2 Korin 3
1 Ka mimah ingkaw ka mimah kamik kyih qu nu? Thlangkhqi amyihna, nangmih a ven awhkaw aw, am awhtaw nangmih a ham aw kyihnaak cahawn kami ngaih nawh nu?
Begynna vi nu åter att anbefalla oss själva? Eller behöva vi kanhända, såsom somliga, ett anbefallningsbrev till eder? Eller kanhända ifrån eder?
2 Nangmih taw, kaimih ak kawlung khuiawh qeena ak awm, thlang boeih ing sim nawh noet uhy, kaimih a capat na awm uhyk ti.
Nej, I ären själva vårt brev, ett brev som är inskrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor.
3 Nangmih taw, kaimih a bibinaak a phu, Khrih a ven awhkaw capat na awm uhyk ti tice dangsak uhyk ti, catui ing a qee am nawh ak hqing Khawsa ang Myihla ing qee na awm uhyk ti, lungpei awhkaw qee am nawh thlanghqing kawlung awh ni qee na a awm.
Ty det är uppenbart att I ären ett Kristus-brev, avfattat genom oss, skrivet icke med bläck, utan med den levande Gudens Ande, icke på tavlor av sten, utan på tavlor av kött, på människohjärtan.
4 Ve ve Khrih ak caming Khawsa haiawh ningnih a ngaihdingnaak na awm hy.
En sådan tillförsikt hava vi genom Kristus till Gud.
5 Ka mimah ak caming ik-oeih ak awm sak amyihna am poek unyng saw ak awm sakkung taw Khawsa ni.
Icke som om vi av oss själva vore skickliga att tänka ut något, såsom komme det från oss själva, utan den skicklighet vi hava kommer från Gud,
6 Anih ing awikamnaak ak thai awh bibikungkhqi na ni tak khqi hy – cahawn bi amni bi unawh Myihla bi ce ni ni bi uhy; cahawn ingtaw him hlai hy, Myihla ingtaw hqingnaak pehy.
som också har gjort oss skickliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, ett som icke är bokstav, utan är ande; ty bokstaven dödar, men Anden gör levande.
7 Lungpei awh qee na ak awm, thihnaak ak law pyikung cahawn ce Mosi ing a haw law awh, cawhkaw bibinaak awh a boeimang haai ce Israelkhqi ing am toek thai uhy, cehlai anih a haai ce thi hqui didi hy,
Om nu redan dödens ämbete, som var med bokstäver inristat på stenar, framträdde i härlighet, så att Israels barn icke kunde se på Moses' ansikte för hans ansiktes härlighets skull, vilken dock var försvinnande,
8 cawhtaw Myihla a bibinaak ak khqoet ikawmyihna a boeimangnaak kaw?
huru mycket större härlighet skall då icke Andens ämbete hava!
9 Thlang ak bo sak bibinaak zani a boeimang awhtaw, dyngnaak ak lawpyi bibinaak ak khqoet ce ikawmyihna nu a boeimangnaak hly!
Ty om redan fördömelsens ämbete var härligt, så måste rättfärdighetens ämbete ännu mycket mer överflöda av härlighet.
10 Ak kqym awh boeimang na ak awm ce tuh awhkaw boeimangnaak ing a poe voelh hawh dawngawh am boeimang voel hy.
Ja, en så översvinnlig härlighet har detta ämbete, att vad som förr hade härlighet här visar sig vara utan all härlighet.
11 Ak thi hqui didi zani boeimangnaak ing a law awhtaw, a poepa na ak boeimang taw bau khqoet kawm man!
Ty om redan det som var försvinnande framträdde i härlighet, så måste det som bliver beståndande hava en ännu mycket större härlighet.
12 Cemyih ngaih-unaak ce ni taak dawngawh nim thin cak hy.
Då vi nu hava ett sådant hopp, gå vi helt öppet till väga
13 Mosi amyihna amni awm uhy, Anih ingtaw a hai awhkaw vangnaak a thih hqui voe voe awh Israelkhqi ing hu hau kawm uh, tinawh hi ing dah hy.
och göra icke såsom Moses, vilken hängde ett täckelse för sitt ansikte, så att Israels barn icke kunde se huru det som var försvinnande tog en ände.
14 Cehlai amik kaw mawh hy, tuh dy na awikam kqym ami noet noet awh ami haai dah hyn uhy. Hi ce hliip hlan uhy, Khrih doeng awh cawhkaw hi ce lawh thai na awm hy.
Men deras sinnen blevo förstockade. När det gamla förbundets skrifter föreläsas, hänger ju ännu i denna dag samma täckelse oborttaget kvar; ty först i Kristus försvinner det.
15 Mosi ak cauk ce ami noet awh tuh dy na ami lingbyi dah pek khi hyn hy.
Ja, ännu i dag hänger ett täckelse över deras hjärtan, då Moses föreläses.
16 Cehlai u awm Bawipa benna ak mang taw, cawhkaw hi ce hliip pe hawh hy.
Men när de en gång omvända sig till Herren, tages täckelset bort.
17 Bawipa taw Myihla na awm hy, Bawipa Myihla a awmnaak hoei awh, ngaihdingnaak ce awm hy.
Och Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.
18 Ningmih haai dahnaak amak awmkhqi venawh Bawipa a boeimangnaak ce vang hy, amah mi ning myih qu voe voe unawh Myihla na ak awm, Bawipa a ven awhkaw Boeimangnaak ing ni be voe voe uhy.
Men vi alla som med avhöljt ansikte återspegla Herrens härlighet, vi förvandlas till hans avbilder, i det vi stiga från den ena härligheten till den andra, såsom när den Herre verkar, som själv är ande.
