< Amos 4 >
1 Ka thusei ngaijun, Samaria gam’a cheng bongpi tobang ho, vaicha gentheite bolgim’a chuleh panpi ngaicha geuva um tahlel te noigep gep jiho, Ajiteu pasal ho jah’a,’ “Ju hin dom kit in don’u hite’’ tia peng jah jah vo numei ho!
Hörer detta ordet, I feta kor, som på Samarie berg ären, och gören dem fattiga orätt, och förtrycken den elända, och sägen till edra herrar: Bär hit, låt oss dricka.
2 Hatchungnung Pakai chu ama mintheng pan in aki hahsel tai, vetan, na chung’a hiche nikho chu hunglhung ding ahi; Mihon nanah hom uva ngakoi tobang thihkoija na kaimang dingu, Amitakip anukhahpen geija ngakoija na kaimang ding’u ahi.
Herren Herren hafver svorit vid sina helighet, si, den tiden kommer öfver eder, att man skall bära eder bort på stänger, och edra efterkommande i fiskakettlar;
3 “Nangho kulpi pal chimlha lah’a na jamdoh diu, Na kulpiu sunga kon’a naki sep doh diu ahi,’’ tin Pakaiyin aseiye.
Och skolen utgå igenom refvor, hvar och en för sig, och intill Harmon bortkastade varda, säger Herren.
4 “Cheuvin, Bethel kho’a doihouna kilhaina thilto gabol un, Gilgal kho’a cheuvin, Pathen thungailou vin setna gabolbe be jeng tauvin, Jingkah seh in kilhaina bol un, chuleh nithum lhinseh in na hopsom hinchoi jun,’’
Ja, kommer hit till BethEl, och bedrifver synd: och till Gilgal, att I mågen föröka synderna; och bärer fram edor offer om morgonen, och edra tiond på tredje dagen;
5 “Na changlhah cholsosa chu Pakai thangvahna thilto in toh'in, chu ting, deichom’a nangma kipehna thilto jong pen; chuleh hichu muntin’a phongjal un seichoi le uvin!
Och röker af surdeg till tackoffer, och prediker om friviljogt offer, och förkunner det; ty I hafven det gerna så, I Israels barn, säger Herren Herren.
6 Na khopi jouseu chunga neh leh chah kalhahsam sah in, nachenna mun jouse uva nehding beihel in kalhan, kel ka lhunsah tan, Ahivang in nangho ka henga nahung kiledeh pouve, tin Pakaiyin aseiye.
Derföre hafver jag ock i alla edra städer gifvit eder lediga tänder, och brist på bröd I all edor rum; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.
7 Na lousoh ga houvin gotwi angaichat khohlai tah in, go ka juhsah dan, kakham tang tai, Chuleh keiman khopi khat chung’a go kajuhsah in, khopi chomkhat chunga ka juhsah da ji’e. Louma khat chunga go kajuh sah jin, louma chomkhat chunga kajuhsah da ji e.
Och jag hafver tillbakahållit regn öfver eder, medan ännu tre månader voro intill skördetiden; och jag lät regna uppå den ena staden, och uppå en annan stad lät jag intet regna; en åker vardt beregnad, och den andra åkren, som intet beregnad vardt, förtorkades.
8 “Hijeh chun, miho chu khopi tin’a donding twi hol in akijot uvin, ahivang in amahon lungna chimset’a donkham twi aga mudoh pouve; Hichan gei hin jong, nangho kahenga nahung kile deh pouve,’’ tin Pakaiyin aseiye.
Och två eller tre städer drogo intill en stad, på det de måtte dricka vatten, och kunde icke få sina nödtorft; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.
9 Keiman na honlei chengu leh nalengpi lei chengu chunga thinglung leh nget kachuhsah in; Na theichang phung jouseu leh na Olive phung jouseu jong abon'in khaokhoten anechai soh hel tauvin; Hichan gei hin jong nangho kaheng’a nahung kile deh pouve, tin Pakaiyin aseiye.
Jag plågade eder med torko, och med brandkorn; så åto ock gräsmatkar upp allt det i edra lustgårdar, vingårdar, på fikonaträ och oljoträ växte; likväl omvänden I eder intet till mig, säger Herren.
10 “Egypt gamsunga kana bol bang in, keiman nangho chunga gamna hise kalhalut in; Na golhang jouseu gal in kasat lih soh in, chuleh na sakol jouseu jong akikaimang soh hel tai. Na kimvel’u namse leuvin mithi-ui nanah hom dim in nanah’un, Ahivang in nangho kahenga nahung kilekit deh pouve,’’ tin Pakaiyin aseiye.
Jag sände pestilentie ibland eder, lika som uti Egypten; jag drap edra unga män med svärd, och lät bortföra edra hästar fångna; jag lät stanket af edrom lägrom gå upp i edra näso; likväl omvänden I eder icke till mig, säger Herren.
11 ‘’Keiman Sodom leh Gomorrah ka suhmang bangin, na khopiu phabep ka sumang in; Nangho ahingdoh amoh chengse jong, meikong lah’a kon’a kikaidoh thingbong bep na hiuvin, Ahivang in nangho kahenga nahung kilekit deh pouve,’’ tin Pakaiyin aseiye.
Jag omstörte somliga af eder, lika som Gud omstörte Sodom och Gomorra, så att I voren som en brand, den utur eldenom ryckt varder; likväl vänden I eder intet till mig, säger Herren.
12 Vo Israel, keiman nang jong hitobanga chu kabol ding, hamsetna nasatah nachunga ka lhunsah ding ahi. Hijeh chun, na Pathen toh kimaito din kigong in, vo Israel!
Derföre vill jag så göra med dig, Israel; efter jag nu så vill göra med dig, så skicka dig Israel, Och gack emot din Gud.
13 Ijeh inem itileh, Pakaiyin molsang jouse atungdoh in, khohui jouse jong anunsah in, chuleh alungngaito ho jong mihem kom’a aphong doh ji e. Aman jingkah khovah leh janlai muthim asemdoh in, chuleh leiset chunga mun sanglai jouse chotphan anei jin ahi. Pakai, van Pathen kiti chu ama min ahi.
Ty si, han är den som gör bergen, skapar vädret, och kungör menniskone hvad hon tala skall; han gör morgonrodnan ( och ) mörkret; han går på jordenes höjder; han heter Herren Gud Zebaoth.