< Marka 14 >
1 Ak law hly khawnghi a hihvoeinaak awh loentaak poei ingkaw hen amak boei phaihpi poei ce awm hly nawh, khawsoeih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing Jesu ce tu unawh him aham a tym leek ce sui uhy.
Två dagar därefter var det påsk och det osyrade brödets högtid. Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att gripa honom med list och döda honom.
2 Cehlai, “poei a awm khui awhtaw am seh, thlang kqeng awipungnaak awm hau kaw,” ti uhy.
De sade nämligen: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
3 Bethani khaw awhkaw mynqai ak neh Simon a im awh buh ami ai awh, nu pynoet ing a phu ak tlo soeih bawktui ce a uum mahna lawpyi nawh law hy. A uum ce khoeng kqek nawh Jesu a lu ce syp pehy.
Men när han var i Betania, i Simon den spetälskes hus, och där låg till bords, kom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med smörjelse av dyrbar äkta nardus. Och hon bröt sönder flaskan och göt ut smörjelsen över hans huvud.
4 Cawhkaw ak awm thlangkhqi ing amik kaw ama law doena, 'Ikaw hamna bawktui cemyihna ak plak?
Några som voro där blevo då misslynta och sade till varandra: "Varför skulle denna smörjelse förspillas?
5 Tangka denari zathum na awm zawi nawh khawdeng hahqahkhqi pe mai thaw voei? ti uhy. Cawhkaw nu ak khan awh ce vung uhy.
Man hade ju kunnat sälja den för mer än tre hundra silverpenningar och giva dessa åt de fattiga." Och de talade hårda ord till henne.
6 Cawh Jesu ing, “Sai seh nyng. Ikaw hamna nami lawlh plak? Anih ing kai aham ik-oeih leek sai law saw.
Men Jesus sade: "Låten henne vara. Varför oroen I henne? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
7 Khawdeng hahqahkhqi taw nangmih a venawh awm quiqah kawm uh, cedawngawh nami ngaihnaak awh a mingmih ce do a dan thai uhyk ti.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, och närhelst I viljen kunnen I göra dem gott, men mig haven I icke alltid.
8 Vawhkaw nu ing a sai thai ang cang ca ce sai hawh hy. Ka qawk a khoemnaak aham anih ing bawktui ing ni syp oepchoeh hawh hy.
Vad hon kunde, det gjorde hon. Hon har i förväg smort min kropp såsom en tillredelse till min begravning.
9 Awitak ka nik kqawn peek khqi, ve khawmdek awh awithang leek amik kqawnnaak a hoei awh anih a ik-oeih sai ve amah simpoenaak aham kqawn kawm uh,” tinak khqi hy.
Och sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
10 Cawh thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet, Juda Iskariot ce Jesu tu sak aham khawsoeih boeikhqi venna cet hy.
Och Judas Iskariot, han som var en av de tolv, gick bort till översteprästerna och ville förråda honom åt dem.
11 Anih ak awi ce khawsoeih boeikhqi ing aming zaak awh ym unawh tangka peek aham awi ta uhy. Cedawngawh anih ing tu sak thainaak aham a tym leek ce sui hy.
När de hörde detta, blevo de glada och lovade att giva honom en summa penningar. Sedan sökte han efter tillfälle att förråda honom, då lägligt var.
12 Hen amak boei Phaihpi poei ak cyk nyn, loentaak poei tuuca nawnnaak khawnghi awh, a hubatkhqi ing a hu awh, “Loentaak poei buh veelnaak aham han a hun awh nu sai sak ham na ngaih?” tina uhy.
På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: "Vart vill du att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?"
13 Cedawngawh a hubat thlang pakkhih ce tyi hy, “Khawk bau khuina cet nih nawh, tuiam awh tui ak doeng ce hu kawm nik ti. Anih a hu ce hquut nih.
Då sände han åstad två av sina lärjungar och sade till dem: "Gån in i staden; där skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom.
