1 Lengte 13
1 Pakai thupeh dungjuiyin, Pathen mikhat Judahh akonin Bethel’ah ahungin, Jeroboam in maicham ajot’a gimnamtui hal ding agah got laitah’in aga lhung in ahi.
Och si, en Guds man kom af Juda, genom Herrans ord, till BethEl. Och Jerobeam stod vid altaret till att röka.
2 Hichun Pakai thupeh dungjuiyin, ahung apengjah jengin, “Vo maicham maicham! Pakaiyin hitin aseiye, ‘David chilhah lah’a Josiah kiti khat hung peng ding ahi. Amahin tua cheptan loute maicham a lhacha’a pang ji ho, nachunga kilhaina gan thatji thempu ho hi nangma chunga athagam ding chule na chung ahi mihem gule chang hung kilhut vam ding ahi, tin ahung seije,” ati.
Och han ropade emot altaret genom Herrans ord, och sade: Altare, altare, så säger Herren: Si, Davids huse skall varda född en son, benämnd Josia, han skall på dig offra höjdernas Prester, som på dig röka, och uppbränna menniskoben på dig.
3 Hiche nikho mama chun Pathen in a Thupeh adih ahi hetthei nan, melchihna khat apen ahi. Aman ajah’a, “Pakaiyin hiche melchihna hi pe dingin kitepna aneiye; hiche maicham hi kehni hung kiso ding chule avut vam ho chu tol’a hung kithe lha ding ahi,” ati.
Och han gaf på den dagen ett tecken, och sade: Detta är tecknet, att Herren detta talat hafver: si, altaret skall remna, och askan, som derpå är, skall förspillas.
4 Jeroboam Lengpan Bethel maicham douna hung kisei chu ajah phat in, themgaopa chu akoh-in, “Hiche pachu man un!” tin ahinsam tan ahi. Ahinlah hiche pettah chun Lengpa khut chu ahung ngoijin adingden tan, anung lahdoh jou tapon ahi.
Då nu Konung Jerobeam hörde ordet af den Guds mannen, som emot altaret i BethEl ropade, räckte han ut sin hand vid altaret, och sade: Tager fatt på honom. Och hans hand förtorkades, som han emot honom uträckt hade; och han kunde icke draga henne igen till sig.
5 Hiche pettah chun maicham chu ahung lengkeh jengin, Pathen mipan aseibang bangin maicham sunga kon chun vutvam jouse chu ahung kibo lhan ahi.
Och altaret remnade, och askan vardt förspilld af altaret, efter tecknet, som Guds mannen genom Herrans ord gifvit hade.
6 Lengpa chu Pathen mipa kom’a hung peng jah jengin, “Pakai na Pathen heng’a ka khut adamthei na dingin nei taopeh tan,” ati. Hichun Pathen mipa chu Pakai kom’a atao tan ahile Lengpa khut chu adamhel jengin achat le theitan ahi.
Och Konungen svarade och sade till den Guds mannen: Bed Herrans dins Guds ansigte, och bed för mig, att min hand kommer till mig igen. Då bad Guds mannen Herrans ansigte, och Konungens hand kom till honom igen, och vardt såsom hon tillförene var.
7 Hichun Lengpan Pathen mipa kom a chun, “Hungin ka in lang’a che hi tin, an hung nen lang kipa thilpeh jong nape ing’e,” ati.
Och Konungen talade med Guds mannenom: Kom hem med mig, och vederqvick dig; jag vill gifva dig en skänk.
8 Pathen mipan Lengpa kom achun, “Na lenggam akeh khat neipeh ding hi jong leh nang toh kilhon khom pong’e, keiman hiche mun’a hi nehle chah kahol lou ding ahi,
Men Guds mannen sade till Konungen: Om du än gåfve mig halft ditt hus, så ginge jag dock icke med dig; ty jag vill i detta rum intet bröd äta, eller vatten dricka;
9 Ajeh chu Pakai Pathen in, nangman hiche munna naum laisea neh le chah nahol lou ding chuleh hiche lampi mama a hi Judah gam mun na hung kile kit ding ahi, tin athupeh einei jin ahi,” ati.
Ty så är mig genom Herrans ord budet och sagdt: Du skall intet bröd äta, och intet vatten dricka, och icke komma den samma vägen tillbaka igen, som du gångit hafver.
10 Hijeh chun aman Bethel adalhan lam chom aho in ainlang ajon tan ahi.
Och han gick sina färde en annan väg, och kom icke den vägen tillbaka igen, som han till BethEl kommen var.
