Saam 78
1 Aw kak thlangkhqi aw, ka ni cawngpyinaak ve ngai lah uh; kam kha awhkaw awi ve ngai lah uh.
En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
2 Nyhtahnaak ing kam kha awng kawng nyng saw, syn awhkaw ik-oeih, ang hyp ik-oeihkhqi ce kqawn law kawng.
Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
3 Ningmih ing ning za nawh ni huhkhqi ve, ni pakhqi ing amik kqawn law ce ni.
De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
4 A cakhqi venawh am nik phah pe hlyk khqi hy, ak law hly kawi cadilkhqi venawh Bawipa am kyihcah hly kawi ik-oeih saikhqi, amah ak tha awmnaak, kawpoek kyi ik-oeih a saikhqi ce nik kqawn pe patoe kaw.
Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
5 Jacob aham a hquut hly kawi awi ce pe nawh Israelkhqi anglakawh anaa awi ce caksak hy, cawhkaw anaa awi ce ningnih a pa venawh a cakhqi ami cawng sak patoe aham pehy,
Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
6 ak law hly kawi cadil naasenkhqi ing, ak thang hly kawi naasenkhqi ingawm sim unawh, a cadilkhqi venawh ak kqawn pek patoe aham pehy.
På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
7 Cawhtaw Khawsa ce ypna kawm usaw a ik-oeih saikhqi ce am hilh voel ti kawm uh, ak awi peekkhqi ce hquut hawh kawm uh.
Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
8 Cekkhqi taw ami pahqamkhqi amyihna am awm kawm uh - kaw ak tiing ingkaw ak oelh taih, Khawsa venawh kawlung amak cak thlangkhqi ingkaw aming myihlakhqi awm a venawh ypawm na am awm uhy.
Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
9 Ephraim thlangkhqi ce, li pawm mai u seiawm, qaltuknaak nyn awhtaw a huna hlat tlaih uhy.
Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
10 Khawsa a paipi ce am ha na unawh a anaa awi a peek amyihna awm am sai uhy.
De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
11 Kawpoek kyi ik-oeih a mingmih a venawh ang dang peek sak ce hilh uhy.
Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
12 Izip qam zan khaw awh ami pahqamkhqi mik huh awh kawpoek kyi ik-oeih ce sai pehy.
För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
13 Tuncunli ce pak khih na hqe phuk nawh lan hqawng awh cekkhqi ce sawi hy; tui ce ip bang amyihna dyih sak hy.
Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
14 Dai awh cingmai ing sawi nawh than zung awh maivang ing sawi hy.
Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
15 Qamkoh awh lungnu ce can sak nawh tuicunli zah tui ce khawzah pehy;
Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
16 Lungnu ak kqek awhkawng tui phyt sak nawh lawngnu amyihna lawng sak hy.
Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.
17 Cehlai cekkhqi ing ak khan awh thawlh bak bak hyn uhy, Sawsang Soeih ce qamkoh awh oelh sih hyn uhy.
Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;
18 A mimah ak phoen cawih a sitnaak qungna Khawsa ce noek a dak uhy.
Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;
19 Khawsa oelh doena, “Qamkoh awh Khawsa ing caboei dawn law hly tang nawh nu?
Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?
20 Lungnu a vyk awh, tui cawn law nawh tui khawzah lawngca tuina lawng hy. Buh awm ni pe hly thai bai nawh nu? Ak thlangkhqi meh ak ai hly sak thai tang lawt nu?” ti uhy.
Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?
21 Bawipa ing ce ak awi ce ang zaak awh, ak kaw so hy; Jacob ak khan awh mai kqawng sak nawh, Israel ak khan awh ak kawsonaak ce pha hy.
Då nu Herren det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;
22 Cekkhqi ing Khawsa ce ap cang na unawh a hulnaak awm ap cangna uhy.
Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.
