Acts 20

1 Chuin mipi sousang na chu athip phat in Paul in seijui ho chu agakousah in atilkhou jouvin, damselun tin akikhen pin ama Macedonia lamah achetan ahi.

Då nu oroligheterna voro stillade, kallade Paulus lärjungarna till sig och talade till dem förmaningens ord; och sedan han hade tagit avsked av dem, begav han sig åstad för att fara till Macedonien.

2 Chuche gamsunga ajotpa na khopi jousea seijuiho atilkhou peh in chuin Greece khopi chanin achesuh tan ahi.

Och när han hade färdats genom det landet och jämväl där talat många förmaningens ord, kom han till Grekland.

3 Chuin hiche khopia chun lhathum sung aumin, Syria gam lama konga kinung tolding angaiton ahile Juda mi phabep in thading agot-u ahetdoh phat in Macedonia lang joh jotpa ding in akile kit tan ahi

Där uppehöll han sig i tre månader. När han sedan tänkte avsegla därifrån till Syrien, beslöt han, eftersom judarna förehade något anslag mot honom, att göra återfärden genom Macedonien.

4 Ama chu mi phabep toh alhon in ahi. Amaho chu: Berea a kon Pyrrhus chapa Sopater, Thessalonica a kon Aristarchus le Secundus, Derbe a kon Gaius, Timothy, chule Asia gam'a kona Tychicus le Trophimus ahiuve.

Och med honom följde Sopater, Pyrrus' son, från Berea, och av tessalonikerna Aristarkus och Sekundus, vidare Gajus från Derbe och Timoteus, slutligen Tykikus och Trofimus från provinsen Asien.

5 Amaho chu ana masauvin Troas muna eina ngah un ahi.

Men dessa foro i förväg och inväntade oss i Troas.

6 Chuin Kalchuh kut kichaiyin Macedonia gam'a Philippi khopia konin konga katouvun ninga jouvin Troas muna amaho heng kalhung uvin, chuin hiche muna chun hapta khat kaumun ahi.

Sedan, efter det osyrade brödets högtid, avseglade vi andra ifrån Filippi och träffade dem på femte dagen åter i Troas; och där vistades vi i sju dagar.

7 Chuin nimasa nin seijuiho toh Pakai anjon jong dingin kakikhomun hichea chun Paul in amaho henga thu aseiyin, ajing a ama chekit ding ahitah jeh chun jankim chan ahoulimin ahi.

På första veckodagen voro vi församlade till brödsbrytelse, och Paulus, som tänkte fara vidare dagen därefter, samtalade med bröderna. Och samtalet drog ut ända till midnattstiden;

8 Hiche kakikhop nau indan chungnunga chu meivah tamtah kide ahi.

och ganska många lampor voro tända i den sal i övre våningen, där vi voro församlade.

9 Chuin Paul in phat sottah thu asei jeh chun bangkot koma tou gollhang chapang khat amin Eutychus atiu chu aihmutso beh seh jeh chun aihmulhutan ahile bangkot a kon chun in danthum a sanga chun akileh lhan noilama athisain aga muvin ahi.

Invid fönstret satt då en yngling vid namn Eutykus, och när Paulus talade så länge, föll denne i djup sömn och blev så överväldigad av sömnen, att han störtade ned från tredje våningen; och när man tog upp honom, var han död

10 Chuin Paul akumsuh in abungin akhut in hiche gollhang chapang pachu apomin, “lungdong hih un ahing nalaiye” ati.

Då gick Paulus ned och lade sig över honom och fattade om honom och sade: "Klagen icke så; ty livet är ännu kvar i honom."

11 Chuin amaho indan chungnunga akaltou kit-un Pakai anjon changlhah aneuvin ahi. Hiti chun Paul in thusei abanjom kit in khovah lhah phat in aman adalha tauvin ahi.

Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända till dess att det dagades; först då begav han sig i väg.

12 Alangkhat ah gollhang chapang pa jong chu akisuhkhah na beihel in inlam'a akilen ahileh mijouse chu alungmong lheh jengun ahi.

Och de förde ynglingen hem levande och kände sig nu icke litet tröstade.

13 Chuin Paul chu Assos chanin kenglamah ana chepeh in, keiho konga kacheuva chule ama kalahpa nadiuva agontoh ahi.

Men vi andra gingo i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi tänkte taga Paulus ombord; ty så hade han förordnat, eftersom han själv tänkte fara land vägen.

14 Chuin hiche muna kon chun ama jong keihotoh konga katoukhomun Mitylene chan kacheuvin ahi.

Och när han sammanträffade med oss i Assos, togo vi honom ombord och kommo sedan till Mitylene.

15 Ajing in Kios twikol kakhokhel un, akit-in Samos twikol kajot paikit un chule nikhat jouvin Miletus twikol kalhung uvin ahi.

Därifrån seglade vi vidare och kommo följande dag mitt för Kios. Dagen därefter lade vi till vid Samos; och sedan vi hade legat över i Trogyllium, kommo vi nästföljande dag till Miletus.

16 Chuin Asia gamsunga aumsot nom lou phat in Paul in konga touva Ephesus khopi jotpai ding lung angaito tan ahi. Kinotah a cheloiya ahithei le Pentecost masanga Jerusalem lhun teiding ati ahi.

Paulus hade nämligen beslutit att segla förbi Efesus, för att icke fördröja sig i provinsen Asien; ty han påskyndade sin färd, för att, om det bleve honom möjligt, till pingstdagen kunna vara i Jerusalem.

