< Solomon Laa 8 >
1 U long nim nang te a nu rhangsuk dongkah ka manuca cahni bangla n'khueh lah sue. Nang te poeng ah kam hmuh tih namah kam mok akhaw kai he n'hnoelrhoeng pawt sue.
O! att jag måtte finna dig ute, min broder, du, som mins moders bröst suger, och måtte få kyssa dig; att ock ingen föraktade mig.
2 Namah te kan hmaithawn vetih nang te kai aka tukkil a nu im la kang khuen lah mako. Nang te kamah kah tale thingtui, anhoi misur kan tul sue.
Jag ville taga dig, och hafva dig uti mine moders hus, der du mig lära skulle; der ville jag skänka dig kryddadt vin, och must af min granatäple.
3 A banvoei kut te ka lu hmuiah om saeh lamtah a bantang kut loh kai n'kop saeh.
Hans venstra hand ligger under mitt hufvud, och hans högra hand omfamnar mig.
4 Jerusalem nu rhoek, nangmih te kan caeng lungnah te a ngaih hlan ah balae tih na haenghang eh?, balae tih na haenghang eh?
Jag besvär eder, Jerusalems döttrar, att I icke uppväcken mina käro, eller omaken henne, tilldess henne sjelf lyster.
5 Khosoek lamloh cet tih amah hlo dongah aka hangdang he unim? Thaihthawn hmui ah nang kang haeng tih te ah te na nu nang n'laikoi. Nang n'laikoi nah ah pahoi n'cun.
Ho är denna, som uppkommer ifrån öknene, och stöder sig in uppå sin vän? Under äpleträt väcker jag dig, der din moder dig födt hafver; der hon, som dig födde, med dig legat hafver.
6 Kai he na lungbuei ah kutbuen bangla, na ban dongah kutbuen bangla n'khueh lah. Lungnah dueknah bangla tlung tih thatlainah khaw saelkhui bangla mangkhak. A hmaino tah hmairhong hmai kah hmaino bangla om. (Sheol )
Sätt mig såsom ett insegel på ditt hjerta, och såsom ett insegel uppå din arm; ty kärleken är stark såsom döden, och nitälskan är fast såsom helvetet; dess glöd är brinnande, och en Herrans låge; (Sheol )
7 Lungnah he tui yet loh thih hamla noeng pawt tih tuiva loh a yo moenih. Hlang loh a im kah boeirhaeng boeih te lungnah ham pae cakhaw amah te a hnoelrhoeng lam ni a hnoelrhoeng uh eh.
Så att ock mycket vatten icke förmå utsläcka kärleken, eller strömmar fördränka honom; om en ville gifva alla ägodelar i sino huse för kärleken, så gulle det alltsammans intet.
8 Mah taengkah ngannu tah noe pueng tih anih te rhangsuk om hlan. Anih te a thui khohnin vaengah mah ngannu ham balae n'saii eh?
Vår syster är liten, och hafver ingen bröst; hvad skole vi göra till vår syster, när man nu skall tala henne till?
9 Anih te vongtung koinih a soah cak lumim n'sak sui tih anih te thohkhaih koinih a taengah lamphai thingphael n'dan pah sue.
Är hon en mur, så vilje vi göra silfverbålverk deruppå; är hon en dörr, så vilje vi befästa henne med cedrebräde.
10 Kamah he vongtung tih ka rhangsuk he rhaltoengim bangla om. Te dongah a mikhmuh ah tah rhoepnah ka hmu la ka om.
Jag är en mur, och min bröst äro såsom torn, deraf är jag vorden för hans ögon såsom den der frid finner.
11 Baalhamon ah Solomon kah misurdum om. Misurdum te lo hung taengla a paek. A thaih la hlang loh cak thawngkhat a khuen pah.
Salomo hafver en vingård i BaalHamon; den vingården fick han vaktarom, att hvardera skulle gifva, för hans frukt, tusende silfpenningar.
12 Kamah kah ka misurdum tah kamah mikhmuh ah om. Solomon nang ham thawngkhat saeh lamtah a thaih aka hung rhoek ham te yahnih saeh.
Min vingård är för mig. Dig Salomo bör tusende; men vaktaromen öfver hans frukter, tuhundrad.
13 Dum ah aka om mah hui rhoek loh na ol a hnatung bangla kai khaw n'yaak sak lah.
Du, som bor i örtagårdarna, sällskapen akta deruppå; låt mig höra dina röst.
14 Kamah hlo oe yong laeh oe. Namah loh botui tlang ah rhangrhaeh ca neh kirhang khaw puet laeh oe.
Fly, min vän, och var lik ene rå, eller enom ungom hjort, in på örtabergen.