23 Cehlai khan khawnghi ce awi pe nawh khan chawmkeng ce awng sak hy;
Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;
24 cekkhqi ing ami ai ham manna ce khaw na aa sak hy, khan nakawng buh ce pehy.
Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.
25 Khan ceityih a muk ce ai unawh; ami ai thai khuina buh ce pek khqi boeih hy.
De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.
26 Khan nakawng khawlaw ben khawhli ce hlah pe nawh ak thaawmnaak ing a hawt ben nakaw khaw ce hli pe sak bai hy.
Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;
27 Dekvai amyihna meh ce khaw na tlan pe sak hy, tuicunli a keng awhkaw dizui amyihna pha ce ding pe sak hy.
Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;
28 Ami awmnaak hi ipkhuikhqi na tlak pe sak nawh, hi im a ceng a awm awh awm pe sak kyng hy.
Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.
29 Ami hym ami ngaih ce a peek khqi hawh a dawngawh, a mingmih ing ami phyi aawk dyna ai uhy.
Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.
30 Cehlai ami hym buh zani ami cehtaak hlanawh, amim kha awh ami pem hui awh;
Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,
31 Khawsak kawsonaak ce cekkhqik khan awh pha hy; cekkhqik khuiawh tha ak awm soeih khqi ce thih pe sak nawh Israel cadawngkhqi ce him pek khqi hy.
Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.
32 Vemyihna awm bai seiawm thawlh bak bak hyn uhy; kawpoek kyi ik-oeih a sai pek khqi awh awm ap cang na bak bak hyn uhy.
Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.
33 Cedawngawh cekkhqi a khawnghi ce a sawhqat na boeih pe sak khqi nawh kum khqi ce kqih awmnaak ing boeih pe sak hy.
Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.
34 Khawsa ing cekkhqi ce ahim qit awh amah ce sui uhy; cawhtaw amah a venna hlat tlaih uhy.
När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;
35 Khawsa taw a mimah a Lungnu ni tice sim unawh Sawsang soeih Khawsa taw a mingmih a hulkung ni tice sim uhy.
Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;
36 Cehlai amim kha hqoeng ing amah ce kyihcah unawh, amim lai ing a venawh ami qaai kqawn uhy;
Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.
37 a venawh amik kawlung am cak hy, a paipi sai awh ypawm na am awm uhy.
Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.
38 Cehlai anih taw qeennaak ing a be a dawngawh; cekkhqi a thawlh ce qeenkhaw ngai pe nawh cekkhqi ce am hqe hy. Ak kawsonaak ce yh ngahngah nawh ak kawso a benaak amyihna am dang sak hy.
Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.
39 Cekkhqi taw pumsa, amak hlat voel hawh zilh mai ni, tice amah ing sim hy.
Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.
40 Qamkoh awh iqyt dy nu oelh unawh kqawnghu awh iqyt nu ak kaw ami seet sak ce!
De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.
41 Khawsa ce noek a dak khawthai uhy; Israelkhqi a thlakciim ce yng sak uhy.
De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.
42 Ak thaawmnaak ce am sim qoe uhy – a mingmih ak thekhanaak thlangkhqi kut khui awhkawng a hulnaak ce.
De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;
43 Izip qam awhkaw poek kyi hatnaak ang dang sak khqi ingkaw zoan hun awhkaw ngaihkyi ik-oeih a saikhqi ce.
Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.
44 Lawngnukhqi ce thi na ang coeng sak a dawngawh; lawngca tuikhqi ce am aw thai voel uhy.
Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.
45 A mingmih ak cuui aham pi hlah pek khqi khawng hak nawh, a mingmih hqe aham uphyihkhqi tyih pehy.
Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;
46 Ami locangkhqi ce khamkhokkhqi venawh pe nawh, ami bibinaak khqi ce khamkhawk peek pehy.
Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.
47 Misur a thingkhqi ce qeel ing him pe nawh thaikungkhqi awm qawhnu ing him pehy.
Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.
