Rom 12
1 Te dongah manuca rhoek nangmih, Pathen kah sitlohnah lamlong ni nangmih pum te Pathen taengah uem koi neh aka cim, aka hing hmueih la paek ham kan hloep. Nangmih kah mueihla thothuengnah tah he pawn ni.
Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer -- eder andliga tempeltjänst.
2 Te dongah hekah diklai he rhoii uh boeh. Tedae lungbuei tlaihvongnah neh thohai uh. Pathen kah kongaih neh a boethen, a kolo neh a lungcuei te tah na soepsoei uh ni ta. (aiōn g165)
Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt. (aiōn g165)
3 Nangmih ah aka om boeih te kamah taengah m'paek lungvatnah neh ka thui. Poek ham a kuek te poek voelh aih boeh. Pathen loh tangnah cungnueh bangla rhip a tultael te poek hamla muet uh lah.
Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.
4 Pum pakhat ah pumrho muep n'khueh uh van bangla, pumrho boeih loh a pongthoh te amah boeiloeih la a khueh uh moenih.
Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
5 He yet long he Khrih ah pum pakhat la n'om uh tih pakhat he khat pumrho boeiloeih ni.
så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.
6 Te dongah lungvatnah n'dang uh tarhing ah mamih te kutdoe a poekhloep la m'paek coeng tih tonghma khaw tangnah kah a tarhing la phong saeh.
Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;
7 Bibi te khaw bibi ah, aka thuituen long khaw thuituennah dongah, aka hloep long khaw thaphohnah dongah,
har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;
8 aka doedan loh moeihoeihnah neh, aka mawt loh thahluenah neh, aka rhen loh omngaih cangtloeng neh, om saeh.
är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.
9 Lungnah tah hmantang saeh. A thae te tuei lamtah a then taengla kap uh.
Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.
10 Pakhat te manuca lungnah neh saelong lamtah, pakhat te hinyahnah neh ngai uh.
Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.
11 Thahluenah neh om lamtah yaikat uh boeh. Mueihla te cahoeh lamtah Boeipa te salbi pah.
Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.
12 Ngaiuepnah neh omngaih uh. Phacip phabaem te ueh uh. Thangthuinah te khuituk uh.
Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.
13 Hlangcim rhoek kah a ngoengaih te boek uh lamtah yinlungnah te hnuktlak uh.
Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.
14 Nangmih aka hnaemtaek rhoek te uem uh. Na uem phoeiah tah thaephoei boeh,
Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.
15 Omngaih taengah omngaih uh, aka rhap taengah rhap uh.
Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.
16 Khat neh khat te vantlip la khopoek uh, a sang khaw te poek uh boel lamtah tlayae te rhoi uh mai. Namamih khuiah aka cueih la ngai uh boeh.
Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.
17 Hlang boeih hmaiah a then la kho aka khan loh a thae te a thae la a thuung moenih.
Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.
18 A coeng thai atah nangmih lamloh te hlang boeih neh rhoep uh thae.
Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.
19 Thintlo rhoek namamih loh thuung boeh tedae a thintoek te hmuen paek pah. A daek coeng dongah Boeipa loh, “Kutthungnah he kai hut, ka sah bitni,” a ti,
Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»
20 Tedae na rhal te a pong atah cah, a halh atah tul, Tlamte na saii daengah ni a lu ah hmai alh na poep eh.
Fastmer, »om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.»
21 A thae neh han noeng boeh, Tedae a thae te a then neh noeng lah.
Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.
