Awicyih 1
1 Israel sangpahrang David a capa Solomon ak awicyih taw;
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Cyihnaak ingkaw cawngpyinaak, zaaksimnaak thaikhqi siimsak ham,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Dyngnaak, awitlyknaak, pekbonaak a awm kaana hawnaak thai ham ingkaw cawngpyinaak ak thym pawmnaak thai ham;
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Khawk hangkhqi khawsimnaak taaksak ham ingkaw, cacoenkhqi khawkpoek thainaak taaksak ham;
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Thlakcyikhqi ing siim unawh a mi cyihnaak a pungnaak khqoet nawh, khawkpoek thaikhqi ing khawkpoeknaak thai a mi taaknaak khqoet hamna,
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 Awicyih ingkaw ak kqawncaihnaakkhqi, thlakcyi ak awi ingkaw a mik awih kqawn zaaksimnaak thai nace awm hy.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Bawipa kqihchahnaak taw cyihnaak a kungpyina awm nawh; Cehlai, thlakqawkhqi ingtaw cyihnaak ingkaw cawngpyinaak husit uhy.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Ka capa, na pa cawngpyinaak ce ngai nawh, na nu cawngpyinaak ce koeh hoet.
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Na lu hamna khqaipai leek soeihna awm nawh, na hawng hamna aawi hun leek soeihna awm kaw.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Ka capa, thlakchekhqi ing a ni zoek awh koeh ngai kawp ti.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 “Kami venna law lah, thlang a thi lawng sak lah usih, thlakche ak qeenkhqi ce qym khqi lah usih;
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 A phuk tlotlokhqi ni ham kawm saw, thlang a theem ni qawtkhqi ing ni im ce nik bee kaw.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 “Kami venawh bang lawlawt nawh taw, tangka bawm ni qup haih kawm uh,” a mi ti awh,
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 Ka capa, a ming lakawh koeh boei nawh, a mi lam awhkawng phleng qu kawp ti.
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 A mi khaw ce thawlhnaak lam benna kaan unawh, thi ak lawngsak hamna a ming hqii tawn sak uhy.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Lawk ce ak chaap maina zan ni, kawmyih phaa a haiawh awm.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Cekkhqi taw a mimah thi ce lawngsak unawh a mi hqingnaak ak plamsakkhqi ni.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Ceamyihna ni, a mak thymna ak kamvaakhqi lam taw; ami boei a hqingnaak ce lawh pe uhy.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Chawmkeeng awh cyihnaak ce khawteh na khyy nawh, Chawmkeeng tung keengawh ce khyy hy;
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 Thlang khawzah ang cunnaak ang lungkil awh ce khyy nawh, khawkkhui lutnaak vawng chawmkeeng awhce khyy hy.
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 Nangmih khawk hangkhqi aw, i qyt dy nu khaw na mi hang hly? I qyt dy nu a nik husit khqi huhsitnaak khuiawh na mi awm hly, thlakqawkhqi ing cyihnaak na mi maa hly?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Ka ni toelnaakkhqi benna voei law uh: Ngai lah uh, na mik khanawh kang myihla theeh kawng nyng saw, kak awi zaaksimnaak ni pekkhqi kawng.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Nik khykhqi nyng, ni maa uhyk ti, ka kut soeng nyng, uca ingawm am do uhyk ti;
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Ka khawkhannaakkhqi boeih ikawna am ngai unawh, ka ni toelnaakkhqi boeih ce hooet uhyk ti.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Ceamyihna awmsaw, kai ingawm na mi zoseet nyn awh ni qaih nak khqi kawng nyng saw, kyinaak na mi sawng lawawh ni qaih nak khqi kawng nyng.
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 Na mi lynak hlinu amyihna a thoeng law nawh, na mi zoseetnaak tym ing a pha lawawh, kyinaak ingkaw ngaihangnaak namik khanawh a pha law awh.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Chawh ce, nik khy kawm uh tik saw, cesei-awm am nim hlat khqi kawng: mymcang hii awh ni sui kawm uk tik saw, ceseiawm am ni hu kawm uk ti;
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Cyihnaak maa unawh, Bawipa kqihchahnaak ce ama mik tyhnaak ak caming.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Ka khawkhannaak pynoet ca mai awm am ngaih unawh, ka toelthamnaak boeih ce a mi huhsit caming.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Ceamyihna awmsaw a mi khawsak ak thaih qah ce aii kawm usaw, a mik poeknaak ing qoh kawm uh.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Thlakchekhqi hu benna nawngnaak ing a mimah him khqi kawm saw, ak qawkhqi ang ngaihdingnaak ing amimah moeng sak khqi kaw.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Kak awi ak haanaak taw ak ding cana khaw sa kawm usaw, zoseetnaak khuiawh awm ngaiqeep cana khawsa kawm uh.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
