Awicyih 14
1 Nuk leek ing a im sa nawh, nuk che ingtaw a kut qoe ing hqee hy.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Ak thyymna khaw ak sa ing Khawsa kqihchah nawh, thlakqaw ingtaw husit hy.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Thlakqaw am khaaawh oequnaak cumcik awm nawh, thlakcyikhqi am khaa ing a mimah hul khqi hy.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Vaitaw amcai a ma awmnaak awh aihkawng caih nawh; cehlai vaitaw amcai ak tha awhkawng cangvui cangpai thaawt hy.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Dyihthing ak thyym ing qaai am kqawn nawh, dyihthing amak thyym ing a qaai kqawn hy.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Thlang ak husit ing cyihnaak sui nawh, cehlai am hu hy; simthainaak ak ta khqi ham taw cyihnaak zoe ca hy.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Thlakqaw venawh koeh awm, anih a venawh cyihnaak am hu ti kawp ti.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Khawkpoekthai cyihnaak taw nimah khawsak sim qunaak ni. Thlakqawkhqi a qawnaak taw thailatnaak ni.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Thlakqaw ingtaw thawlhnaak tlaihvawng pek ce ikawna am ngai nawh, cehlai thlakdyngkhqi venawh kawpoek leeknaak awm hy.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Nik kawseetnaak ce nimah doeng ing ni simthai nawh, ni zeelnaak awm thlakchang ing am ni siim pyih khqi na.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Khawsak amak leek a im taw hqee pekna awm kawm saw, thlakdyng a imca taw kau khqoet kaw.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Thlang ak poeknaak awh ak thyymna ak dang thihnaak ing ak dyt lam awm hy.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Qaihnaak awh awm kawseetnaak awm thai nawh, zeelmangnaak awm kokqangnaak ing dyt thai ny.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Kawlung khuiawh hu ak nawng taw amah ngaihnaak ing bee nawh; thlak leek taw amah ingkaw amah kaw zeel qu sak kaw.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Thlakqaw ing awi a hoei cangna nawh, thlang khawksiim ingtaw a lam ceh ak ceetna toek hy.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Thlakcyi ing thawlh kqih nawh cehtaak hy; thlakqaw ingtaw lep nawh amah yp qu na hy.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Kaw ak so ing khawkpoek kaana bi sai kawm saw, seetnaak ak poek ak thlang taw sawh na kawm uh.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Thlakqaw ing qawnaak a qo pang kawm saw, khawksimthai thlang ingtaw cyihnaak lumyk pang kaw.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Thlakche taw thlakleek haiawh lut kawm saw, khawsak amak leek thlang taw thlakdyng ak chawmkeng awh dyi kaw.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Thlak khawdeng a imceng ing sawh na nawh, thlang ak boei ing pyi khawzah ta hy.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 U awm a imceng ak husit taw thawlh ak sai ni; khawdeng ak lungnaak taw thlang zoseen ni.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Theem amak leek ak poekkhqi ing lam am hang unawh aw? theemleek ak poekkhqi ingtaw lungnaak ingkaw ypawmnaak ce pang kawm uh.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Bibinaak ing a phu ta nawh, cehlai hui am lai doeng awhkaw awi ing khawdengnaak pe hy.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Thlakcyi a boei lumyk taw a khawhkham ni, thlakqaw a qawnaak taw qawnaak doeng awh ni.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Dyihthing ak thyym ing thlang loet sak nawh, qaai ak kqawn ing thailatnaak cawn sak hy.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Khawsa ak kqihchahnaak ing ziingnaak ak cak ta nawh, a cakhqi hamna awm thukzingnaak hynna awm hy.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Khawsa kqihchahnaak taw hqingnaak tui a phytnaakna awm nawh, thihnaak dawng khui awhkawng thlang ak loet sakkungna awm hy.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Pilnam thlang a doemnaak awh boei a boeimangnaak awm nawh, pilnam thlang a zawinaak awhtaw boei capa amangnaak qeeng hy.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Kawso ak yh thai thlang taw zaaksimnaak ak dung soeih ak ta thai ak thlangna awm nawh, cehlai kawk tawi ak thlang ingtaw qawnaak ni ang dang sak hy.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Kawlung sadingnaak taw pumsa hqingnaak na awm nawh, thlang yytnaak taw quh hawnnaak mai ni.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Khawdeng ak thekhanaak taw amah ak Synkung a thekhanaak na awm nawh, cehlai khawdeng ak qeen ingtaw ak kyihcah thlang ni.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Thlakche taw a boe seetnaak awh tlu nawh, ak dyngna khawksaa thlang taw thihnaak khui awhkawng zingnak ta kaw.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Khawkpoekthai ak takhqi kawlungawh cyihnaak awm nawh thlakqawkhqi ang lakawh pho pe hy.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Dyngnaak ing khawqam zoeksang nawh, cehlai thawlhnaak ing thlang boeih ham mingseet naak ni.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Sangpahrang a lungnaak taw tamnaa cyi ak khanawh awm nawh, ak kawsonaak taw chah ak phyih sak ak khanawh awm hy.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