14 Ipkhui na a lut awh imkung a venawh, “Cawngpyikung ing, 'ka hubatkhqi mi loentaak poei buh veelnaak aham ka pahnaak hly im ce hana a awm? tihy,' tina nih.
Och sägen till husbonden i det hus där han går in: 'Mästaren frågar: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
15 Anih ing ipkhan ak kau soeih, a qoek abah hqeet ce nim huh qawi bit kaw. Amah cawh mybuh ce sai kawm nik ti,” tina qawi hy.
Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, tillredd och ordnad för måltid; reden till åt oss där."
16 A hubat qawi ce khawk bau khuina cet nih nawh Jesu ing ak kqawn peek a myihna hu hy nih. Amah cawh loentaak poei buh veelnaak ce toen hy nih.
Och lärjungarna begåvo sig i väg och kommo in i staden och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
17 Khaw a my law awhtaw a hubat thlanghqa hlaihih ingkaw Jesu ce law uhy.
När det sedan hade blivit afton, kom han dit med de tolv.
18 Caboei awh buh ami veel awh, a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, nangmih ak khui awhkaw thlang pynoet, kai mi buh ak vel haih ing - kai ve ni zawi kaw,” tinak khqi hy.
Och medan de lågo till bords och åto, sade Jesus: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig, 'den som äter med mig'."
19 Cawh a mingmih ing kawseet doena pynoet coeng pynoet a venawh, “Kai amni my?” tina uhy.
Då begynte de bedrövas och fråga honom, den ene efter den andre: "Icke är det väl jag?"
20 A mingmih a venawh, “Thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet, kai ingqawi buh beei ak zoep haih ceni.
Och han sade till dem: "Det är en av de tolv, den som jämte mig doppar i fatet.
21 Thlanghqing Capa ve amah akawng ami na qee hyt amyihna a awm aham awm hy. Cehlai thlanghqing Capa thlang a kut awh ak pekung ce khaw na map hy! Anih ce ama thang mantaw nep bet hlai voei,”tinak khqi hy.
Ja, Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
22 Buh ami vel huiawh Jesu ing phaihpi ce lo nawh, zeelnaak awi ak kqawn coengawh ek nawh, a hubatkhqi ce pehy, “Lo lah uh, ve ve ka sa ni,” tinak khqi hy.
Medan de nu åto, tog han ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt dem och sade: "Tagen detta; detta är min lekamen."
23 Cekcoengawh boet ce lo bai nawh, zeelnaak awi ak kqawn coengawh a mingmih a venawh pekkhqi bai hy, a mingmih ing aw bai uhy.
Och han tog en kalk och tackade Gud ock gav åt dem; och de drucko alla därav.
24 A mingmih a venawh, “Ve ve ka thi thlang khawzah aham ka hawk awikamnaak ni.
Och han sade till dem: "Detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många.
25 Ka nik kqawn peek khqi, misur tui ve Khawsa ram khuiawh ak thai na nangmih mi ni aawk hlan dy taw am aw voel tikawng,” tinak khqi hy.
Sannerligen säger jag eder: Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike."
26 Laa ami sak coengawh Olive tlang na cet uhy.
När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
27 Jesu ing a mingmih a venawh “'Tuudoenkung ce vyk kawm usaw, tuukhqi ce kqeng sak zak zak kawm uh,' tinawh qee sut a myihna nangmih boeih tlu kawm uk ti.
Då sade Jesus till dem: "I skolen alla komma på fall; ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren skola förskingras.'
28 Cehlai ka thawh tlaih coengawh nangmih a haiawh Kalili na ana cet kawng,” tinak khqi hy.
Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
29 Piter ing, “Thlangkhqi boeih ing tlu bai u seiawm, kai taw cemyihna am awm tikawng.
Då svarade Petrus honom: "Om än alla andra komma på fall, så skall dock jag det icke."
