< 2 Lengte 8 >
1 Elisha’n achapa thisa ahindohsa peh numeinu kom’ah chun hitin anaseijin ahi, “Na insungmite kipuijin lang munchom dang khatna chetan ajeh chu Pakaiyin Israel chunga kum sagi kel alhah sahding ahi,” ati.
Or Élisée avait parlé à la femme au fils de laquelle il avait rendu la vie, et lui avait dit: Lève-toi et va-t'en, toi et ta famille, et séjourne où tu pourras. Car l'Éternel a appelé la famine; et même elle vient sur le pays pour sept ans.
2 Hijeh chun Pathen mipan aseibang bangin numeinu chun aboltan ahi. Amanun ainsung mite apuidohin Philistine gam’ah kum sagi aga cheng tan ahi.
Cette femme, s'étant donc levée, avait fait selon la parole de l'homme de Dieu. Elle s'en était allée, elle et sa famille, et avait séjourné sept ans au pays des Philistins.
3 Kellhah akichai jouvin Philistine gam’ah konin ainlam ah ahung kile kit tan ahi. Ain leh agam nungmu kitna dingin lengpa kom’ah achen ahi.
Mais il arriva qu'au bout des sept ans, cette femme revint du pays des Philistins, et elle sortit pour implorer le roi, au sujet de sa maison et de ses champs.
4 Hitia chu amanu lengpa kom’a agalut chun, lengpa chu Pathen mipa sohpa Gehazi chutoh ana kihoulim pet ahin, lengpa chun Gehazi kom’ah chun, “Elisha thilbol kidangho phabep neiseipeh in,” anatin ahi.
Or le roi parlait à Guéhazi, serviteur de l'homme de Dieu, et lui disait: Raconte-moi toutes les grandes choses qu'Élisée a faites.
5 Chule Gehazi chun, Elisha in chapang thisa khat ahindoh sah kit thu chu ana seipeh in ahi. Hichepet tah chun hiche chapangpa nuchu lengpa kom’ah tao dingin ahunglut in ahi.
Et, comme il racontait au roi comment il avait rendu la vie à un mort, voici que la femme dont il avait fait revivre le fils, vint implorer le roi, au sujet de sa maison et de ses champs. Alors Guéhazi dit: O roi, mon seigneur, c'est ici la femme, et c'est ici son fils à qui Élisée a rendu la vie.
6 Lengpan numeinu chu adongin, “Hichu dih hinam?” ati. Hichun amanun athusim chu aseipeh tai. Chuin lengpa anoija natong pipui ho khat chu akouvin numeinu thil le lo hochu ale chan kitna dinga agontoh peh dingin anganse tan ahi.
Alors le roi interrogea la femme, et elle lui raconta le fait. Et le roi lui donna un officier, auquel il dit: Fais-lui rendre tout ce qui lui appartient, même tous les revenus de ses champs, depuis le jour où elle a quitté le pays jusqu'à maintenant.
7 Elisha chu Ben-hadad damlouva alupna Syria khopi Damascus a chun achen ahi. Mikhat in lengpa kom’ah chun Pathen mipa ahunge tia aseipeh phat chun,
Or Élisée alla à Damas; et Ben-Hadad, roi de Syrie, était alors malade, et on lui fit ce rapport: L'homme de Dieu est venu jusqu'ici.
8 Lengpan Hazael kom’ah chun, “Kipa thilpeh khat chu choijinlang Pathen mipa chu gapenlang, chule hiche kanat na akona hi kadamdoh ding hinam? Pakai chu eidoh pehtan,” tin asollin ahi.
Et le roi dit à Hazaël: Prends en ta main un présent, et t'en va au-devant de l'homme de Dieu, et par son moyen, consulte l'Éternel, en disant: Relèverai-je de cette maladie?
9 Hiti chun Hazael chun sangonsang somli chu Damascus a thilsoh phapen ho chutoh, Elisha kom’a achen, hitin aseitan ahi, “Nasohpa Benhadad Syria lengpan nangkom’a eihinsol ahi chule hiche kanat na akona hi kadamdoh ding hi nam? tin eiga dohpeh in atia eihinsol ahi,” atin ahileh,
Hazaël s'en alla donc au-devant de lui, ayant pris avec lui un présent, tout ce qu'il y avait de mieux à Damas, la charge de quarante chameaux. Il vint donc se présenter devant Élisée, et lui dit: Ton fils Ben-Hadad, roi de Syrie, m'a envoyé vers toi, pour te dire: Relèverai-je de cette maladie?
