Johan 9
1 A va ceh awh, a thang thai awhkawng a mik ak hyp thlang pynoet ce hu hy.
När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
2 A hubatkhqi ing, “Cawngpyikung, a u a thawlhnaak nu, amah nu, am awhtaw a nu a pa a thawlhnaak camawh nu, ve ak thlang ve mikhyp na a thang?” tina uhy.
Då frågade hans lärjungar honom och sade: "Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?"
3 Jesu ing, “Amah a thawlhnaak awh am nawh a nu a pa a thawlhnaak camawh awm amni, Khawsa a bibinaak ce ve ak thlang a hqingnaak awh ang dangnaak aham ni.
Jesus svarade: "Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
4 Khaw a dai tloek awh ve, kai anik tyikung a bi ve bi aham awm hy. U ingawm bi ama binaak thai khawmthan ce law kaw.
Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
5 Khawmdek awh ka awm tloek awh, kai taw khawmdek vangnaak na awm nyng,” tinak khqi hy.
Så länge jag är i världen, är jag världens ljus."
6 Ve ak awi ak kqawn boeih coengawh, dek awh cimtui ce sa hy, am cimtui ing dekvai ce cawh nawh, Cekcoengawh mikhyp amik awh ce thut pehy.
När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
7 “Cet nawhtaw Siloam Tuili awh sil,” tina hy. (Siloan taw “Tyi” tinaak ni) Ce ak thlang ing cet nawh amik ce sil hy, cawh amik ce dai pahoei hy.
och sade till honom: "Gå bort och två dig i dammen Siloam" (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
8 A imceng lovaikhqi ingkaw amah ak hukhqi ing anih ve kut ak dun thlang ni, tice ami sim awh, “Anih ve ngawi nawh kut ak dun thlang am nu ve?” ti uhy.
Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: "Är detta icke den man som att och tiggde?"
9 Thlang vang tloek ing, “Anih ni,” ti uhy. Thlang vang tloek bai ing, “Am ni, amah ak myih pyi ni,” ti uhy. Cehlai amah ing, “Ce ak thlang ce kai ni,” tinak khqi hy.
Somliga svarade: "Det är han." Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Jag är den mannen."
10 Cekkhqi ing, “Cawhtaw ikawmyihna nu na mik ang dangnaak?” tina uhy.
Och de frågade honom: "Huru blevo då dina ögon öppnade?"
11 Anih ing, “Jesu ami ti thlang ing dekvai sai nawh, ka mik awh thut law hy. ‘siloam na cet nawhtaw sil,’ ni tina hy. Cet nawh ka va silh awh, ka mik dai pahoei hy,” tinak khqi hy.
Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn."
12 Cekkhqi ing, “Ce ak thlang ce hana nu a awm?” tina uhy. Anih ing, “Am sim nyng” tinak khqi hy.
De frågade honom: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag icke."
13 Cawhkaw mikhyp thlang ce Farasi thlangkhqi venna khyn uhy.
Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
14 Jesu ing dekvai ing amik thut pe nawh a qoei saknaak a khawnghi ce Sabbath nyn na awm hy.
Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
15 Cedawngawh Farasikhqi ingawm ikawmyihna nu amik ang dainaak, tice doet uhy. Anih ing, “Ka mik awh dekvai thut law nawh, sil nyng saw dang pahoei hy,” tinak khqi hy.
När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: "Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se."
16 Farasi thlang pynoet ing, “Sabbath nyn ama zeih dawngawh, ve ak thlang ve Khawsa a venawh kaw thlang amni,” ti uhy. Cehlai thlak chang tloek bai ingtaw, “Ikawmyihna thlak thawlh ing vemyih them a sai thai kaw?” ti uhy. Cedawngawh, pakkhih na pek qu uhy.
Då sade några av fariséerna: "Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten." Andra sade: "Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?" Så funnos bland dem stridiga meningar.
17 A hukhit na mikhyp a venawh, “Namik ak dang sakkung thlang ce, ikawmyihna aw nak poek?” tina uhy. Ce ak thlang ing, “Anih ce tawngha ni,” tinak khqi hy.
Då frågade de åter den blinde: "Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?" Han svarade: "En profet är han."
18 A nu ingkaw a pa a mik khy hlan dy taw ce ak thlang ce ni hu awh amik hyp hlai hy, tuhtaw amik dang tlaih hy, tice Judahkhqi ing ap cangna uhy.
Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
19 Anih ve nangmih a capa aw? Anih ve aw a thang thai awhkawng a mik ak hyp, na ti ce? Ikawmyihna aw tuh amik ang dangnaak?” tina a nu ingkaw a pa ce doet uhy.
Dem frågade de och sade: "Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?"
