2 Thusimbu 26
1 Judah mipiten Amaziah chapa Uzziah chu kum 16 alhin kummin apakhellin leng achan sahtaovin ahi
Då tog hele Juda folk Ussia, som var sexton åra gammal, och gjorde honom till Konung i hans faders Amazia stad.
2 Apa Amaziah athijou chun Uzziah in Elath anung lahpeh kitnin akhopi chu asempha kitnin ahi
Han byggde Eloth, och lät det igenkomma till Juda, sedan Konungen afsomnad var med sina fäder.
3 Uzziah leng ahung chanchun kum 16 alhingtan ahi chuleh aman Jerusalem machun kum 52 sungin vai anahommin ahi. Anuchu Jerusalemma konna Jecoliah kitinu chu ahi
Sexton åra gammal var Ussia, då han Konung vardt, och regerade tu och femtio år i Jerusalem; hans moder het Jecholia af Jerusalem.
4 Apa umdaan chu anachepi in Pathen deilam jong ana bollin ahi
Och han gjorde det Herranom väl behagade, såsom hans fader Amazia gjort hade.
5 Houlanga ana puihoijah Zechariah anahin leisen Pakai chu kitahna neitah in anajuijin ahileh Pathenin jong phatthei ana bohin ahi
Och han sökte Gud, så länge Zacharia lefde, den läraren i Guds syner; och så länge han sökte Herren, lät honom Gud väl gå.
6 Uzziah in Philistine te dounan gal anasatnin ahi. Aman Gath, Jemniah leh Ashdod khopi kulpi hochu ana volhun hijouchun
Ty han drog ut, och stridde emot de Philisteer, och bröt neder murarna i Gath, och murarna i Jabne, och murarna i Asdod, och ibland de Philisteer.
7 Pathen panpi najallin Philistine te Gur – Baal a cheng Arabians Mehunins mite ana jouvin ahi
Ty Gud halp honom emot de Philisteer, emot de Araber, dem i Gurbaal, och emot de Menniter.
8 Amon miten jong Uzziah kommah kai anapeovin hitichun amahi ahung hatdoh lheh jengtaan ahileh Egypt gamsung geijin ana minthang pehin ahi
Och de Ammoniter gåfvo Ussia skänker, och han vardt namnkunnig allt intill der man kommer in i Egypten; ty han vardt ju starkare och starkare.
9 Uzziah in Jerusalem ninglang kelkot leh phaicham lang kelkot chuleh kulpi pal kihei konna munho jouse chunga chun insang asadohin hitihin khopi kulpi chu anasudet soh keijin ahi
Och Ussia byggde torn i Jerusalem på hörnportenom, och på dalportenom, och på annor hörn, och befäste dem.
10 Aman gam ong lah a jenga jong kulpi dingin insang ho anasan chuleh twiputna dingin mun tamtah analaijin, lhumlam molpang holeh phaicham mah gancha tamtah ana vah'in ahi. aman mipi hojong lengpilei boldingin atilkhouvin thinglhang louphat na hoa jong lou abolsah in ahi
Han byggde ock slott i öknene, och grof många brunnar; ty han hade mycken boskap, både i dalar och slättmark, desslikes åkermän och vingårdsmän på bergen, och på Carmel; förty han hade lust till åkerverk.
11 Aman galmi tamtah galsat dinga kigosadem ho aneiyin, ama ho record chu leng insungmi sepai lamkai Hananiah vetsui nanoija thuching teni Jeiel leh Maaseiah in ajihlut lhonin ahi
Och Ussia hade en magt till strid, af krigsmän som i här drogo, i tal räknade under Jegiels skrifvarens hand, och Maaseja befallningsmansens, under Hanania hand, den af Konungens öfverstar var.
12 A sepai techu sepai lamkai 2600 (Sangni le jagup) ho thupeh nanoija um ahiove
Och talet på de yppersta fäder af de starka örligsmän var tutusend och sexhundrad.
13 Amaho noija lengpa huhna dinga thanei tah a galsat thei sepai 307500 (Lakh thumle sang sagi le ja nga) aneiyin ahi
Och under deras hand härsmagten trehundradtusend, och sjutusend och femhundrad, skickelige till strid i härskraft, till att hjelpa Konungenom emot fienderna.