30 Jesu ing, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, tuhngawi awh, oeih, tuhngawi am than awh, aai hihvoei ang khawng hlanawh namah qoe qoe ing thumvoei nik khawng kawp ti,” tina hy.
Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: Redan i denna natt, förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig."
31 Cehlai Piter ing ak tlo khqoet na, “Nang ing thih haih aham awm nyng seiawm, am nik khawng qoe qoe tikawng,” tina hy. Ak changkhqi ingawm cemyihna tina lawt uhy.
Då försäkrade han ännu ivrigare: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra. Och de kommo till ett ställe som kallades Getsemane.
32 Cekcoengawh Gethsemane ami ti a hun na ce cet uhy, cawh Jesu ing a hubatkhqi venawh, “Kak cykcah huiawh vawh a nang ngawi uh,” tinak khqi hy.
Då sade han till sina lärjungar: "Bliven kvar här, medan jag beder."
33 Piter, Jakob ingkaw Johan ce ceh pyi nawh, amah ce ly soeih nawh ngaih kyi doena awm hy.
Och han tog med sig Petrus och Jakob och Johannes; och han begynte bäva och ängslas.
34 A mingmih a venawh, “Kak kawlung ve thihnaak khoek dy awh kak kaw se soeih hy. Vawh awm unawh qalqing caana awm kawm uk ti,” tinak khqi hy.
Och han sade till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken."
35 Ak hla bet awh va cet nawh, ang coeng thai awhtaw a tym ing ang khum taak naak thai aham dek awh koep doena cykcah hy.
Därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.
36 “Abba, Kapa, nang aham taw ik-oeih boeih boeih ve coeng thai hy. Vawhkaw boet ve ka venawh kawng khoe law lah. Cehlai kai ak kawngaih na koeh awm seitaw nang ak kawngaih myihna awm seh nyng,” tina hy.
Och han sade: "Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!"
37 A hubatkhqi venna ang voei awh a mingmih ami na ih ce hu hy. Piter a venawh, “Simon nami ip nawh nu? khawnoek pakhat khui kangna awm am nami qeh thai nawh nu?
Sedan kom han tillbaka och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Simon, sover du? Förmådde du då icke vaka en kort stund?
38 Syknaak ak khuiawh amna ming tluuknaak thai aham qeh unawh cykcah lah uh. Myihla ingtaw ngaih hlai hy, pumsa ingtaw zai hqoeng hy,” tinak khqi hy.
Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
39 Cekcoengawh cet tlaih bai nawh ak kqawn hawh amyihna cykcah tlaih bai hy.
Och han gick åter bort och bad och sade samma ord.
40 Ang voei tlaih bai awhtaw mikuu ing a naa khqi a dawngawh, ami na ih tlaih ce huk khqi bai hy.
När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda. Och de visste icke vad de skulle svara honom.
41 A thumvoei naak awh ang voei tlaih bai awhtaw, a mingmih a venawh, “Tuhdy awh ip unawh naming dym hyn nawh nu? Khoek hawh hy! A tym pha law hawh hy. Toek lah uh, thlanghqing Capa taw thlak thawlhkhqi kut awh peek na awm hawh hy.
För tredje gången kom han tillbaka och sade då till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Det är nog. Stunden är kommen. Människosonen skall nu bliva överlämnad i syndarnas händer.
42 Tho uh! Cet hlah usih! Thlang a kut awh kai anik pekung ve vawh awm hawh hy!,” tinak khqi hy.
Stån upp, låt oss gå; se, den som förråder mig är nära."
43 Cemyihna awi ak kqawn huili awh, thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet, Juda ce law hy. Anih ing thingboeng ingkaw zawzi ak pawm thlang kqeng ce khawsoeih boeikhqi, anaa awi cawngpyikungkhqi ingkaw a hqamcakhqi venawh kawng law pyi hy.
Och i detsamma, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en folkskara med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och de skriftlärde och de äldste.
