Cei 8
1 Saul awm cawh awm nawh, anih a thihnaak ce tyng hy ti pyi khqi lawt hy. Ce tloek awh Jerusalem khaw awhkaw thlangboel ce ami the ami khanaak a dawngawh, ceityihkhqi kqawn kaana thlang boeih ce Juda qam ingkaw Samaria qam na poeng boeih uhy.
Och jämväl Saulus hade gillat att man dödade honom.
2 Khawsak thlangkhqi ing Stephen ce pup unawh amik kaw se hy.
Några fromma män begrovo dock Stefanus och höllo en stor dödsklagan efter honom.
3 Cehlai Saul ingtaw thlangboel ce hqe hy. Im pynoet coeng pynoet awh cet nawh, pa ingkaw nukhqi ce am tu coengawh thawngim na thlak khqi hy.
Saulus åter for våldsamt fram mot församlingen; han gick omkring i husen och drog fram män och kvinnor och lät sätta dem i fängelse.
4 Ak cenkhqi ing ami phanaak a hoei awh awi ce khypyi uhy.
Men de som hade blivit kringspridda gingo omkring och förkunnade evangelii ord.
5 Philip ing Samaria khaw pynoet awh cet nawh Khrih akawng ce kqawn hy.
Och Filippus kom så ned till huvudstaden i Samarien och predikade Kristus för folket där.
6 Thlang kqeng ing Philip ak awi ce za unawh kawpoek kyi them a sai ce ami huh awh, anih ak awih kqawn ce ak nep cana ngai pe uhy.
Och när de hörde Filippus och sågo de tecken som han gjorde, aktade de endräktigt på det som han talade.
7 Khy doena qaaichekhqi ce thlang ak kawk khuiawh kawng cawn uhy, ak khawnkhqi ingkaw khaw ak khemkhqi ing qoei uhy.
Ty från många som voro besatta av orena andar foro andarna ut under höga rop, och många lama och ofärdiga blevo botade.
8 Ce a dawngawh ce a khawk khuiawh kaw thlangkhqi ce zeel soeih uhy.
Och det blev stor glädje i den staden.
9 Ce a khawk khuiawh Simon ak mingnaak thlang pynoet ing miklet sai nawh Samaria thlangkhqi ce amik kawpoek ana kyi sak lawt hy. Amah ingkaw amah ce thlang mailai am amyihna kqawn qu hy,
Nu var där i staden före honom en man vid namn Simon, som hade övat trolldom, så att han hade slagit det samaritiska folket med häpnad, och som sade sig vara något stort.
10 cedawngawh thlang boeih, thlak nem thlang sang ing ak awi ce ngai pe unawh, “Ve ak thlang ve khawsa a saithainaak Bau ami ti, ceni ve,” ti uhy.
Till honom höllo sig alla, både små och stora, och sade: "Denne är vad man kallar 'Guds stora kraft.'"
11 Anih ing miklet ing cekkhqi ce a ming ngaih a kyi sak hawh a dawngawh cekkhqi ing a hu awh hqut uhy.
Och de höllo sig till honom, därför att han genom sina trollkonster under ganska lång tid hade slagit dem med häpnad.
12 Cehlai Philip ing Khawsa qam ingkaw Jesu Khrih ang ming ak khypyi ce a ming zaak awh cangna unawh nu na pa na baptisma ce hu uhy.
Men nu, då de satte tro till Filippus, som förkunnade evangelium om Guds rike och om Jesu Kristi namn, läto de döpa sig, både män och kvinnor.
13 Simon amah ingawm cangna nawh baptisma ce hu lawt hy. Cedawngawh Philip a cehnaak a hoei awh ce bat nawh kawpoek kyi them a saikhqi a huh awh ak kawpoek kyi soeih hy.
Ja, Simon själv kom till tro; och sedan han hade blivit döpt, höll han sig ständigt till Filippus. Och när han såg de stora tecken och kraftgärningar som denne gjorde, betogs han av häpnad.
