< Olphong 18 >
1 He phoeiah a tloe puencawn vaan lamkah aka suntla te ka hmuh. Saithainah a khueh khungdaeng tih a thangpomnah neh diklai te a tue.
Därefter såg jag en annan ängel komma ned från himmelen; han hade stor makt, och jorden upplystes av hans härlighet.
2 Te vaengah ol ue la pang tih, “Tim coeng Babylon puei te tim coeng. Te dongah rhaithae rhoek kah khosaknah hmuen neh rhalawt mueihla boeih kah thongim, rhalawt vathawt boeih kah thongim, rhalawt satlung neh hmuhuet koi boeih kah thongim la poeh coeng.
Och han ropade med stark röst och sade: "Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar.
3 A Cukhalnah thinsa misurtui te namtom boeih loh a ok uh tih diklai manghai rhoek tah anih taengah cukhalh uh. A thaomnah neh pangdoknah lamkah diklai hnoyoi rhoek loh a khueh tawn uh,” a ti.
Ty av hennes otukts vredesvin hava alla folk druckit; konungarna på jorden hava bedrivit otukt med henne, och köpmännen på jorden hava skaffat sig rikedom genom hennes omåttliga vällust."
4 Te phoeiah vaan lamkah ol tloe ka yaak tih, “Ka pilnam aw, a taeng lamloh cet laeh. Te daengah ni a tholhnah dongah na thum uh pawt vetih, a lucik te na dang uh pawt eh.
Och jag hörde en annan röst från himmelen säga: "Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor.
5 A tholhnah loh vaan duela kap tih a boethae te Pathen loh a ming.
Ty hennes synder räcka ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar.
6 Anih loh a thuung vanbangla amah khaw thuung uh lamtah a khoboe tarhing ah rhaepnit rhaepnit la boengloeng a thoek tangtae khuiah rhaepnit la thoek uh.
Vedergällen henne vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt åt henne i den kalk vari hon har iskänkt.
7 Amah tah muep thangpom uh tih pang a dok. Anih te heyet tah phaepnah neh ngueknah pae uh. A thinko ah tah, “Boeinu’ la ka ngol tih nuhmai la ka om pawh. Te dongah ngueknah ka ming loeng loeng mahpawh,” a ti.
Så mycken ära och vällust som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne. Eftersom hon säger i sitt hjärta: 'Jag tronar såsom drottning och och sitter icke såsom änka, och aldrig skall jag veta av någon sorg',
8 Te dongah a lucik tah khohnin pakhat ah dueknah, ngueknah, khokha la ha pawk vetih hmai neh a hoeh ni. Boeipa Pathen aka tlung loh anih te lai a tloek thil coeng.
därför skola på en och samma dag hennes plågor komma över henne: död och sorg och hungersnöd; och hon skall brännas upp i eld. Ty stark är Herren Gud, han som har dömt henne.
9 Te dongah a taengah cukhalh neh pang aka dok diklai manghai rhoek loh a ung kah hmaikhu te a hmuh uh vaengah anih ham rhap uh vetih a rhaengsae uh ni.
Och jordens konungar, som hava bedrivit otukt och levat i vällust med henne, skola gråta och jämra sig över henne, när de se röken av hennes brand.
10 A phaepnah te rhihnah neh hoei pai uh vetih, “Anunae, anunae, kho puei Babylon kho tlung te khonoek pakhat neh nang kah laitloeknah ha pawk ca,” a ti uh.
De skola stå långt ifrån, av förfäran över hennes pina, och skola säga: 'Ve, ve dig, Babylon, du stora stad, du starka stad! Plötsligt har nu din dom kommit.'
11 Diklai hnoyoi rhoek tah rhap uh tih a soah nguek uh. Amih kah hnopai te a lai pah voel pawt dongah.
Och köpmännen på jorden gråta och sörja över henne, då nu ingen mer köper de varor som de frakta:
12 Hnopai te sui neh ngun khaw, lung vang neh laitha khaw, hnithen neh daidi hni, puu a nukyum, thing botui neh vueino hno cungkuem boeih khaw, thing then tubael boeih khaw, rhohum khaw, thi khaw, lungbok khaw,
guld och silver, ädla stenar och pärlor, fint linne och purpur, siden och scharlakan, allt slags välluktande trä, alla slags arbeten av elfenben och dyrbaraste trä, av koppar och järn och marmor,
13 Thingsa khaw, anhoi khaw, bo-ul khaw, botui khaw, hmueihtui khaw, misurtui khaw, situi khaw, vaidam khaw, cang khaw, saelhung khaw, tu khaw, marhang khaw, leng khaw, pumsa rhoek khaw, hlang mueihla khaw lai uh voel pawh.
därtill kanel och kostbar salva, rökverk, smörjelse och välluktande harts, vin och olja, fint mjöl och vete, fäkreatur och får, hästar och vagnar, livegna och trälar.
