< Thuhilpa 11 >

1 Nangman na muchi chu twipi gallam geijin thotdoh in, chule aphatcha a-pungdoh chu nahenga hung le lhun kit ding ahi.
Låt ditt bröd fara öfver vatten, så varder du det finnandes i längdene.
2 Hinlah nangman na sumkhol ho chu mun tampia homjal in, ajeh chu ipi hahsatna in ahinphah ding nangin nahepoi.
Skift ut emellan sju, ock emellan åtta; ty du vetst icke, hvad olycka på jordene komma kan.
3 Meibol kitol atam tengleh, go ahung julha jin ahi. Thingphung chu sahlam hihen lhanglam hijongleh alhuhna’a chun aum den jeng’e.
När molnskyarna fulle äro, så gifva de regn på jordena; och när trät faller, det falle söderut, eller norrut, på hvilket rum det faller, der blifver det liggandes.
4 Loubol mi chun gophat pet anga leh chang phutdoh ponte. Meibol kitol avetsui jing uleh, itih in jong chang at pouvinte.
Den som aktar på vädret, han sår intet, och den som uppå skyarna skådar, han skär intet upp.
5 Nangman huinun na chu alampi na hetdoh theilou tobang'in, ahilouleh naocha anu oisunga kijil chu iti hungkhan let ham ti na het thei lou tobang'in, nangman hiche ho jouse hinbol’a Pathen chaloh dan nahet thei lou ding ahi.
Såsom du icke vetst vädrens väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, så kan du ock icke veta Guds verk, som han allt gör.
6 Jingkah tengleh na muchi kitun lang, ni lhangkai jongleh gunchun ponpan in, ijeh inem itileh hoipenna chu apung ding pen chu hung sohdoh ding ham ti nangman nahe poi.
Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med dine hand om aftonen; ty du vetst icke, hvilketdera bättre lyckas kan; och om både lyckades, så vore det dess bättre.
7 Vah hi anom’e! Khovah thah hunglhun vet hi iti lunglhai um hitam?
Ljuset är sött, och ögonen är ljuft att se solena.
8 Mi chu ateh geija ahinna ahileh, anitin hinkhoa kipah hen. Chujongleh hinkhoa gimna nikho jong tampi hunglhung ding ahiti jong geldoh uhen. Thil ahung lhungbe dingho hi ajeh bei tobangbep hung hi theija ahi.
Om en menniska i lång tid lefver, och är glad i all ting, så tänker han dock allenast på de onda dagar, att de så månge äro; ty allt det honom vederfars, är fåfängelighet.
9 Khangdong ho, khandonlai hi iti kidan hitam! Kipana tothon nalunggil in kihilna nei jing in, na bolnom chan bol lin; nalunggot nalam jousea chelen, chule namit tenin avetthei chan vehen. Ahinlah nathilbol chan chu Pathen henga namopohna hiding ahi, ti geldoh in.
Så gläd dig nu, du yngling, i dinom ungdom, och låt ditt hjerta vara gladt i dinom ungdom; gör hvad dino hjerta lyster, och dinom ögom behagar; och vet, att Gud skall, för allt detta, hafva dig fram för domen.
10 Hijeh chun lungkhamna kiti bol hih in, chule natahsa damtheina din kichin tup in; chule hiche hi geldoh jing in, khandonlai na masanga na hinkho umsun hi ajehbei tobangbep ahibouve.
Lägg bort sorg utaf ditt hjerta, och kasta bort det onda ifrå dinom kropp; ty barndom och ungdom är fåfängelighet.

< Thuhilpa 11 >