14 Jerusalem awh amik awm ceityihkhqi ing Samari awhkaw thlangkhqi ingawm Khawsak awi ce cangna hawh lawt uhy tice a ming zaak awh Piter ingkaw Johan ce tyi uhy.
Då nu apostlarna i Jerusalem fingo höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes.
15 Cekqawi ce ani pha awh,
Och när dessa kommo ditned, bådo de för dem, att de måtte undfå helig ande;
16 Ciim Myihla ce a mingmih ak khan awh pha hlan hy; Bawipa Jesu ang ming awh baptisma doeng ni ami huh hyn hy.
ty helig ande hade ännu icke fallit på någon av dem, utan de voro allenast döpta i Herren Jesu namn.
17 Piter ingkaw Johan ing cekkhqik khan awh kut tloeng pe nih nawh, cekkhqi ing Ciim Myihla ce hu uhy.
De lade då händerna på dem, och de undfingo helig ande.
18 Ceityihkhqi a kut tloengnaak ak caming Ciim Myihla ami huh ce Simon ing a huh awh, cekqawi a venawh tangka pe nawh,
När då Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden blev given, bjöd han dem penningar
19 Kai ing kut ka tloeng peek thlang ing Ciim Myihla a huhnaak lawt aham, cawhkaw saithainaak ce kai a venawh ni pe lawt lah nih,” tina qawi hy.
och sade: "Given ock mig den makten, så att var och en som jag lägger händerna på undfår helig ande."
20 Piter ing, “Khawsa a kutdo ce tangka ing thlaih aham nak poek a dawngawh, na tangka ingqawi plam bawk nih!
Då sade Petrus till honom: "Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar.
21 Khawsa haiawh nak kawlung ama thym a dawngawh, ve a bibinaak awh ve nang a sai kawi ikaw awm am awm hy.
Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud.
22 Vawhkaw them amak leek nak poeknaak ve zut nawhtaw Bawipa venawh cykcah lah. Ceamyihna nak kawlung nak poeknaak ce Bawipa ing qeenkhaw ang ngai law khoem awh hoeih doeng.
Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten.
23 Nainaak kawlung ing be tiksaw thawlhnaak ing nim tu hawh hy tice hu nyng,” tina hy.
Ty jag ser att du är förgiftad av ondska och fången i orättfärdighetens bojor."
24 Cawh Simon ing, “Nak kqawnkhqi ce kak khanawh a mang tlaaknaak aham, Bawipa venawh cykcahnaak ta law lah,” tina hy.
Då svarade Simon och sade: "Bedjen I till Herren för mig, att intet av det som I haven sagt må komma över mig."
25 Bawipak awi ce thlang a venawh sim sak nih nawh anik khypyi coengawh, Samari khaw khawzah awh awithang leek ce anik khypyi doena Piter ingkaw Johan ce Jerusalem na hlat hy nih.
Och sedan de hade framburit sitt vittnesbörd och talat Herrens ord, begåvo de sig tillbaka till Jerusalem och förkunnade därvid evangelium i många samaritiska byar.
26 Bawipa ak khan ceityih ing Philip a venawh, “Khan ben lam na ce cet lah - cetaw qamkoh lam na awm nawh – Jerusalem awhkawng Geza na cehnaak lam na awm hy,” tina hy.
Men en Herrens ängel talade till Filippus och sade: "Stå upp och begiv dig vid middagstiden ut på den väg som leder ned från Jerusalem till Gasa; den är tom på folk."
27 Cedawngawh anih ce cet hy, lam awh Ethiopia khawpa boei ingqawi hqum hy nih, anih taw Ethiopia sangpahrang nu Kandaki a khawhthem ak khoemkung na awm hy. Anih ce Jerusalem na Khawsa ak bawk aham cet hy,
Då stod han upp och begav sig åstad. Och se, en etiopisk man for där fram, en hovman som var en mäktig herre hos Kandace, drottningen i Etiopien, och var satt över hela hennes skattkammare. Denne hade kommit till Jerusalem för att där tillbedja,
28 im na ang hlat awh meqang awh ngawi nawh tawngha Isaiah cauk ce noet hy.
men var nu stadd på hemvägen och satt i sin vagn och läste profeten Esaias.