20 A nu ingkaw a pa ing, Anih ve kai nih a capa ni, a thang thai awhkawng a mik hyp hy.
Då svarade han föräldrar och sade: "Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
21 Cehlai ikawmyihna aw a mik a dainaak, u ing aw amik a qoei sak, am sim nih nyng, amah doet thaw voei uk ti, a kum hqam hawh saw. Amah akawng ce amah ing kqawn hly ti maw,” tinak khqi hy nih.
Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig."
22 A nu ingkaw a pa ing Judahkhqi ce kqih nih nawh cemyihna ce kqawn hy nih, Judahkhqi ing u awm Jesu Khrih ni, tinawh ak dyihpyi taw sinakawk khuiawh kawng hqek u sih,” tinawh anak kqawn paicai hawh uhy.
Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
23 Cedawngawh a nu ingkaw a pa ing, “A kum hqam hawh saw, amah doet thaw voei uk ti,” tinak khqi hy nih.
Därför var det som hans föräldrar sade: "Han är gammal nog; frågen honom själv."
24 Cekcoengawh a hih voei naak na cawhkaw mikhyp ce khy tlaih unawh a venawh, “Khawsa ce kyihcah uh, ve ak thlang ve thlak thawlh ni tice sim unyng,” tina uhy.
Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare."
25 Anih ing, “Anih ce thlak thawlh aw, thlak thawlh am aw, am sim nyng. Ik-oeih pynoet taw sim nyng. Ni hu awhtaw ka mik ve hyp hlai hy, tuhtaw kamik ve dang hawh hy,” tinak khqi hy.
Han svarade: "Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se."
26 Cawh a mingmih ing, “Nak khanawh ikaw a sai law? Ikawmyihna aw na mik a dai law sak?” tina uhy.
Då frågade de honom: "Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?"
27 Anih ing, “Nik kqawn pek khqi hawh hlai nyng, am ngai uhyk ti. Kaw ham aw naming zaak tlaih tlaih nami ngaih? Nangmih awm anih a hubat na coeng aham nami ngaih lawt nawh aw?” tinak khqi hy.
Han svarade dem: "Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?"
28 Cawhtaw anih ce zyi unawh, “Nang ve anih a hubat na awm hyk ti ve! Kaimih taw Mosi a hubat na ni kami awm hy!
Då bannade de honom och sade: "Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
29 Khawsa ing Mosi a venawh awi kqawn hy, tice sim unyng. Cehlai ve ak thlang ve hana kawng a law ti awm am sim unyng,” tina uhy.
Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke."
30 Ce ak thlang ing, Amah ce qoe ni kawpoek kyi ham ak awm ti ce, hana kaw a law ti am sim thai kana kamik a dai sak ce.
Mannen svarade och sade till dem: "Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
31 Khawsa ing thlak thawlh ak awi am ngai pehy tice ni sim uhy; cehlai u awm Khawsa lungna nawh a ngaihkawi a sai awhtaw Khawsa ing anih ak awi ce ngai pe hy.
Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind. (aiōn g165)
33 Ve ak thlang ve Khawsa venawh kaw am mantaw, ikaw awm am sai hly thai hy,” tinak khqi hy.
Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra."
34 Cawh cekkhqi ing, “Thawlh doena na thang awh vam hu nu; nang ing awi kqawn law qee lawt hyk ti!” tina uhy. Anih ce ak chang na hqek uhy.
De svarade och sade till honom: "Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!" Och så drevo de ut honom.
35 Anih hqek uhy, tice Jesu ing ang zaak awh anih ce sui nawh a huh awh, “Thlanghqing Capa ve nak cangnaak aw? tina hy.
Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: "Tror du på Människosonen?"
36 Ce ak thlang ing, “Anih ce a u nu, Bawipa? Anih ce kak cangnaak aham kqawn law lah,” tina hy.
Han svarade och sade: "Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom."
37 Jesu ing, “Tu awh amah ce hu hawh hyk ti; nang a venawh awi ak kqawn ve anih hawh ni,” tina hy.
Jesus sade till honom: "Du har sett honom; det är han som talar med dig."
38 Cawh ce ak thlang ing, “Bawipa, cangna nyng,” tina nawh bawk hy.
Då sade han: "Herre, jag tror." Och han föll ned för honom.
39 Jesu ing a venawh, “Awideng aham khawmdek awh law nyng, mikhypkhqi mikdai sak ham ingkaw mikdaikhqi mikhyp sak hamna,” tinak khqi hy.
Och Jesus sade: "Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda."
40 Cawh amik awm Farasi thlang pynoet ing ce ak awi ce aming zaak awh, “Ikaw? Kaimih awm kami mik hyp lawt nawh aw?” tina uhy.
När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: "Äro då kanske också vi blinda?"
41 Jesu ing, “Nami mik a hyp mantaw thawlhnaak am ta hly hlai uhyk ti, cehlai ka mi mik dai hy namiti adawngawh nami thawlhnaak ce awm hun hy,” tinak khqi hy.
Jesus svarade dem: "Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar."