17 Ahin Miletus kalhun un Ephesus Houbung a um upa ho henga ahung kimupi diuvin thu athot tan ahi.

Men från Miletus sände han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste.

18 Chuin amaho ahung lhun phat un aman “Nanghon naheuve, Asia gamsung kahung chotlut nikhoa pat tuni chanin,

Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: "I veten själva på vad sätt jag hela tiden, ifrån första dagen då jag kom till provinsen Asien, har umgåtts med eder:

19 Kineosah tah le mitlhi pumin Pakai na katongin, Judate a kona gimbolna tamtah jong kathoh in ahi.

huru jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar, som hava vållats mig genom judarnas anslag.

20 Chule nangho jahding imacha imlouvin, japi lah le intin'ah kahilleuvin ahi.

Och I veten att jag icke har dragit mig undan, när det gällde något som kunde vara eder nyttigt, och att jag icke har försummat att offentligen och hemma i husen predika för eder och undervisa eder.

21 Juda te le Greek te henga thukhat seh hichu, chonsetna a kon lungheiya chule Pathen lama kiheiya, chule Pakai Yeshua tahsan ding thubou chu kasei jing ahi.

Ty jag har allvarligt uppmanat både judar och greker att göra bättring och vända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.

22 Tun keima Lhagaovin Jerusalema cheding in eisom tan, ipin einga ham jong kahepoi.

Och se, bunden i anden begiver jag mig nu till Jerusalem, utan att veta vad där skall vederfaras mig;

23 Khopi tina Lhagao Theng in eihetsah bangin thohgim nale songkul tanna tailou ima kahepoi.

allenast det vet jag, att den helige Ande i den ene staden efter den andra betygar för mig och säger att bojor och bedrövelser vänta mig.

24 Ahin Kahinkho hi Pakai Yeshuan einganse na banga midang te henga Pathen mingailut na kidangtah kipana thupha sapphong na natoh na a kamanchah lou le thildang aman nading kahepoi.

Dock anser jag mitt liv icke vara av något värde för mig själv, om jag blott får väl fullborda mitt lopp och vad som hör till det ämbete jag har mottagit av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium.

25 Chule tunia Pathen Lenggam thudol kaseipeh miho hin keima eimukit tah lou diu ahi.

Och se, jag vet nu att I icke mer skolen få se mitt ansikte, I alla bland vilka jag har gått omkring och predikat om riket.

26 Tu nikhoa hi kaphondoh ahi, keiman kitah tah a kaseipeh nahiuvin nalah uva koi tobang khat tonsot thina toh aumkhah a ahile keima thepmo ahi tapoi.

Därför betygar jag för eder nu i dag att jag icke bär skuld för någons blod.

27 Ajeh chu Pathen in nangho hetsah dinga adeisah jouse imlou hel a kasei peh nahi tauve.

Ty jag har icke undandragit mig att förkunna för eder allt Guds rådslut.

28 Chule tun, chingtheiyun, nanghon Pathen kelngoi hon, a thisan'a achohdoh houbung, chu vah unlang chingtup un, hiche dinga chu Lhagao Theng in upa a napansah-u ahi.

Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.

29 Ajeh chu kadalhah tengu le nangho lah a kona ngeihang tobang thuhillhem hunglut a kelngoi ho hi khatcha ahin hoilou ding kahei.

Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden.

30 Chule nangho lah jenga jong hi mi phabep in amaho thu ahinjop a thutah chu akaleh a ahin hil dingu ahi.

Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig.

31 Hijeh chun nangho kiging phauvin! Kumthum sunga asun ajana mitlhi tamtah puma kaumpiu chu geldoh jingun.

Vaken därför, och kommen ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, oavlåtligen under tårar har förmanat var och en särskild av eder.

32 Chule tunia hi keiman nangho hi Pathen le amingailutna thu alhenchomte toh goulo khom dinga natungdoh theiyu thua chu kanganse nahiuve.

Och nu anbefaller jag eder åt Gud och hans nådesord, åt honom som förmår uppbygga eder och giva åt eder eder arvedel bland alla som äro helgade.

33 Keiman koima dangka le Sana chule nihchen ponsil hoi kaotcha poi.

Silver eller guld eller kläder har jag icke åstundat av någon.

34 Ajeh chu kakhut a kona keima ngaichat le kaum khompi ho ngaichat ding katoh a kakivah ahi.

I veten själva att dessa mina händer hava gjort tjänst, för att skaffa nödtorftigt uppehälle åt mig och åt dem som hava varit med mig.

35 Chule na hatoh a toh'a migenthei ho kithopi ding dan keima tah hinkhoa namu-u ahitai. Pakai Yeshuan ‘Akisan ho sanga apeho nunnom jo ahi’ ati chu geldoh jing un.”

I allt har jag genom mitt föredöme visat eder att man så, under eget arbete, bör taga sig an de svaga och komma ihåg Herren Jesu ord, huru han själv sade: 'Saligare är att giva än att taga.'"

36 Chuin thu asei jouvin adilsun amaho toh ataokhomun ahi.

När han hade sagt detta, föll han ned på sina knän och bad med dem alla.

37 Amaho abonchauvin akap'un akikoiyun damselin tin akikhen tauvin ahi.

Och de begynte alla att gråta bitterligen och föllo Paulus om halsen och kysste honom innerligt;

38 Neimu kit tah lou diu ahi ati jeh chun amaho abonchauvin lungngui tah in ama chu kong muna agathah tauvin ahi.

och mest sörjde de för det ordets skull som han hade sagt, att de icke mer skulle få se hans ansikte. Och så ledsagade de honom till skeppet.