Marka 12
1 A mingmih a venawh nyhtahnaak ing awi kqawn pek khqi tlaih bai hy: “Thlang pynoet ing misur dum ta hy. Vawng a sung boeih coengawh, misur suinaak aham dek co nawh a qehnaak im sa hy. Cekcoengawh misur dum khuiawh bi ak bi aham thlang vat nawh amah ce khawk hla na cet hy.
Och han begynte tala till dem i liknelser: »En man planterade en vingård och satte stängsel däromkring och högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
2 Misur qah bih tym a pha awhtaw a dum khuiawh kaw misur qah bih aham a tamnaa thlang pynoet dum khuiawh kaw bibikungkhqi venna tyi hy.
När sedan rätta tiden var inne, sände han en tjänare till vingårdsmännen, för att denne av vingårdsmännen skulle uppbära någon del av vingårdens frukt.
3 Cehlai cekkhqi ing tu unawh ami vyk coengawh kut hqawng na tyi uhy.
Men de togo fatt på honom och misshandlade honom och läto honom gå tomhänt tillbaka.
4 Cekcoeng bai awh tamnaa ak chang pynoet ce cekkhqi venna tyi bai hy; anih ce a lu awh vyk unawh chahqai na sai uhy.
Åter sände han till dem en annan tjänare. Honom slogo de i huvudet och skymfade.
5 Ak chang tamnaa ce tyi tlaih bai hy, cehlai cekkhqi ing anih ce him uhy. Cekcoengawh tamnaa khawzah tyi hlai hy, cekkhqi ing a vang ce vyk unawh a vang ce him uhy.
Sedan sände han åstad ännu en annan, men denne dräpte de. Likaså gjorde de med många andra: somliga misshandlade de, och andra dräpte de.
6 Cawhtaw tyih aham a lungnaak soeih a capa pynoet doeng ni a awm hawh. A hukhit nataw a capa ce tyi hy, 'Ka capa taw kqihchah na kawm uh,' tinawh poek hy.
Nu hade han ock en enda son, vilken han älskade. Honom sände han slutligen åstad till dem, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
7 Cehlai dum bibikungkhqi ing, 'Anih ce qo ak pangkung ni ve. Law uh, him unawh a qokhqi ce ningnih aham awm seh,' ti uhy.
Men vingårdsmännen sade till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så bliver arvet vårt.'
8 Cedawngawh anih ce tu unawh ami him coengawh vawng ak ceng na khawng uhy.
Och de togo fatt på honom och dräpte honom och kastade honom ut ur vingården. --
9 “Cawhtaw misur dum ak takung ing cekkhqi ce ikawmyihna a tinaak khqi kaw? Law kawm usaw dum bibikungkhqi boeih ce a him coengawh misur dum ce thlak chang kut awh pe kaw.
Vad skall nu vingårdens herre göra? Jo, han skall komma och förgöra vingårdsmännen och lämna vingården åt andra.
10 Vawhkaw khaw cabu awi ve am nami noet nawh nu? “Im ak sakungkhqi ing ami qoeng lung ce, a kil awhkaw phu ak awm soeih na awm hawh hy;
Haven I icke läst detta skriftens ord: 'Den sten som byggningsmännen förkastade, den har blivit en hörnsten;
11 ve ve Bawipa ing a sai ni, nimik huh awh kawpoek kyi na awm hy, a tive,” tinak khqi hy.
av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?»
12 A mingmih ni ak kqawn sih khqi tice ami sim awh amah ce tu thai aham a tym leek ce sui uhy. Cehlai thlang kqeng ce amik kqih a dawngawh anih ce cehta uhy.
De hade nu gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket; ty de förstodo att det var om dem som han hade talat i denna liknelse. Så läto de honom vara och gingo sin väg.
13 Cekcoengawh ak awih kqawn awh a thawlhnaak tu peek aham Farasikhqi ingkaw Herod ak thlang pynoet ce Jesu a venna tyi uhy.
Därefter sände de till honom några fariséer och herodianer, för att dessa skulle fånga honom genom något hans ord.
14 Cekkhqi ing a venawh. “Cawngpyikung, nang ing ak thym ni nak kqawn tice ni sim unyng. U a haai awm am toek hyk ti, thlang pek a bonaak am na toek a dawngawh; Khawsa alam ce awitak na thlang cawngpyi hyk ti. Kaisar a venawh mangmu peek aham ak thum nu? amak thym nu?
Dessa kommo nu och sade till honom: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och icke frågar efter någon, ty du ser icke till personen, utan lär om Guds väg vad sant är. Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt? Skola vi giva skatt, eller icke giva?»
15 Ka nik pe hly nu, am ka nik pe hly nu? tina uhy. Cehlai Jesu ing a mingmih a qaai kqawn ce sim hqet nawh, “Ikaw hamna kai a thawlhnaak ce nami sui uh? Denari ce hawlaw lah uh, toek lah vang,” tinak khqi hy.
