Tingtoeng 77
1 Jeduthun te aka mawt ham Asaph kah Jeduthun tingtoenglung Pathen taengah ka ol ka huel tih ka pang. Pathen taengah ka ol ka huel tih kai taengla a hna han kaeng.
En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
2 Ka citcai tue vaengah ka Boeipa ka toem. Khoyin ah ka ban ka lam tih kha tlaih pawh. Ka hinglu hloep ham a aal.
Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
3 Pathen ka ngaidam tih ka ko. Lolmang ka taeng vaengah ka mueihla rhae.
När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
4 Ka mikhmuh ah miklung nan buem tih kai n'cahoeh he ka thui lek pawh. (Selah)
Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
5 Khosuen hlamat kum kah khohnin te ka poek.
Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
6 Khoyin ah ka rhotoeng ka ngaidam. Ka thinko ah lolmang ka taeng tih ka mueihla a sat.
Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
7 Ka Boeipa loh kumhal duelam nim n'hlahpham vetih koekthoek kan doe bal eh ti voel pawt nim?
Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
8 A sitlonah loh a yoeyah la a toeng vetih a olkhueh loh cadilcahma phoeikah cadilcahma ham bawtpat pawn a ya?
Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
9 Pathen loh sitlohthamlam ham a hnilh tih a haidamnah te thintoek loh a uep bal nim? (Selah)
Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
10 Ka nue coeng ka ti vaengah he Khohni kah bantang kut loh n'talh.
Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
11 BOEIPA kah khoboe tah ka ngaidam rhoe ka ngaidam pai tih hlamat lamkah na khobaerhambae khaw ka ngaidam.
Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
12 Te dongah na bisai boeih te ka thuep vetih na bibi boeih te lolmang ka taeng puei ni.
Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
13 Pathen namah kah longpuei cim ah mebang pathen lae Pathen bangla aka tanglue bal?
Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
14 “Khobaerhambae aka saii Pathen namah loh pilnam rhoek taengah na sarhi khaw na tueng sak.
Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
15 Na pilnam Jakob neh Joseph koca te bantha neh na tlan. (Selah)
Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
16 Tui rhoek loh Pathen namah m'hmuh uh. Tui rhoek loh namah m'hmuh uh vaengah kilkul uh tih a laedil pataeng tlai.
Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
17 Khomai loh tui han hawk. Khomong khaw a ol hum. Na thaltang rhoek khaw thui.
De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
18 Humhae khui lamkah na khohum ol ah rhaek la phaa tih lunglai khaw tlai coeng, diklai khaw hinghuen coeng.
Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
19 Tuitunli dongkah na longpuei neh tui puei dongah khaw na lamkat patoeng, lamkat patoeng om dae na kholaeh ming uh pawh.
Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
20 Na pilnam te Moses kut, Aaron kut neh tuping bangla na mawt.
Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.