11 Hichepet hin Bethel muna chun themgao tehse khat ana cheng in, chuin achapate chu ainmun’u ahunglhun phat in, Bethel a Pathen mipan athilbol ho chu ana seipeh tan ahi. Chuleh hiche Lengpa kom’a a thusei ho jong chu a seipeh un ahi.
Men i BethEl bodde en gammal Prophet; till honom kommo hans söner, och förtäljde honom all verk, som Guds mannen på den dagen gjort hade i BethEl, och de ord, som han till Konungen sagt hade.
12 Hichun tehsepu chun, “Hoilang che tantem?” tin adong in ahi leh, amahon Pathen mipan hoiche lang pen aho ham tichu apao chu ana seipeh un ahi.
Och deras fader sade till dem: Hvilken vägen hafver han farit? Och hans söner viste honom vägen, som Guds mannen farit hade, den af Juda kommen var.
13 Tehsepu chun achate kom ah, “Gangtah in sangan chung’a chun toupha nei koi loiyun,” atinle, achaten sangan chunga chu toupha chu akoi peh un, ama jong atou doh in,
Men han sade till sina söner: Sadler mig åsnan. Och då de hade sadlat honom åsnan, red han deruppå;
14 Pathen mipa chu adeltan ahileh, ama chu thingphung lentah khat noija chun ana tou agamudoh in ahi. Tehsepun, “Judah gam’a kona hung Pathen mipa chu na him?” atileh aman jong, “Henge ama chu ka hi naiye,” ati.
Och drog efter Guds mannen, och fann honom sittandes under en ek, och sade till honom: Äst du den Guds mannen, som af Juda kommen äst? Han sade: Ja.
15 Hichun aman Pathen mipa koma chun, “Hung in ka in ah bu hung nen,” ati.
Han sade till honom: Kom med mig hem, och ät bröd.
16 Aman a donbut in, “Ahipoi kei hung thei pong’e, keima hiche mun’a hi anneh tuidon bol thei pong’e,
Han sade: Jag kan icke vända om med dig, och komma med dig; jag vill ej heller bröd äta, eller vatten dricka med dig, på detta rum.
17 Ajeh chu Pakaiyin hiche munna naum laisen anneh tuidon nabol lou ding ahi, chu leh na hungna lampi hi mang cha a nahung kile theilou ding ahi, tin ei sei peh in ahi,” ati.
Ty med mig är taladt vordet genom Herrans ord: Du skall der hvarken bröd äta, eller vatten dricka; du skall icke gå den vägen tillbaka igen, som du ditgången äst.
18 Ahin tehsepun adonbut in, “Kei jong themgao khat kahi, Pakaiya konin vantil khat in hiche thupeh hi ei hinpen, ama chu na in’a pui inlang an nehsah in tui donsah in eiti,” ati. Amavang tehsepu chun ajou asei ahi.
Han sade till honom: Jag är ock en Prophet såsom du, och en Ängel hafver talat med mig genom Herrans ord, och sagt: Haf honom hem med dig igen, att han må bröd äta, och vatten dricka. Men han lög för honom.
19 Hiti chun akinungle lhontan, Pathen mipan tehsepu in achun an anen, tui adon tan ahi.
Och han förde honom tillbaka igen, så att han åt bröd, och drack vatten i hans hus.
20 Hitia chu amani atou khompet lhon chun Pakaija konin Themgao tehsepu kom achun thupeh khat ahung lhung tan ahile,
Och vid de såto till bords, kom Herrans ord till Propheten, som honom hade tillbaka haft;
21 Ama jong Judahh a kona hung Pathen mipa koma chun apeng jah in, “Nangin Pakai thupeh chu na sukeh’in, Pakai na Pathen in thu napeh dungjui jin na chon tapoi.
Och han ropade till den Gudsmannen, som af Juda kommen var, och sade: Detta säger Herren: Derföre, att du hafver Herrans mun ohörig varit, och hafver icke hållit det bud, som Herren din Gud dig budit hafver;
22 Hilai munna na hung kilen, na nen, na don in, ne hih in don hih in kati chu na sumil tai. Hiti ahiyeh chun, natahsa hi napu napate lupna a kivuilou ding ahitai,” ati.
Och hafver omvändt, ätit bröd, och vatten druckit, på det rum der han dig om sade: Du skall der hvarken bröd äta, eller vatten dricka; skall din lekamen icke komma uti dina faders graf.