14 Na hinglu kah hoehhamnah na thaih hmin te khaw nang lamkah khum coeng. A kuel a pang neh a cim thik boeih khaw nang lamloh poci coeng. Te rhoek te phoe loengloeng voel mahpawh.
De frukter som din själ hade begär till hava försvunnit ifrån dig; allt vad kräsligt och präktigt du hade har gått förlorat för dig och skall aldrig mer bliva funnet.
15 Anih lamkah aka khuehtawn hnoyoi rhoek tah a phaepnah te rhihnah neh a hla lamkah pai uh vetih a rhah neh nguek uh ni.
De som handlade med sådant, de som skaffade sig rikedom genom henne, de skola stå långt ifrån, av förfäran över hennes pina; de skola gråta och sörja
16 Anunae, anunae, khopuei khotung aih., hnithen, daidi neh a nukyum aka bai, sui, lungto lungvang, laitha neh aka thoeihcam uh aih.
och skola säga: 'Ve, ve dig, du stora stad, du som var klädd i fint linne och purpur och scharlakan, du som glänste av guld och ädla stenar och pärlor!
17 Khuehtawn heyet loh khonoek pakhat ah a poeih mai,” a ti uh. Sangpho boei boeih neh hmuen tom la aka hlaikan sangpho hlang rhoek khaw, tuitunli kah a saii boeih long khaw a hla lamkah pai uh.
I ett ögonblick har nu denna stora rikedom blivit förödd.' Och alla skeppare och alla kustfarare och sjömän och alla andra som hava sitt arbete på havet stå långt ifrån;
18 Anih a ung kah hmaikhu te a hmuh uh vaengah pang uh tih, “kho puei te metlam phek a om?” a ti uh.
och när de ser röken av hennes brand, ropa de och säga: 'Var fanns den stora stadens like?'
19 A lu ah lainaeng khaw a phul uh tih pang uh. Rhap uh tih nguek uh. Anunae, anunae kho puei aih te, a khohrhang lamloh tuitunli ah sangpho aka khueh boeih loh a khuehtawn uh te khonoek pakhat loh a poeih mai,” a ti uh.
Och de strö stoft på sina huvuden och ropa under gråt och sorg och säga: 'Ve, ve dig, du stora stad, genom vars skatter alla de därinne, som hade skepp på havet, blevo rika! I ett ögonblick har den nu blivit förödd.
20 Vaan neh, hlangcim rhoek neh, caeltueih rhoek neh, tonghma rhoek aw anih te uum laeh. Nangmih kah laitloeknah te anih soah Pathen loh lai a tloek coeng.
Gläd dig över vad som har vederfarits henne, du himmel och I helige och I apostlar och profeter, då nu Gud har hållit dom över henne och utkrävt vedergällning för eder!"
21 Te phoeiah puencawn aka tlung pakhat loh phaklung len bang lungto te a phil tih tuitunli la a voeih. Babylon kho puei tah kuthlahnah neh a voeih pai vetih koep phoe voel mahpawh.
Och en väldig ängel tog upp en sten, lik en stor kvarnsten, och kastade den i havet och sade: "Så skall Babylon, den stora staden, med fart störtas ned och aldrig mer bliva funnen.
22 Rhotoeng tum rhoek, lamcawn rhoek, phavit tum rhoek, oluengkung rhoek kah ol khaw na khuiah na ya voel bal mahpawh. Kutthai boeih khaw na khuiah bungkhutnah hmuh voel bal mahpawh. Phaklung ol khaw na khuiah na ya voel bal mahpawh.
Av harpospelare och sångare, av flöjtblåsare och basunblåsare skall aldrig mer något ljud bliva hört i dig; aldrig mer skall någon konstförfaren man av något slags yrke finnas i dig; bullret av en kvarn skall aldrig mer höras i dig;
23 Hmaiim a vangnah khaw na khuiah vang voel bal mahpawh. Yulokung neh vasakung kah ol khaw na khuiah na ya voel bal mahpawh. Na rhunsi khuehnah lamloh namtom boeih a rhaithi dongah na hnoyoi rhoek te diklai hlanglen la om uh.
en lampas sken skall aldrig mer lysa i dig; rop för brudgum och brud skall aldrig mer höras i dig -- du vars köpmän voro stormän på jorden, du genom vars trolldom alla folk blevo förvillade,
24 Tedae a ah tonghma rhoek, hlangcim rhoek neh diklai hmankah a ngawn uh boeih kah a thii te a hmuh coeng.
och i vilken man såg profeters och heliga mäns blod, ja, alla de människors blod, som hade blivit slaktade på jorden."