< Potdohbu 14 >
1 Pakaiyin Mose heng'a thupeh hicheng hi anei jin:
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Israel mite heng'a seiyin nung lam'a a kihei uva Pi-hahiroth le Migdol kikah san-dung chule Baalzephon gal lamma ngahmun asem naiduvin aheng uvah seipeh'un,” ati.
Tala med Israels barn, och säg att de vända om, och slå deras lägre tvärtemot den dalen Hyroth, emellan Migdol och hafvet, emot BaalZephon, och der tvärt öfver slå lägret vid hafvet.
3 Chutileh Pharaoh in hitia hi angaito ding, “Israel mite alungdong tauvin, suhna ding helouvin gamthip noija akitol le tauve, ati ding ahi.”
Förty Pharao varder sägandes om Israels barn: De fara ville i landena; öknen hafver beslutit dem.
4 “Hitia chu keima avel'a Pharaoh lungthim ka suhtah ding, aman nangho nung ahin delding ahi. Ajeh chu keiman ka gontupsa ahitai, Pharaoh le agalsat mite chung'a ka loupina kakilah sah ding ahi. Chuteng Egypt mite'n keima Pakai kahi ahin hetdoh diu ahitai! Aheng uva kisei peh bang'in Israel mite'n hiche munna chun ngahmun akisem tauvin ahi.
Och jag vill förstocka hans hjerta, att han skall jaga efter dem, och vill vinna pris på Pharao och alla hans magt; och de Egyptier skola förnimma, att jag är Herren. Och de gjorde så.
5 “Pharaoh lengpa le asohte ho heng'a Israel mite ajam tauve tithu alhun phat in, Pharaoh leh asohte lungthim akikhel kit tan, “Ipi khat ibol uva Israel mite asoh chan nauva kon'na jam gam'u hitam?” tin asei uve.
Och då det vardt sagdt för Konungenom i Egypten, att folket flydde, vardt hans och hans tjenares hjerta förvandladt emot folket, och sade: Hvi hafvom vi så gjort, att vi hafvom släppt Israel, att de icke skola tjena oss?
6 Pharaoh in jong agalsat miho le sakol kangtalai hochu agon tupsah loijin ahi.
Och han gjorde redo sin vagn, och tog sitt folk med sig;
7 “Pharaoh vin sakol-kangtalai hatcheh jagup le Egypt gamsung'a sakol kangtalai dangho jouse abonchan vaihom mitam pichu atou tauvin ahi.”
Och tog sexhundrade utvalda vagnar, och hvad der eljest var för vagnar i Egypten, och höfvitsmän öfver allan sin här.
8 “Pakaiyin Pharaoh kiti Egypt lengpa lungthim asutah nalai jin ahile, aman jong Egypt gamsung dalha'a jam Israel mite nungchu adel tan ahi.”
Ty Herren förstockade Pharaos hjerta, Konungens i Egypten, att han jagade efter Israels barn, hvilke dock voro genom höga hand utgångne.
9 “Egypt mite'n jong Israelte chu Pharaoh'in galsat miho thaneina lhingset apen anung adel tauvin a sakol jouseo leh sakol-kangtalai jouse, sakol touthem jouse le agalsat mijouse abonchauvin adimlha tauvin ahi.”
Och de Egyptier jagade efter dem, och hinde dem der de sig lägrat hade vid hafvet, med hästar och vagnar och resenärer, och med all Pharaos här, uti den dalenom Hyroth, tvärt emot BaalZephon.
10 Pharaoh jong Israel mite umnalam anailut jep phat'in amahon Pharaoh lam chu avetou uvin, hichun amahon anung lam uva Egypt mite ahung kitol chu amu tauve. Abonchauvin Pakai heng'a atao uvin,
Och då Pharao nalkades dem, hofvo Israels barn sin ögon upp, och si, de Egyptier kommo efter dem; och de fruktade sig storliga, och ropade till Herran;
11 Mose heng'a asei un, “Ipi ding'a gamthip noija hi thigam ding'a neihin puidoh'u hitam? Hitia ka thi gam sang uva Egypt mite khut noija soh'a ka um'mu phajo lou ham? Ka chung uva ipi nabol jing hitam? Ipi dinga Egypt gamsung'a kona nei puidoh'u ham?