Men han förstod deras skrymteri och sade till dem: »Varför söken I att snärja mig? Tagen hit en penning, så att jag får se den.»
16 A mingmih ing Denari ce pe uhy, cawh, “Vawhkaw myihlip ve u ang myihlip nu ve? U ang ming nu ve?” tinak khqi hy. Cekkhqi ing, “Kaisar,” tina uhy.
Då lämnade de fram en sådan. Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?» De svarade honom: »Kejsarens.»
17 Jesu ing a mingmih a venawh, “Kaisar a them ce Kaisar a venawh pe uh, Khawsa a them taw Khawsa venawh pe uh,” tinak khqi hy. Cawh anih ak khan awh amik kawpoek kyi soeih hy.
Då sade Jesus till dem: »Så given kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.» Och de förundrade sig högeligen över honom.
18 Cawh thawh tlaihnaak am awm hy, amik ti Sadusikhqi ing awi doet aham a venna law uhy.
Sedan kommo till honom några av sadducéerna, vilka mena att det icke gives någon uppståndelse. Dessa frågade honom och sade:
19 ”Cawngpyikung, Mosi ingtaw, thlang ing a zu lo hlai hy, ca a taak kaana a thih taak awhtaw a naa ing a zu ce pang kawmsaw ak taipa aham ca taak pekaw, tinawh qee law hy.
»Mästare, Moses har givit oss den föreskriften, att om någon har en broder som dör, och som efterlämnar hustru, men icke lämnar barn efter sig, så skall han taga sin broders hustru till äkta och skaffa avkomma åt sin broder.
20 Cingnahqui thlang khqih awm uhy. A hqamkhit ing a zu lo moe ca taak kaana a zu ce thih tahy,
Nu voro här sju bröder. Den förste tog sig en hustru, men dog utan att lämna någon avkomma efter sig.
21 A pakkhih naak ing cawhkaw nu ce pang hy, ca taak kaana thih ta bai hy. Ceamyihna a pakthum naak ingawm zu ce thih ta bai hy.
Då tog den andre i ordningen henne, men också han dog utan att lämna någon avkomma efter sig; sammalunda den tredje.
22 Cingnahqui thlang khqih tloek ing cawhkaw nu ce zu na boeih hlai uhy, ca taak kaana thih ta boeih uhy. A hukhit na taw nu ce awm thi lawt hy.
Så skedde med alla sju: ingen av dem lämnade någon avkomma efter sig. Sist av alla dog ock hustrun.
23 Thawh tlaihnaak khawnghi awh cawhkaw nu ce a u a zu na a awm kaw, thlang khqih ing zu na boeih bai usaw?” tina uhy.
Vilken av dem skall nu vid uppståndelsen, när de uppstå, få henne till hustru? De hade ju alla sju tagit henne till hustru.»
24 Jesu ing ami venawh, “Ve ak caming ni ka ti naming poeknaak a hqee hy, Khawsa cauk ciim ingkaw Khawsa ak thaawmnaak am nami sim ak camawh?
Jesus svarade dem: »Visar icke eder fråga att I faren vilse och varken förstån skrifterna, ej heller Guds kraft?
25 Thlak thikhqi ami thawh tlaih awhtaw nupa chungvaanaak am awm voel kawm saw, khan nakaw khan thlangkhqi amyihna awm hawh kawm uh.
Efter uppståndelsen från de döda taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
26 Thlak thi thawh tlaihnaak awh - Mosi ak cabu khuiawh, thingbup akawng caqee ce am nami noet khawi nawh nu? Khawsa ing Mosi a venawh, 'Kai taw Abraham Khawsa, Isak Khawsa ingkaw Jakob Khawsa na awm nyng,' a ti ce?
Men vad nu det angår, att de döda uppstå, haven I icke läst i Moses' bok, på det ställe där det talas om törnbusken, huru Gud sade till honom så: 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'?
27 Anih cetaw thlak thikhqi a Khawsa na am awm nawh, thlak hqingkhqi a Khawsa nani a awm. Nangmih ing poek thawlh soeih uhyk ti,” tinak khqi hy.
Han är en Gud icke för döda, utan för levande. I faren mycket vilse.»
28 Caqeekung thlang pynoet ce law nawh awi aming oelh qu ce hu hy. Jesu ing awi ak leek caana hlat pehy tice a huh awh, “Awipeek boeih boeih ak khuiawh han ak awipeek nu awihtung soeih? tinawh doet hy.
Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne frågade honom: »Vilket är det förnämsta av alla buden?»
29 Jesu ing, “Awipeek awihtung soeih taw veni: 'Ngai lah uh, Aw Isaraelkhqi, ningnih a Bawipa Khawsa taw pynoet doeng ni.
Jesus svarade: »Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en.
