Danbu Ni Na 8
1 Tunia ka thupeh chengse hi chingthei tah in jui bukim soh keiyuvin. Chutileh nahinkhou sot intin, Pakaiyin napu napate khanga pat peh dinga akitepna gam nalo thei diu ahi.
All de bud, som jag bjuder dig i dag, skolen I hålla, att I gören derefter; på det I mågen lefva och förökas, och komma in, och intaga det land, som Herren edra fäder svorit hafver;
2 Pakai, na Pathen uvin kum somli gamthip lah akona nahin puidohna geldoh jing un, ajeh chu Pakai thupeh ijakai nanit kimsoh nadiuva nangho patepna ahi.
Och skall tänka på allan den väg, genom hvilken Herren din Gud dig ledt hafver, i dessa fyratio åren i öknene; på det han skulle späka och försöka dig, att kunnigt skulle varda hvad i dino hjerta var; om du hölle hans bud eller ej.
3 Henge, Pakaiyin gilkiela naum laipet tah uvin mana napiuvin ahi. Hiche tobang an-hi napu, napateu khanga jong um khalou ahi. Ajeh chu mihemte hi changlhah jengseh a hing jou ahipoi ti, Pakaiyin nahetsah nau ahin; amavang Pakai kam sunga kona hung potdoh thu changa bou hinga nahiuve.
Han späkte dig och lät dig hungra, och spisade dig med Man, det du och dine fäder intet känt hade; på det han skulle låta dig veta, att menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af allt det af Herrans mun går.
4 Kum somli sung in von-ah ding jong nangaicha pouvin chule nakeng ujong imacha atipon ahi.
Din kläder äro intet förslitne på dig, och dine fötter äro intet svullnade i dessa fyratio år.
5 Hichu geltem uvin: Minu mipan acha ahilna banga, Pakaiyin nang ho phatchomna dinga bou nakhoukhah nau ahi.
Så finner du ju i dino hjerta, att Herren din Gud dig lärt hafver, såsom en man lärer sin son.
6 Hijeh chun Pakai, na Pathen'u thupeh chengse abonchan nit kimsoh keiyun lang, Pakai ging jinga hinkho naman diu ahi.
Så håll nu Herrans dins Guds bud, att du vandrar i hans vägar, och fruktar honom.
7 Ajeh chu Pakai, na Pathen uvin na gamu phatah twi nenna muna nahin puiyuva, hichu phaicham leh thing lhang gam aboncha ahi.
Ty Herren din Gud förer dig uti ett godt land; i ett land, der bäcker, och brunnar, och djup uti äro, hvilke utmed bergen och inpå slättena flyta;
8 Hiche gam pumpi hi mimchang le kolbu lei jeng ahin; theiba phung, kolbu thei phung, Olive phung leh khoiju lonna gam ahi.
Ett land, der hvete, korn, vinträ, fikonträ och granatäple uti äro; ett land, der oljoträ och hannog uti växer;
9 Hiche gamsung hi Pakaiyin ijakai kimsela twi achap nou ahin, chule agam sunga thih jong song banga kimang ahin, thinglhang gam song mantam jeng uma ahi.
Ett land, der du skall hafva bröd nog till att äta, der ock intet fattas; ett land, hvilkets stenar äro jern; der du ock koppar utu bergen hugger.
10 Agamsungga naneh teng uleh Pakai, na Pathen'u thangvahna napeh jing diu ahi.
Och när du ätit hafver och äst mätt, att du då lofvar Herran din Gud, för det goda land, som han dig gifvit hafver;
11 Hinlah chingthei tah in um uvin! Ajeh chu hiche gampha laitah jeh a chu tunikhoa Pakai, na Pathen'u thupeh nasuh millou diu ahi.
Så tag dig nu vara, att du icke förgäter Herran din Gud, dermed, att du icke håller hans bud, och hans lag och rätter, som jag bjuder dig i dag;
12 Nanghon innom nahin kisah doh diu chule haosatah a nain chen diu,
Att när du ätit hafver, och äst mätt, och bygger skön hus, der du uti bor;
13 chule nagan chateu jong hung pung cheh cheh ding, sana leh dangka ijakai kimsela nahin neidiu chuteng chingthei tah naum diu ahi.
Och ditt fä och får, och silfver och guld, och allt det du hafver, förökas;
14 Chutengleh kiletsah hoithona imacha naneilou diu ahi. Ajeh chu Egypt gamsunga gim genthei nathoh lai uva Pakai, Pathen in nahuh doh’u ahi.
Att ditt hjerta då icke upphäfves, och du förgäter Herran din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver, utu träldomens hus;
15 Pakaiyin gamthip noiya aipi hang leh gulse holah a nahin puidoh nau nagel doh jing diu, hiche mun chu tolgo lah le gamsa mun ahin, hinlah Pakaiyin twi nape uvin ahi.
Och hafver ledt dig igenom denna stora och förskräckeliga öknen, der brännande ormar, och scorpion, och torrhet, och platt intet vatten var, och lät dig utgå vatten ur hårda hälleberget;
16 Pakaiyin gamthip noiya manna in navah vaset uvin, hichu napu napateu khanga um khalou anneh ahi. Hiche hi Pakaiyin nangho patepna dinga abol ahin athua nanun cheh diu ahi.
Och spisade dig med Man i öknene, der dine fäder intet af vetat hade; på det han skulle späka och försöka dig, och framdeles göra väl emot dig;
17 Hiche ho jouse Pakaiyin nang ho dinga na atoh ahin, keima hatna a ka kilamdoh ahitia ima nasei louhel diu ahi.
Annars måtte du säga i dino hjerta: Min kraft och mina händers starkhet hafver mig denna förmågona gjort;
18 Pakai, na Pathen'u na geldoh jing diu ahi. Pakai bouvin nangho lolhin theina dinga tha napeh’u ahi, ajeh chu napu, napa teu khanga pat kitepna gui lhunsah nading ahi.
Utan tänk på Herran din Gud; ty han är den som kraft gifver till att komma detta åstad; på det han skulle fullkomna sitt förbund, som han dina fäder svorit hade, såsom det tillgår i denna dag.
19 Hiche hi nahet jing diuva ka thupeh ahi: Pakai, na Pathen'u sumila pathen dang angsunga na bohkhup uva ahileh, na chung uva thina lhung jeng ding ahi.
Men om du förgäter Herran din Gud, och följer andra gudar efter, och tjenar dem, och tillbeder dem; så betygar jag i dag öfver eder, att I skolen slätt förgås.
20 Pakai, Pathen nah sah louva naum uva ahileh, nam dang ki sumang ho banga nangho jong na ki sumang diu ahi.
Lika som Hedningarna, hvilka Herren förgör för edart ansigte, så skolen ock I förgås; derföre, att I icke ären Herrans edars Guds röst hörige.