Och sade till Mose: Voro icke grafvar i Egypten, att du måste bortföra oss, att vi skulle dö i öknene? Hvi hafver du så gjort oss, att du hafver fört oss utur Egypten?
12 Egypt gamsung kaum lai uva chu, hi tabanghi soh tei ding ahi tia ka seiju hilou ham? Tunjong na henga ka seiju ahi, “Nei dalha jeng tauvin! Egypt mite khut noija soh in umkit tau vinge. Hiche laimunna ka thigam sang uvin Egypt mite khut noija soh'a ka um'u apha joi!” tin asei tauve.
Är icke nu detta det, som vi sade dig i Egypten: Låt blifva oss, att vi må tjena de Egyptier? Ty det vore oss ju bättre tjena de Egyptier, än dö i öknene.
13 Ahinlah Mose'n mipi heng'a asei jin, “Kicha hihhel un, dingdet jing un veuvin, tunia hi Pakaiyin na huhdoh diu ahiye. Chule tunia kipat avella Egypt mite namukit tah lou diu ahi,” ati.
Mose sade till folket: Frukter eder intet, står och ser till, hvilken en salighet Herren varder görandes i dag med eder; ty dessa Egyptier, som I sen i dag, dem skolen I aldrig mera se i evig tid.
14 “Pakai amatah'in nangho galsat'a pang ding ahi.”
Herren varder stridandes för eder, och I skolen stå stilla dertill.
15 Chuin Pakaiyin Mose heng'a asei jin, “Ipi ding'a keima heng'a tao na hiuvem? Mipiho ma lamma akitol na diuvin seijin!
Herren sade till Mose: Hvad ropar du till mig? Säg Israels barnom, att de draga fram.
16 “Na-tenggol jan doh tem in twikhanglen-dung vum chu jep tan. Twipi chu sukhen'in chutileh Israel mite twikhanglen lai lung tolgo lah achu ki jot ding'u ahi.”
Men du häf din staf upp, och räck dina hand öfver hafvet, och skilj det åt, att Israels barn måga gå der midt igenom på det torra.
17 “Chule keiman Egypt mite lungthim kasuh tah ding, amahon Israel mite thagam na ding angai todiu ahi, chuteng asakol kangtalai jouseo, asakol tounau nangho that gam ding'a hungkon ahiuvin, abonchauva keiman kathaneina aheng uva ka kilah sah ding ahi.”
Si, jag vill förstocka de Egyptiers hjerta, att de skola följa efter eder; så vill jag vinna pris på Pharao, och alla hans magt, uppå hans vagnar och resenärer.
18 “Egypt mite ma-sang'a kaloupina kakimusah ding ahijoi, chuteng keima Pakai kahi ahin hetdoh diu ahi!” ati.
Och de Egyptier skola förnimma, att jag är Herren; när jag hafver pris vunnit på Pharao, och hans vagnar och resenärer.
19 Chuin Pakai vantil'in Israel mite ahin lhonpi'n. Mipi masang lam'a meilom chu nunglam joh'a ahung tan ahi.
Då upphof sig Guds Ängel, den som för Israels lägre gick, och gaf sig bakom dem; och molnstoden gaf sig ock utu deras ansigte, och gick bakom dem;
20 Chuin meilom chu Israel mite le Egypt mite kah'a ahung umtai. Mu-athim lha jeng tan, meilom jong meikong a kisoh'in kho ahung thim tan ahile, jan khovah keijin Israel mite chu Egypt miten ahin del pha tapo uvin ahi.
Och kom emellan de Egyptiers och Israels lägre; och det var ett mörkt moln, och upplyste nattena, så att desse och hine i den hela nattene icke kunde komma tillsamman.
21 Chuin Mose'n a tenggol chu twikhanglen san-dung vumma ajah doh jing'a ahile, chuin Pakaiyin twikhanglen dung chu solamma kon hui ahung nung in ahinsem hoh tan ahi. Jan khovah keijin huijin twikhanglen chu asem in, twikhanglen jong aki khen'in tol lham golai ahung umdohtan ahi.