10 Elishan adonbut in, “Chenlang hiti hin gasei peh tan, nangma nadamdoh teiding ahi, tihi Pakaiyin atahbeh in eimusah in ahi, ahinla amavang thitei ding ahi!” ati.
Élisée lui répondit: Va, dis-lui: Certainement, tu en relèveras! Mais, moi, l'Éternel m'a montré qu'il mourra certainement.
11 Hichun Elisha’n Hazael chun nommo asah tokah sen mitlha louhellin avechang mellin, chujouvin Pathen mipa chu ahung kaplha jengtan ahi.
Puis l'homme de Dieu arrêta sur lui son regard très longtemps, et pleura.
12 “Ipithu hitam kapu!” tin, Hazael’in adongin ahile, Elisha in adonbut in, “Nangman Israelte chunga thil tijat um tahtah hohi nahin tohding kahen ahi. Nangin kul kiget khum akhopi hou nahin hal lhahding, agollhanghou chemjamma nahin ban satlih gamding, achapang teu toltoh nahin chotnat ding, anumei hou agailai nahin khojalding hi kahe in ahi,” ati.
Alors Hazaël dit: Pourquoi mon seigneur pleure-t-il? Et Élisée répondit: Parce que je sais combien tu feras de mal aux enfants d'Israël. Tu mettras le feu à leurs villes fortes, tu tueras avec l'épée leurs jeunes gens, tu écraseras leurs petits enfants, et tu éventreras leurs femmes enceintes.
13 Hazael lin adonbut in, “Keitobang imacha hilou khat mai maijin chutobang thil nasa chu katoh thei ding ham?” ati. Ahin Elisha’n adonbut in, “Nangma Syria leng nahung hiding ahite Pakaiyin eimusah in ahi,” ati.
Hazaël répliqua: Mais qui est ton serviteur, qui n'est qu'un chien, pour faire de si grandes choses? Élisée répondit: L'Éternel m'a montré que tu seras roi de Syrie.
14 Hazael in Elisha adalhan lengpa kom ah akile kittan ahi, hicun lengpa jong ama kom ah chun, “Elisha ipi nahin seipeh em?” tin anadongin ahi. Hazael in adonbut in, “Nangma hi nadamdoh tei ding ahi tin aman eiseipeh e.” ati.
Alors Hazaël quitta Élisée et vint vers son maître qui lui dit: Que t'a dit Élisée? Il répondit: Il m'a dit: Certainement tu guériras!
15 Ahinlah ajing nikhon Hazael in ponlum twiya asu-kotin amai akhun athi tokah in amai ah akhuden pehtan ahi. Hijouchun Hazael chun Syria te leng achangin Benhadad akheltan ahi.
Mais, le lendemain, il prit une couverture, et, la plongeant dans l'eau, il l'étendit sur le visage de Ben-Hadad, qui en mourut. Et Hazaël régna à sa place.
16 Israel lengpa Ahab chapa Joram vaihom kum nga channa in Judah te leng Jehoshaphat chapa Jehoram min Judahte chunga vai ana homin ahi.
La cinquième année de Joram, fils d'Achab, roi d'Israël (Josaphat étant encore roi de Juda), Joram, fils de Josaphat, roi de Juda, commença à régner sur Juda.
17 Jehoram hi leng ahung hichun ama kum somthum le ni ana lhingtan amahin Jerusalem mah kum get lengvai anapon ahi.
Il était âgé de trente-deux ans quand il commença à régner, et il régna huit ans à Jérusalem.
18 Jehoram hin Israel lengte chonchan ajuijin Ahab lengpa phatmo tobang'in aphamon ahi. Ajeh chu aman Ahab chanu ho lah’a khat ana kichenpin ahi. Hiti chun Jehoram hin Pakai mitmu’n thilsejing ana bollin ahi.
Il suivit la voie des rois d'Israël, comme avait fait la maison d'Achab; car la fille d'Achab était sa femme. Il fit donc ce qui est mauvais aux yeux de l'Éternel.
