Luke 10
1 Cekcoengawh Bawipa ing ak chang thlang khqihkip coengawh pakkhih ce caksak nawh amah a cehnaak hly kawi khaw boeih awh lamma na tyi khqi hy.
Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
2 A mingmih a venawh, “Caang ah ham taw khawzah hlai, bibikung taw zawica hy. Lo khuiawh ce bibikung thlang khawzah a tyihnaak aham, loh toenkung Bawi a venawh thoeh lah uh.
"Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
3 Cet lah uh! Ngentang anglakawh tuu myihna ni tyih khqi nyng.
Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
4 Tangka bawm awm sawngsa awm khawmyk awm koeh khyn uh; lam awh thlang nami huh awh awm koeh voem uh.
Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
5 Ipkhui na nami lut awh, lamma cyk awh, 'Ve ipkhui awh ngaihdingnaak awm seh,' tina uh.
Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
6 Ngaihding capa a awm awhtaw naming ngaihdingnaak awi ak khanawh awm poe kaw; a ma awm awhtaw nangmih a venna voei law tlaih kaw.
Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
7 Ce a ipkhui awh awm unawh taw, a mingmih ing ami peek saqui ce aw a ai uh, kawtih bibikung taw a bibi phu ce a huh ham tyng hy. Nami im pahnaak koeh chawt uh.
Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
8 Khaw pynoet ak khuiawh nami lut awh nangmih ce a ni do khqi awhtaw, nangmih a haiawh ami toen law saqui ce ai uh.
Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
9 Cawh ak awm thlak tlokhqi ce qoei law sak unawh taw 'Khawsa qam taw nangmih a venawh zoe law hawh hy,' tina uh.
och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
10 Cehlai khaw pynoet ak khuina nami lut awh a mani do khqi awhtaw, lam hqang cet unawh taw,
Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
11 'Nami khaw awhkaw dekvai ka khawpha awh ak kap awm namik khanawh nik khawk sih khqi nyng; cehlai Khawsa ram nami venawh pha law hawh hy tice sim kawm uk ti,' tikawm uk ti.
'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
12 Ka nik kqawn peek khqi, ce a khawnghi awh Sodom khaw taw ce a khaw anglakawh ana hawih khang bet kaw.
Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
13 Korazin nang, khaw map hyk ti! Bethsaida nang, khaw map hyk ti! Kawtih nangmih ak khuiawh sai na ak awm kawpoek kyinaak ik-oeihkhqi ce Tura ingkaw Sidon khaw awh sai na ana awm mantaw, tlamhi byng doena vyt ak khan awh ngawi unawh syn deng awh ni a mi nang zut hly hawh hlai hy.
Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
14 Awidengnaak khawnghi awh Tura ingkaw Sidon khaw ce nangmih anglakawh ana hawih khang bet kaw.
Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
15 Ce, nang Kaperanuam, khan na na hak zoek qu hly tang nu? Kaw ce, hell na man na nung tlaak kaw. (Hadēs g86)
Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
16 U awm nangmih ak awi ak ngai taw kai ak awi ak ngai na awm hy; u awm nangmih a nik hoet khqi taw kai a nik hoet na awm hy; u awm kai a nik hoet cetaw kai a nik tyikung ce ak hoet na awm hy,” tinak khqi hy.
Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig."
17 Thlang khqihkip coengawh pakkhih taw zeel doena voei law unawh, “Bawipa, qaaikhqi ingawm nang ming ak caming kaimih ak awi ngai uhy,” tina uhy.
Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: "Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn."
18 Anih ing, “Khawphlamyihna khan nakawng Setan a nuk tla law ce hu nyng.
Då sade han till dem: "Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
19 Nangmih a venawh khqui ingkaw cengta-ai leh thainaak ingkaw qaal ak thaawmnaak noeng thainaak ce ni pek khqi hawh nyng; ikaw ingawm nangmih ce amni tlawh sak khqi thai kaw.
Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
20 Cehlai qaaikhqi ing nangmih ak awi ang ngai a dawngawh koeh zeel uh, khawk khan na nangmih ang ming qee na a awm hawh a dawngawh zeel bet uh,” tinak khqi hy.
Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen."
21 Cawh Jesu taw Ciim Myihla ak caming zeelnaak ing be nawh, “Ka Pa khawk khan ingkaw khawmdek Bawipa, thlakcyi ingkaw thlakthoemkhqi venawh vawhkaw ik-oeih ve phah pe nawh, naasenkhqi venawh nang dang sak a dawngawh nang ming nim kyih nyng. Oeih, ka Pa ve ve nang a koe ak leek zeelnaak na awm hy.
I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
22 Ik-oeih boeih ve ka Pa ing ka venawh ni pe hawh hy. Pa am kaa taw u ingawm Capa ce am sim hy, ang dang naak aham Capa ing ak tyk thlangkhqi doeng ingkaw Capa am kaa taw u ingawm Pa ce am sim hy,” tinak khqi hy.
Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd."
23 Cekcoengawh a hubatkhqi benna mang nawh, “Nangmih ing nami huh ak hu taw a zoseen hy!
Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: "Saliga äro de ögon som se det I sen.
24 Ikawtih ka nik kqawn peek khqi, tawngha khawzah ingkaw sangpahrang khawzah ngawh nangmih ing nami huh ve huh aham ngaih hlai uhy, amna hu uhy, nangmih ing naming zaak ve zaak aham ngaih hlai uhy, am za uhy,” tinak khqi hy.
Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det."
25 Cawh anaa awi ak thoem thlang pynoet ing Jesu noek adak aham dyi nawh doet hy. “Cawngpyikung kumqui hqingnaak ka taaknaak aham ikaw ka sai kaw?” tina hy. (aiōnios g166)
Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
26 Jesu ing, “Anaa awi awh ikaw a qee? ikawmyihna na noet naak?” tina hy.
Då sade han till honom: "Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?"
27 Anih ing ve myihna hlat pehy, 'Bawipa na Khawsa ce nak kawlung boeih, na hqingnaak boeih, nak thaawmnaak boeih, nak kawpoek boeih ing lungna kawp ti,' 'cekcoengawh, 'Na imceng ce namah a pum a myihna lungna lawt kawp ti' tihy,” tina hy.
Han svarade och sade: "'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'"
28 Jesu ing, “Ak thymna nim hlat hyk ti ce; vemihkhqi ve sai lah, cawhtaw hqing kawp ti,” tina hy.
Han sade till honom: "Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
29 Cehlai cawhkaw thlang ing ak cang a ngaih a dawngawh Jesu ce doet hy, “Ka imceng ce a u nu?” tina hy.
Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: "Vilken är då min nästa?"
30 Jesu ing ak awi am hlatnaak aham vemyihna tina hy; “Thlang pynoet taw Jerusalem awhkawng Jeriko khaw na a nu ceh awh lam awh thlak chekhqi mi hqum qu uhy. A angki hinaak suh pe unawh ak thi tawna vyk unawh cehta uhy.
Jesus svarade och sade: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
31 Cawh khawsoeih pynoet ce cawhkaw lam awh nu cet lawt hy, cawhkaw thlang ce a huh awh, ak cheng benna qei nawh cehta hy.
Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
32 Cemyih bai lawtna, Levi thlang pynoet cawhkaw lam awh ce law bai hy, ce a hun ce pha law nawh thlang ce a huh awh qei nawh cehta bai hy.
Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
33 Cehlai Samari thlang pynoet ce, ce ak thlang a awmnaak hun pha law hy, ce ak thlang a huh awh qeen nawh,
Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
34 a venna cet nawh, a mynmakhqi ce misur tui ingkaw situi ing a hluk peek coengawh zeen pehy. Cekcoengawh cawhkaw thlang ce amah a meqang awh ngawih sak nawh, ak nep caana a khut a hlep thainaak aham khin pahnaak im na cehpyi hy.
och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
35 A khawngawi awhtaw amah a tangka denari pakkhih ce lo nawh khin pahnaak im ak qehkung a venawh pehy. 'Ak nep na ana toek cang, kang voei law tlaih awh, tangka na hawnaak boeih ce ni thung tlaih bit kawng,” tina hy.
Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
36 Cawhtaw vawhkaw thlang pakthum ak khuiawh a u amih ak thlang nu ami vyyk a imceng na ak awm kaw,” tina hy.
Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?"
37 Cawhkaw anaa awi ak thoem thlang ing, “Ak khan awh qeennaak ak ta thlang ce,” tina hy. Jesu ing, “Cet nawh cemyihna ce sai lawt,” tina hy.
Han svarade: "Den som bevisade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör sammalunda."
38 Lam ami ceh huili awh, vangca pynoet ce pha uhy, ce a khawk khuiawh kaw ak awm Marta ing anih ce a im awh pah sak hy.
När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
39 Marta ing Meri ak mingnaak a na pynoet tahy, anih ingtaw Bawipa ak awih kqawn ce ngai aham a khawkung awh ngawih pehy.
Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
40 Cehlai Marta taw buh an ang thaawng awh am hoeng hy. Cedawngawh Jesu a venna law nawh, “Bawipa, ka na ing kamah doeng bibi aham a ni hlah phlam ve kawna awm am nak poek hly nawh nu? Kai ani bawm aham kqawn pe lah,” tina hy.
Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: "Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig."
41 Bawipa ing, “Marta, Marta ik-oeih khawzah nak poek aih awh ngaihsa hyk ti.
Då svarade Herren och sade till henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
42 Ik-oeih pynoet doeng ni a ngoe, Meri ingtaw ak nep khqoet ce tyk hawh hy, cece u ingawm am qawt pe thai hy,” tina hy.
men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