14 Uzziah sepai hijat dingin ompho, tengcha thihlukhuh asempeh in, thalpi jong asempeh in song sena bomjong asem peh in achang ding jong alokhom peh in ahi
Och Ussia fick dem till hela hären sköldar, spjut, hjelmar, pansar, bågar, och slungor till att kasta sten med;
15 Jerusalem khopiah khopi pal chunga konna songlentah tah sedoh thei nading leh thal kapdoh theinading manchah semthemho agoijin ahi. Aman Pathenna konna panpina amujeh in athahat na akijesallin gamtinnah amin thang lheh jengtaan ahi
Och gjorde i Jerusalem bröstvärn konsteliga, som skulle vara på tornen och hörnen, till att der utskjuta med pil och stora stenar. Och hans rykte kom vidt ut, derföre, att honom besynnerliga hulpet vardt, tilldess han mägtig blef.
16 Uzziah lengpa hi ahung hatdoh phatnin ahung kiletsah taan hiche hin a lhuhnading lampi ahin gongdoh taan ahi. Aman a Pakai a Pathen dou na in houin nah alutnin maicham muntheng ngachun gimnamtwi ahal gotaan ahi
Och då han var mägtig vorden, hof hans hjerta sig upp till hans förderf; ty han förtog sig på Herranom sinom Gud, och gick in i Herrans tempel, till att röka på rökaltaret.
17 Thempupa Azariah chu mithahat lehmihang san cheh thempu hotoh akilhon nin lengpa chu ajui taovin
Men Asaria Presten gick efter honom, och åttatio Herrans Prester med honom, starke män;
18 Ama suhtang nading chun hitin aphoh un ahi “Uzziah! nangin Pakai dinga gimnam twi nahal nading tha nanei poi, Aaron chilhah hitobang boldinga kisutheng thempu honbou abol diu ahi hiche munthenga konhin potdoh'in nangin Pakai Pathen doumah nabol jeh a hi a malsomna nachan jou louding ahitai” atiovin ahi.
Och stodo emot Konung Ussia, och sade till honom: Det hörer icke dig till, Ussia, att röka för Herranom; utan Prestomen, Aarons barnom, som till att röka helgade äro. Gack härutu helgedomenom; ty du förtager dig, och det kommer dig till ingen äro för Herranom Gud.
19 Uzziah chun gimnamtwi halnachu achoijin houin sunga maicham panga chun adingin ahi. Ama thempu ho chunga ahung lunghang jahjeng phat chun tiphah khohtah chu adeh panga ahung chutaan ahi
Men Ussia vardt vred, och hade ett rökelsekar i handene; och som han trätte med Presterna, gick spitelska ut i hans änne, för Presterna i Herrans hus, inför rökaltaret.
20 Azariah leh thempu dang hochun lengpa dehpang chu tijatah'in aveovin ahi, hijouchun amachu houinna kon in anodoh tho taovin ahi, ajeh chu Pakaiyin ama chu ajep ahi tai
Och Asaria öfverste Presten vände sig till honom, och alle Presterna; och si, då var han spitelsk i hans änne; och de drefvo honom dädan. Skyndade han sig ock sjelf ut; ty hans plåga var af Herranom.
21 Uzziah lengpachu hiche phahna jehhin ahinkho lhung keijin dandung juiyin thenglou vin aumtaan ahi. Houin sung lelut kit thei louvin aleng hi na a akin tongthei talouvin a in'ah achuti umtaan achapa Jotham min ama khellin agam sunga vai ahomtaan ahi
Alltså var Konung Ussia spitelsk allt intill sin död, och bodde uti ett fritt hus spitelsk; ty han vardt utdrifven af Herrans hus. Men Jotham hans son stod Konungshuset före, och dömde folket i landena.
22 Uzziah avaihom sunga atoh ho jouse chu Amoz chapa themgao Isaiah in ajihlut soh keijin ahi
Hvad nu mer af Ussia sägande är, både det första och det sista, hafver den Propheten Esaia, Amos son, skrifvit.
23 Uzziah athi phatnin lengte kivuina gamsunga avuijun ahinlah aphah jeh chun lengte kivui na lhan navang avui tapouve. Achapa Jotham min aleng mun chu alo taan ahi
Och Ussia afsomnade med sina fäder, och de begrofvo honom med sina fäder i åkrenom när Konungagrafvarna; ty de sade: Han är spitelsk. Och Jotham hans son vardt Konung i hans stad.