19 Ahinlah Pakaiyin Judah mite ana sumang nompon ahi, ajeh chu aman David toh kitepna ana neijin achilhah ten vai ahopjom ding chule aitih a thaomei banga vahjing dinga anatep peh ahi.
Toutefois l'Éternel ne voulut point détruire Juda, pour l'amour de David, son serviteur; car il lui avait dit qu'il lui donnerait une lampe parmi ses fils à toujours.
20 Jehoram vaihom sungin, Edomten Judah dounan gal ahin bollun, leng atum’in ahin kitundoh tauvin ahi.
De son temps, les Iduméens se révoltèrent contre Juda et établirent un roi sur eux.
21 Hichun Jehoram in asakol kangtalai chengse chutoh akon un Zair khopi aga nokhum tauvin ahi. Ahin Edom miten asakol kangtalai chule gal lamkaiho chu ahin umkhum tauvin ahileh ama jong jan noiya chun apotdohin amaho chu jan muthim noija chun adelkhum min ahi. Ahinlah Jehoram chu asepaiten ajam sannun ainlam uvah ana jam san tauvin ahi.
Et Joram passa à Tsaïr avec tous ses chars; et, se levant de nuit, il battit les Iduméens qui l'entouraient et les chefs des chars; mais le peuple s'enfuit dans ses tentes.
22 Hitihin Edom miten tuni changeiyin Judah a konin chamlhatna ana mutauvin ahi. Libnah khopi injong hichephat sunga chun kiphinna ahin neijun ahi.
Néanmoins les Iduméens ont été rebelles à Juda jusqu'à ce jour. En ce même temps, Libna aussi se révolta.
23 Jehoram vaihom sunga thilsoh holeh natoh dohho jouse Judah lengte thusim bua akijihlut soh keijin ahi.
Le reste des actions de Joram, et tout ce qu'il a fait, n'est-il pas écrit au livre des Chroniques des rois de Juda?
24 Jehoram athi phat chun, David khopia apu apate toh akivui khom’in ahi.
Et Joram s'endormit avec ses pères, avec lesquels il fut enseveli dans la cité de David; et Achazia, son fils, régna à sa place.
25 Ahab chapa Joram lengvai poh kum somle ni channa a hin, Jehoram chapa Ahaziah hin Judah chungah lengvai ana po in ahi.
La douzième année de Joram, fils d'Achab, roi d'Israël, Achazia, fils de Joram, roi de Juda, commença à régner.
26 Ahaziah hi leng ahung chan chun ama kum somni le ni alhingin chuleh amahin, Jerusalem ah kum khat vai ana hom’in ahi. Anuchu Israel leng Omri tunu Athaliah ahi.
Achazia était âgé de vingt-deux ans quand il commença à régner, et il régna un an à Jérusalem. Sa mère s'appelait Athalie, et était petite fille d'Omri, roi d'Israël.
27 Ahaziah chun Ahab lengpa insung mite chondan dihlou chu ana juiyin ahi. Aman Pakai mitmu’n thiphalou ngen ana bollin ahi. Ajeh chu aman Ahab insung ana kichenpi in ahi.
Il suivit la voie de la maison d'Achab et fit ce qui est mauvais aux yeux de l'Éternel, comme la maison d'Achab; car il s'était allié à la maison d'Achab.
28 Ahaziah hin Israel lengpa Ahab chapa Joram chu Ramoth-gilead munnah Syria lengpa Hazael te kisat dingin ana pan khompi in ahi. Syriaten Joram lengpa chu gal kisatna munnah ana kisuhkhah jeh chun,
Et il s'en alla avec Joram, fils d'Achab, à la guerre contre Hazaël, roi de Syrie, à Ramoth de Galaad; et les Syriens battirent Joram.
29 Jezreel langah akisuh khahna a adamna dingin ana kinunglen, Ramoth kho ah ana lamto un ahi. Hitia chu Joram ana kisuhkhah jeh'in, Judah lengpa Ahaziah chu ama veding in Jezreel langa anachen ahi.
Et le roi Joram s'en retourna, pour se faire guérir à Jizréel des blessures que les Syriens lui avaient faites à Rama, quand il combattait contre Hazaël, roi de Syrie. Et Achazia, fils de Joram, roi de Juda, descendit pour voir Joram, fils d'Achab, à Jizréel, parce qu'il était malade.