29 Myihla ing Philip a venawh, “Cawhkaw meqang a venna cet nawhtaw a venawh awm pe lah,” tina hy.
Då sade Anden till Filippus: "Gå fram och närma dig till denna vagn."
30 Philip ce meqang leng a venna dawng hy, cawh ce ak thlang ing tawngha Isaiah ak cauk a noet ce za hy. “Na noet ce nak zasim nu? tinawh Philip ing doet hy.
Filippus skyndade fram och hörde att han läste profeten Esaias. Då frågade han: "Förstår du vad du läser?"
31 Anih ing, “U ing amak kqawn caih law ce ikawmyihna kang zaak simnaak thai kaw?” tina hy. Cedawngawh Philip ce khy nawh kutoet na ngawi haih hy nih.
Han svarade: "Huru skulle jag väl kunna förstå det, om ingen vägleder mig?" Och han bad Filippus stiga upp och sätta sig bredvid honom.
32 Cakciim a noet taw: “Him aham ak awm tuu amyihna sawi unawh, a myi ak vok peekkung a haiawh ak awm dym tuucamyihna, anih ing am kha am ang hy.
Men det ställe i skriften som han läste var detta: "Såsom ett får fördes han bort till att slaktas; och såsom ett lamm som är tyst inför den som klipper det, så öppnade han icke sin mun.
33 Chahqai na amak thym na awideng uhy. U ing nu a cadilkhqi kawng ce ak kqawn thai kaw? Khawmdek awhkawng a hqingnaak ce ami lawh peek a dawngawh,” a tive noet hy.
Genom hans förnedring blev hans dom borttagen. Vem kan räkna hans släkte? Ty hans liv ryckes undan från jorden."
34 Ce boei ing Philip ce doet hy, “Qeennaak ing kqawn law lah, tawngha ing ve u akawng nu ak kqawn, thlang akawng nu ak kqawn?” tina hy.
Och hovmannen frågade Filippus och sade: "Jag beder dig, säg mig om vilken profeten talar detta, om sig själv eller om någon annan?"
35 Cekcoengawh Philip ing cawhkaw cak ciim awi ing Jesu ak awithang leek ce kqawn pehy.
Då öppnade Filippus sin mun och begynte med detta skriftens ord och förkunnade för honom evangelium om Jesus.
36 Lam ani ceh haih awh ce, tui a awmnaak hun pha nih nawh ce a boei ing, “Toek lah tui vawh awm hy ve. Baptisma am ka hu hly thai nawh nu?” tina hy.
Och medan de färdades vägen fram, kommo de till ett vatten. Då sade hovmannen: "Se, här finnes vatten. Vad hindrar att jag döpes?"
37 Philip ing, “Nak kawlung boeih ing nak cangnaak awhtaw hu hly thai hyk ti,” tina hy. Cawh boei ing, “Jesu Khrih taw Khawsa Capa ni ti cangna nyng,” tina hy.
38 Cedawngawh meqang ce dym sak hy. Cekcoengawh Philip ingkaw boei ce tui a awmnaak na cet nih nawh Philip ing baptisma ce pehy.
Och han lät vagnen stanna; och de stego båda ned i vattnet, Filippus och hovmannen, och han döpte honom.
39 Tui a awmnaak awhkawng a ni hang law tlaih awh ce, Bawipa Myihla ing Philip ce ak chang na khyn valh hy, cedawngawh ce a boei ing anih ce am hu voel hy, cehlai zeel doena a khaw benna ce cet poe hy.
Men när de hade stigit upp ur vattnet, ryckte Herrens Ande bort Filippus, och hovmannen såg honom icke mer, då han nu glad fortsatte sin färd.
40 Philip ce Azota khaw awh dang tlaih nawh Si a khaw a pha hlan dy lam awhkaw khaw a hoei awh ce awithang leek khypyi hy.
Men Filippus blev efteråt sedd i Asdod. Därefter vandrade han omkring och förkunnade evangelium i alla städer, till dess han kom till Cesarea.