44 Thlang a kut awh amah ak pekung ing cekkhqi venawh huh simnaak ce sai pehy: “Kai ing ka mawk thlang ce hawh ni; tu unawh ak leek caana khy uh,” tinak khqi hy.
Men förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa och föra bort under säker bevakning."
45 Cekcoengawh Jesu a venna cet pahoei nawh, “Cawngpyikung” a tinaak coengawh mawk hy.
Och när han nu kom dit, trädde han strax fram till honom och sade: "Rabbi!" och kysste honom häftigt.
46 Cawh thlangkhqi ing Jesu ce tu unawh khyn uhy.
Då grepo de Jesus och togo honom fången.
47 A mingmih a venawh ak dyi thlang pynoet ing zawzi ce phlawng nawh, khawsoeih boei a tyihzawih ang haa ce zek pe hlak hy.
Men en av dem som stodo där bredvid drog sitt svärd och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
48 “Kai ve quk-ai na ka awm nawh nu, zawzi ing thingboeng ing kai tu aham nami law?
Och Jesus talade till dem och sade: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig.
49 Myngawi nangmih a venawh awm nawh, tempul khuiawh ka ni cawngpyi khqi awh, am na mim tu. Cehlai Ca ciim awi ve a soep aham awm hy,” tinak khqi hy.
Var dag har jag varit ibland eder i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig. Men skrifterna skulle ju fullbordas."
50 Cawh a hubatkhqi ing hlah hyt unawh cehta boeh boeh uhy.
Då övergåvo de honom alla och flydde.
51 Hi doeng ak bai cadawng pynoet ing Jesu ce a huhu awh qym hy. Anih ce tu uhy,
Och bland dem som hade följt med honom var en ung man, höljd i ett linnekläde, som var kastat över blotta kroppen; honom grepo de.
52 Cehlai a hi bang nawh, ak pum kawlawng na cen valh hy.
Men han lämnade linneklädet kvar och flydde undan naken.
53 Jesu ce khawsoeih boei khyt a venna khyn uhy, cawh khawsoeih boei khyt, a hqamcakhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi boeih boeih ce kutoet na cun kyng uhy.
Så förde de nu Jesus bort till översteprästen, och där församlade sig alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärde.
54 Piter ing ak hla nakawng khawsoeih boei khyt a vawng dyna qym hy. Cawh im ak qehkhqi mi ngawi haih lawt nawh mai awm lawt hy.
Och Petrus följde honom på avstånd ända in på översteprästens gård; där satt han sedan tillsammans med tjänarna och värmde sig vid elden.
55 Khawsoih boeikhqi ingkaw Sanhedrin awi kqawnkung khqi boeih ing Jesu ce ami thih sak naak thai aham a thawlhnaak ce sui pe uhy, cehlai ikaw awm am huh pe uhy.
Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom; men de funno intet.
56 Thlang khawzah ing amak thym na thawlh puk uhy, cehlai thawlh amik puknaak awm am myih qu hy.
Ty väl vittnade många falskt mot honom, men vittnesbörden stämde icke överens.
57 Cawh thlang pynoet ing dyi unawh vawhkaw amak thym sausi ce deng uhy:
Och några stodo upp och vittnade falskt mot honom och sade:
58 ”Thlang a kut ing a sak vawhkaw tempul ve hqe nyng khaw thumvoei khuiawh kut ing ama sak ak chang tempul sa tlaih kawng nyng, tinawh kqawn hy,” tina uhy.
"Vi hava själva hört honom säga: 'Jag skall bryta ned detta tempel, som är gjort med händer, och skall sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som icke är gjort med händer.'"
59 Cehlai a mimah a dyihthing awm am myih qu hy.
Men icke ens i det stycket stämde deras vittnesbörd överens.
60 Cawh a mimah boeih a haiawh khawsoeih boei khyt ce dyi nawh Jesu ce doet hy, “A mingmih ak kqawn ve am nam hlat hly nawh nu? Vekkhqi ing nang thawlh amik puk ve ikaw myihna a awmnaak?” tina hy.