48 Amik khqintaikhqi awm qeel ing him pe nawh, vawk a ai amim cahkhqi awm kqek mai a venawh peek pehy.
Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.
49 Cekhqik khan awh ak kaw a hlawknaak ce am dawk qoe voel hy, ak kawsonaak, yh thai na amak awm voel kawsonaak ingkaw ak kaw ama lawnaak awh - a mingmih him aham khan ceityih hloep oet ce tyih pehy.
Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.
50 A kawsonaak ham a lam ce qoek a bah nawh; cekkhqi ce thihnaak awhkawng am hlyn kana tlawh che a venawh cekkhqi ce pehy.
Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.
51 Izipkhqi ak caming boeih him pehy, Ham ipkhui awh ak awm thlanghqing ak thaih cyk khqi ce him pe boeih hy.
Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;
52 Cehlai, ak thlangkhqi cetaw tuuk kqeng amyihna khai nawh; qamkoh awhkaw tuu amyihna sawi poe hy.
Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.
53 Syngyp cana a sawi dawngawh cekkhqi ing ap kqih uhy; Cehlai a qalkhqi cetaw tuicunli ing sing pe malh hy.
Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;
54 Cemyihna cekkhqi ce qam ciim a khawqi dyna sawi khqi nawh, ak tangkut ing a lawh tlang qam dyna sawi khqi hy.
Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;
55 Cekkhqi haiawh pilnam thlangkhqi ce hqek pek khqi nawh ce a qam ce cekkhqi venawh qo na pang sak khqi nawh: cekhqi a im awh Israelkhqi ce pah sak khqi hy.
Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.
56 Cehlai cekhqi ing Khawsa ce noek a dak unawh Sawsang Soeih ce oelh unawh; ak awipeek ce am hquut uhy.
Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;
57 Ami pakhqi mih baina ypawm na ami awm kaana cangnaak awm am ta uhy, ypnaak amak cu la amyihna hlat uhy.
Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;
58 Hun sangkhqi sai unawh ak kaw so sak unawh; myi bawknaak ing tlai seet sak uhy.
Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;
59 Cekhqi ce Khawsa ing ang zaak awh, ak kaw so soeih hy; cedawngawh Israel ce qoeng bang tlang hy.
Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;
60 Shiloh awh thlang khqing lak awh ang dyih sak hi im awm cehta hy.
Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;
61 Ak tha awmnaak bawm ce tamna na khum sak nawh, a boeimangnaak ce qaal a kut awh pehy.
Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;
62 Ak thlangkhqi ce zawzi ing him aham pe nawh; a qo ak pang hly khqik khan awh ak kawso soeih hy.
Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.
63 A tawngpalangkhqi ce mai ing daih pek khqi boeih nawh a nulakhqi ing zulawh vataaknaak a laa am sa voel uhy;
Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.
64 A khawsoeihkhqi awm zawzi ing thi unawh, nulakhqi awm am kqang hqa voel uhy.
Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.
65 Cawhtaw zu ak qui a caih amyihna, Bawipa ce a ihnaak awhkawng hqyng law hy.
Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;
66 A qaalkhqi ce tuk pe pheng nawh; kumqui dy awh chah qai phyikawt na tahy.
Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;
67 Cek cong awhtaw Joseph a hi im ce qoeng nawh, Epharaim a phun awm ap tyk voel hy;
Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;
68 Cehlai Judah phun, Zion tlang, amah ing a lungnaak ce tyk hy.
Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;
69 Amah ing khawmdek kumqui dy a caksak amyihna, amah cawh hun ciim ce ak sang soeih na sa hy.
Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;
70 A tyihzawih David ce tyk nawh tuu a ip khui awhkawng dawk hy;
Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.
71 Tuu ak khainaak kung awhkawng hawlaw nawh ak thlang Jacob, a qo pang Israel ce tuu ak khaikung na tahy.
Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.
72 David ing cekhqi ce kawlung dyngnaak ing qym hy; a kut suinaak ing cekhqi ce khai hy.
Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.