30 Bawipa na Khawsa ce nak kawlung boeih ing, na hqingnaak boeih ing, na myihla boeih ing, nak kawpoek boeih ing, nak thaawmnaak boeih ing lungna.
Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
31 A pakhih naak taw veni: 'Na imceng ce namah a pum myihna lungna lawt kawp ti, a tive. Vekkqawi anglakawh ak bau khqoet awipeek am awm voel hy,” tina hy.
Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.' Intet annat bud är större än dessa.»
32 Ce ak thlang ing, “Cawngpyikung, nak kqawn ce nep hy. Khawsa pynoet doeng ni a awm, na tice thym hy.
Då svarade den skriftlärde honom: »Mästare, du har i sanning rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än han.
33 Nak kawlung boeih, nang zaaksimnaak boeih ingkaw nak thaawmnaak boeih ing lungna nawh, imceng awm nimah a pum myihna lungnaak ve hyih phumnaak boeih ingkaw bulnaak sainaak boeih boeih anglakawh awm awihtung khqoet ni,” tina hy.
Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'.»
34 Anih ing cyihnaak ing awi hlat pehy tice Jesu ing a huh awh ce a venawh, “Nang ve Khawsa ram ing hla hyk ti,” tina hy. Cawhkaw ingtaw u ingawm am doet hqa voel hawh hy.
Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han till honom: »Du är icke långt ifrån Guds rike.» Sedan dristade sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
35 Bawkim khuiawh Jesu ing a cawngpyi awh, vemyihna awi doet hy, “ikawmyihna anaa awi cawngpyikungkhqi ing Khrih ve David capa ami ti hy voei?
Medan Jesus undervisade i helgedomen, framställde han denna fråga: »Huru kunna de skriftlärde säga att Messias är Davids son?
36 David amah ing Ciim Myihla ak caming: “Bawipa ing a boeipa a venawh: “Na qaalkhqi ce na khawk kaina ka taak hlan dy kak tang ben awh ngawi lah,” tina hy.
David själv har ju sagt genom den helige Andes ingivelse: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.'
37 David amah qoe ing, 'Bawipa' tinawh khy hy. Cawhtaw ikawmyihna a capa na a awmnaak bai hy voei?” tinawh doet khqi hy. Thlang kqeng khawzah ing ak awi ce zeel doena ngai pe uhy.
Så kallar nu David själv honom 'herre'; huru kan han då vara hans son?» Och folkskarorna hörde honom gärna.
38 A cawngpyinaak awh Jesu ing, “Anaa awi cawngpyikungkhqi awh ce nami cyih ta lah uh. Amingmih ing hikdung a nawinawk na bai ngaih unawh ik-oeih zawihnaak hqang thlang ing kqihchahnaak a peek ce ngaih uhy.
Och han undervisade dem och sade till dem: »Tagen eder till vara för de skriftlärde, som gärna gå omkring i fotsida kläder och gärna vilja bliva hälsade på torgen
39 Sinakawk na ngawih hun ak nep nep awh aming ngawih ce lungna unawh buh veelnaak kung awh a qyp ak awm ngawihnaakkhqi awh aming ngawih ce lungna uhy.
och gärna sitta främst i synagogorna och på de främsta platserna vid gästabuden --
40 Nuhaikhqi a im ce qawt pe unawh thlang a huh awh ak dung soeih na cykcah uhy. Vemih ak thlangkhqi ve ak tlo soeih na toelnaak hu kawm uh,” tinak khqi hy.
detta under det att de utsuga änkors hus, medan de för syns skull hålla långa böner. De skola få en dess hårdare dom.»
41 Tangka amik channaak bawm a haihkep awh Jesu ce ngawi nawh thlangkhqi ing bawkim tangka bawm khuiawh tangka amik chan ce toek hy. Boei thlang khawzah ing tangka khawzah zah chan uhy.
Och han satte sig mitt emot offerkistorna och såg huru folket lade ned penningar i offerkistorna. Och många rika lade dit mycket.
42 Cawh nuhai hahqah ca pynoet ce law nawh qawhum tangka pakkhih ce chan lawt hy, cetaw penny pynoet ing myih hy.
Men en fattig änka kom och lade ned två skärvar, det är ett öre.
43 A hubatkhqi ce a venna khy nawh a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, vawhkaw nuhai hahqah ca ing thlang boeih anglakawh bawkim awhkaw tangka bawm khuiawh khawzah khqoet chan hy.
Då kallade han sina lärjungar till sig och sade till dem: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistorna.
44 Cekkhqi ingtaw ami taak ngen ce pe uhy; cehlai anih ingtaw a haqahnaak ak khui awhkawng - a hqingnaak aham a taak dyyt ce pe boeih hy,” tinak khqi hy.
Ty dessa lade alla dit av sitt överflöd, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade, så mycket som fanns i hennes ägo.» Se Penning i Ordförklaringarna. Se Skärv i Ordförklaringarna.