Då stod översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus och sade: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
61 Cehlai Jesu ing awm taak dym nawh kaw awm ap kqawn hy. Cawh khawsoeih boei khyt ing, “Nang ve Khrih, Zoseennaak Capa nu?” tinawh doet tlaih bai hy.
Men han teg och svarade intet. Åter frågade översteprästen honom och sade till honom: "Är du Messias, den Högtlovades Son?"
62 Jesu ing, “Oeih, thlanghqing Capa ing Bawimang thak awm tang ben awh ngawi nawh khan myi ak khan awh a law awh hu bit kawp ti,” tina hy.
Jesus svarade: "Jag är det. Och I skolen få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma med himmelens skyar."
63 Cawh khawsoeih boei khyt ing a hi ce phleuh nawh, “Ikaw hamna dyihthing ak chang ni ngoe hly qee?
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Vad behöva vi mer några vittnen?
64 Khawsa ak thekhanaak awi za hawh u tiksaw kaw: Kawmyihna namik poek? tinak khqi hy. Cekkhqi ing thih aham tyng na thawlh sak boeih uhy.
I hörden hädelsen. Vad synes eder?" Då dömde de alla honom skyldig till döden.
65 Cawh thlang vang ing sawh uhy; amik ce zeen pe unawh, ami kuthlym ing thawng uhy, “Kqawn lah!” tina uhy. Qaltoengkhqi ing sawi unawh vyk uhy.
Och några begynte spotta på honom; och sedan de hade höljt över hans ansikte, slogo de honom på kinderna med knytnävarna och sade till honom: "Profetera." Också rättstjänarna slogo honom på kinderna.
66 Piter ce ipkai kawngma na a awm awh, khawsoeih boei khyt a tyihzawih nuca pynoet ce law hy.
Medan nu Petrus befann sig därnere på gården, kom en av översteprästens tjänstekvinnor dit.
67 Piter mai ak awm ce hu nawh, toek ceet hy. “Nang awm Nazareth Jesu ing awm haih lawt hy nihk ti,” tina hy.
Och när hon fick se Petrus, där han satt och värmde sig, såg hon på honom och sade: "Också du var med nasaréen, denne Jesus."
68 Cehlai anih ing ciim hy. “Na ti ce am sim nyng ang zaak na awm am zasim nyng” a tinaak coengawh chawmkeng benna ce cet hy.
Men han nekade och sade: "Jag varken vet eller förstår vad du menar." Sedan gick han ut på den yttre gården.
69 Anih ce tyihzoeih nu ing amah cawh hu tlaih bai nawh, cawhkaw ak dyikhqi venawh, “Anih ve awm a mingmih khqing lak awh paa lawt hy,” tinak khqi hy.
När tjänstekvinnan då fick se honom där, begynte hon åter säga till dem som stodo bredvid: "Denne är en av dem."
70 Cawh Piter ing hoet tlaih bai hy. A khoeh a awm coengawh, cawhkaw ak dyikhqi ing Piter a venawh, “Nang ve a mingmih ak khui awhkaw thlang qoe qoe lawt ni Kalili thlang na awm awm bai hyk ti,” tina uhy.
Då nekade han åter. Litet därefter sade återigen de som stodo där bredvid till Petrus: "Förvisso är du en av dem; du är ju också en galilé."
71 Amah ing amah seet lo nawh, a mingmih a venawh, “Ve ak thlang namik kqawn ve am sim qoe qoe nyng,” tinak khqi hy.
Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den man som I talen om."
72 Cawh aai ce a hihvoeinaak khawng hy. Cawh Piter ing, Jesu ing a venawh, “Ai hihvoei ang khawng hlanawh thumvoei nik khawng kawp ti,” a tinaak awi ce sim hqoet hy. Cedawngawh ak ak kaw se nawh kqang hy.
Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig." Och han brast ut i gråt.