23 Pathen mipan aneh a adon jouvin Themgao tehsepu chun ama sangan chunga chun toupha apha dohpeh in,
Och sedan han bröd ätit, och druckit hade, sadlade man åsnan åt den Propheten, som han igen haft hade.
24 Hichun Pathen mipa chu akipatdoh tan ahi. Hitia chu inlam jona ache laitah in, humpi khat atoh khan athat tan ahi. Atahsa chu lamlen chung ah akijamin, sangan le humpi chu ana ding khom lhonin ahi.
Och då han bort drog, fann honom ett lejon på vägenom, och drap honom; och hans kropp låg kastad på vägen; och åsnan stod jemte honom, och lejonet stod när kroppenom.
25 Mi phabep in along lampia kijam le akoma sakei ding atoh khauvin, hichun Themgao tehsepu umna Bethel geiyin acheuvin athilmu u chu aga seipeh tauve.
Och då der gick folk framom, sågo de kroppen på vägen kastad, och lejonet ståndandes när kroppen; och de kommo och sade det i stadenom, der den gamle Propheten uti bodde.
26 Themgao tehsepu chun athu ajahdoh phat’in, “Hiche Pathen mipa hin, Pathen thupeh anit lou ahin, Pakaiyin keipi chu athasah’a athusei chu asuh bulhit ahi tai,” atin ahi.
Då Propheten det hörde, som honom igenhaft hade, sade han: Det är den Guds mannen, som Herrans mun ohörig var; derföre hafver Herren gifvit honom lejonena; det hafver sönderkrossat honom och dräpit, efter det ord som Herren honom sagt hade.
27 Themgaopa luipan chun achate kom’ah, “Sangan chung’a chun toupha hin koijun,” atin, ahin koipeh phat un,
Och sade till sina söner: Sadler mig åsnan. Och de sadlade.
28 Ama ache in, atahsa lamlen chunga lum chu agamu’n, a sangan leh humpi akom’a ana din nah lai vang'in, humpi chun ana nedeh pon chule Sangan jong chu ima ana tipon ahi.
Då drog han dit, och fann hans kropp kastad på vägen, och åsnan och lejonet ståndande der jemte kroppen; lejonet hade intet ätit af kroppen, och ej heller rifvit åsnan.
29 Themgaopa chun Pathen mipa tahsa chu a sangan chung’a chun akoiyin, khopi lang a chun along op dingin ahin pon ahi.
Då tog Propheten den Guds mansens kropp upp, och lade honom på åsnan, och förde honom tillbaka igen; och kom uti den gamla Prophetens stad, att de måtte begråta honom, och begrafvan.
30 Aman lhan’ah avui in, lhase tah in akap in “Vo ka sopipa,” atin ahi.
Och han lade kroppen uti sina graf, och de begreto honom: Ack! min broder.
31 Hichejou chun Themgao pa chun achate kom’ah, “Keima ka thi teng leh Pathen mipa kivuina lhan ah hin nei hin vui uvin lang, kagu hi ama gu panga hin lupsah un,” ati.
Och då de hade begrafvit honom, sade han till sina söner: När jag dör, så begrafver mig i de grafvene, som den Guds mannen uti begrafven är, och lägger min ben jemte vid hans ben;
32 “Ajeh chu Pakaiyin Samaria khopi sung’a khopi holah a ki semdoh semthu pathen houna maicham leh Bethel maicham douna Pakaiyin ana phondohsa chu guilhung tei ding hija ahi,” ati.
Förty det varder skeendes, som han emot altaret i BethEl genom Herrans ord ropat hafver, och emot alla höjders hus, som i Samarie städer äro.
33 Ahivang in hitobang thilsoh nung jengin jong, Jeroboam in athilse bolna a konin akihei mangdeh pon ahi. Aman milham lah a konin Thempu ana lheng jing nalaiyin ahi. Semthu pathen houna doiphung’a thempu dingin apang nom jouse anapan sah jengin ahi.
Men sedan detta skedt var, vände Jerobeam sig intet ifrå sin onda väg; utan förvände sig, och gjorde Prester till höjderna, utaf de ringesta i folket; hvilken honom täcktes, honom fyllde han handena, och han vardt Prest till höjderna.
34 Hiche hi chonset nasatah ahung hitan chule Jeroboam chilhah ho leiset chunga konin suhmang in aumlo tan ahi.
Och detta vardt Jerobeams huse till synd, att han skulle förderfvas, och förgöras af jordene.
