “Kumsuh inlang keima kahung nading'in Israel mite gongtup tan, tuni le jing nikhoa din seipeh uvin chule avon jeng u-jong kisop theng cheh u-hen,” ati.
Herren sade till Mose: Gack bort till folket, och helga dem i dag och i morgon, att de två sin kläder;
11 “Nithum lhin'nia ding'in kigontup sah soh kei uvin, nithum lhin niteng a mitmu tah uva Pakai chu Sinai Mol chung'a pat hung kumlha ding ahi tipeh'un,” ati.
Och äro redo på tredje dagen; ty på tredje dagen varder Herren nederstigandes uppå Sinai berg för allo folkena.
12 “Mipiho abonchauvin akimvel'uva melchih'na sempeh'in lang, seijin, kichih thei un! Koima molchung lam'a kaldoh hih hel'un chule akim vellah jeng jong koiman natham khah theilou diunahi. Koi hile molchung tham khachan chu thi jeng ding ahi,” ati.
Och uppsätt tecken omkring folket, och säg till dem: Vakter eder, att I icke gån upp på berget, eller kommen vid ändan på thy; ty den som kommer vid berget, han skall döden dö.
13 “Melchihna pal kallhah khut kiti phot'in atohkhah'a ahile, hichejeh'a chu; song'a selih jeng ding, ahilou jong le, thalpi'a kap lih ding gancha hihen mihem hile hitabang'a chonchu ahing'a kiumsah ngailou ding ahi, tin seipeh un. Sumkon ahung kimut gin apat mipi jong molchung lam'a hung kitol diu ahiye.”
Ingen hand skall komma vid honom, utan han skall varda stenad, eller med skott genomskjuten; ehvad det är djur eller menniska, skall det icke lefva. När man hörer ett långsamt ljud, skola de gå intill berget.
14 Mose'n jong mipi lam chu ahin jonsuh tan. Aman mipi thenso'na anei jin, mipihon jong ama ama von cheh akisop theng uvin ahi.
Mose steg ned af berget till folket, och helgade dem, och de tvådde sin kläder.
15 Aman mipi heng'a asei jin, Nithum lhin nia ding in ki gotup cheh uvin chule numei angsung ki tiajong na lut louhel ding'u ahi,” ati.
Och han sade till dem: Varer redo på tredje dagen; och ingen komme vid sina hustru.
16 Nithum lhin'ni jingkah khovah lam'in vahthamjol aki thing'in kolphe avah in, molchung vum chu meilhang'in atom lha jeng tan ahi. Sumkon hatah'in ahung ging tan ahile, ngahmun sung lam'a um mipi abonchauvin akicha lheh jeng tauve.
Som nu den tredje dagen kom, och morgonen vardt, då hof sig upp ett dunder och ljungeld, och en tjock molnsky på bergena, och ett ljud af en ganska skarp basun; och folket, som i lägret var, vardt förfäradt.
17 Mose'n jong mipi abonchan Pathen toh kimaito ding'in ahin pui uvin, chuin mipi abonchauvin molchung kipatna lam'a chun adding den gam tauve.
Och Mose förde folket utu lägret emot Gud; och de gingo in under berget.
18 Sinai molchung akon in Pakai chu meikong'in ahung kum lhan ahile, lhum sung'a kon'na meikhu bang'in ahung khudoh'in ahintomlha jeng tan, ling jong akihot lha jeng'in ahi.
Och hela Sinai berg dambade deraf, att Herren steg neder uppå det i eld; och dess rök gick upp såsom röken af en ugn, så att hela berget bäfvade svårliga.
19 Sumkon gin chu ahat cheh cheh jeng tan ahile, Mose jong akipat'in hiti hin aseije, van gin kithong lah akon'in Pathen'in ahin houpin ahi.
Och basunens ljud gick, och vardt ju starkare. Mose talade, och Gud svarade honom öfverljudt.
20 Pakai chu Sinai molchung vum'a kon'in ahung kumsuh tan chuin, Molchung vum'a kon'in Pakaiyin Mose ahin kouvin ahi. Mose jong akipatdoh'in molchung lam'a chun akal touvin ahi.
Då nu Herren nederkommen var uppå Sinai berg ofvan uppå kullen, kallade Herren Mose upp på bergskullen; och Mose steg ditupp.
21 Pakaiyin Mose heng'a asei in, “Kumsuh inlang mipi heng'a seipeh loijin, ajeh chu Pakai ahinmu nomuva pal kigen khu ahin tumlhah ngai uva ahile thigam bep ding'u ahiye,” ati.
Då sade Herren till honom: Gack neder, och betyga folkena, att de icke träda fram till Herran, att de skola se honom, och månge falla af dem.
22 Chule thempu ho jeng jong atahsao amacheh kithenso uva eihin nailut thei diu bou ahi. Chutile Pakaiyin amaho lam pal chu atumkeh lou ding ahi, ati.
Desslikes Presterna, som nalkas Herranom, de skola ock helga sig, att Herren icke förgör dem.
23 Mose'n jong Pakai heng'a aseijin, ahinlah Pakai in, mipi abonchauva Sinai molchung'a hung kal theilou diu ahi. Ajeh chu nangma thupeh bang'a molchung kimvella pal gen uvin, tia nei thupeh sa'u ahiye, ati.
Mose sade till Herran: Folket kan icke stiga upp på berget Sinai; ty du hafver betygat oss, och sagt: Sätt tecken upp omkring berget, och helga det.
24 Ahinlah Pakaiyin Mose heng'a aseiyin. “Chesuh inlang Aaron gakipuiyin lang hinki lhon pitan. Amavang mipi abonchauvin thupeh neijin lang khat cha jeng jong paltum keh'a Pakai lam'a hung theilou ding'u ahiye,” ati.
Herren sade till honom: Gack, stig ned; du och Aaron med dig skolen uppstiga. Men Presterna, och folket, skola icke träda intill, så att de uppstiga till Herran; på det han icke skall förgöra dem.
25 Pakajin athupeh bang in Mose achesuh in mipi ho heng'a aga seipeh soh kei uve.
Och Mose steg neder till folket, och sade dem detta.