Då nu Mose räckte sin hand öfver hafvet, lät Herren drifva det bort genom ett starkt östanväder i den hela nattene, och gjorde hafvet torrt; och vattnet skiljdes åt.
22 Chuphat'in Israel mite abonchauvin tolgo laiya chun akitol'un alang alang'abang-bang'in twi chu kiting tan ahi!
Och Israels barn gingo derin, midt i hafvet på det torra; och vattnet var dem för en mur på den högra sidone, och den venstra.
23 Chuin Egypt mite Pharaoh galsat sakol jouse, sakol kangtalai jouse chule sakol touthem jouse jaona'n Twikhanglen lailung'a kitol Israel mite chu adel tauvin ahi.
Och de Egyptier följde, och gingo in efter dem, alle Pharaos hästar och vagnar och resenärer, midt in i hafvet.
24 “Jingpi ahi phat in Pakaiyin Egypt mite chu meikong leh meilom mangchan ahin vesuh tauvin ahile, chuin Egypt galsat miho chu abonchauvin suh na ding beijin a nohgam tauvin ahi.
Som nu morgonväkten kom, såg Herren uppå de Egyptiers lägre utur eldstodene och molnena; och gjorde en förskräckelse i deras lägre;
25 Pakaiyin a kangtalai jouse'u abonchan a tuhtang gam tan ahile, kangtalai hochu abonchan a kitang den gam tai. Egypt miten jong aseita'u vin! “Israel mite angsung'a kon'in jamdoh loiju hite,” ajeh chu “Pakaiyin Israel mite apan pin Egypt mite chung'a gal asat tai,” atiuve.
Och stötte hjulen ifrå deras vagnar, och störte dem väldeliga omkull. Då sade de Egyptier: Låt oss fly ifrån Israel; Herren strider för dem emot de Egyptier.
26 Israel mite agalkai phat uvin, Pakaiyin Mose heng'a aseijin, “Egypt mite twijin ale lonkhum na ding'in na tenggol jahdoh inlang twipilen chungvum hi jep tem in, ati.”
Men Herren sade till Mose: Räck ut dina hand öfver hafvet, att vattnet igenfaller öfver de Egyptier; öfver deras vagnar och resenärer.
27 Nisa ahung sodoh toh ki lhon'in, Pakaiyin a thupeh bang in Mose'n Twipilen chung vumma akhut ajah tan ahile, Twipilen jong angai ja bang bang in ahung um doh kit tai.
Då räckte Mose sina hand ut öfver hafvet, och hafvet kom åter för morgonen i sin ström igen; och då de Egyptier flydde, mötte dem vattnet; och Herren inhvärfde dem midt i hafvena;
28 Chuin Twi akitol mat kit tan, Israel mite nung hindel a Egypt galsat miho le sakol touthem jouse, kangtalai jouse abonchauvin Twi jin achup gam hel taovin khat jeng cha jong asohcha tapouvin ahi.
Så att vattnet kom igen, och gick utöfver vagnar och resenärer, och alla Pharaos magt, som dem efterföljt hade in i hafvet; så att icke en af dem blef igen.
29 Ahinlah Israel mite chu Twipilen lailung'a tolgo achun akitol jing uvin, twipi jing jong ajet aveija akisong den jeng in ahi.
Men Israels barn gingo torre midt igenom hafvet; och vattnet var dem för en mur på högra sidone, och den venstra.
30 Hiche nikho'a hi Pakaiyin Israel mite chu Egypt mite khut akon'in ahu doh'in Israel mite'n amit tah uvin twi-khanglen galla Egypt mite thilong kijam hochu amutaovin ahi.
Och så halp Herren Israel på den dagenom ifrå de Egyptiers hand; och de sågo de Egyptier döda på hafsstrandene;
31 Egypt miten Isreal mite douna anei uva Pakai thahat le natoh ki dang amuchen ta uvin ahile, Israel mite'n Pakai chu aging tauve. Pakai le alhachapa Mose jong aging uvin, tahsan ki phudetna anei tauvin ahi.
Och den stora hand, som Herren hade bevisat på de Egyptier. Och folket fruktade Herran, och trodde Herranom, och hans tjenare Mose.