< Tingtoeng 51 >
1 Aka mawt ham, Bathsheba taengla a caeh vanbangla tonghma Nathan loh anih a paan vaengkah David tingtoenglung Pathen aw kai n'rhen lah. Na sitlohnah neh na haidamnah a cungkuem vanbangla ka boekoeknah he han huih mai.
Dem Sangmeister. Ein Psalm Davids.
2 Kai kathaesainah loh a yet khaw a yet oeh dongah kai n'sil lamtah ka tholhnah lamkah kai n'caihcil lah.
Als der Prophet Nathan zu ihm kam, / nachdem er zu Batseba eingegangen war.
3 Kamah kah boekoek te kamah loh ka ming tih ka tholhnah loh kamah hmaiah om taitu.
Sei mir gnädig, Elohim, nach deiner Huld, / In großer Erbarmung tilg meine Frevel!
4 Nang namah bueng taengah ka tholh tih na mikhmuh ah boethae ka saii. Tedae na thui vaengah nan tang sak tih nan cawh vaengah nan cim sak.
Wasche mich völlig von meiner Schuld / Und von meiner Sünde mache mich rein!
5 Thaesainah neh ka thang tih tholhnah neh a nu loh kai n'yom.
Denn meine Frevel sind mir bewußt, / Und meine Sünde ist stets vor mir.
6 Kodang khuikah oltak te na ngaih dongah cueihnah na kael neh kai nan tuk nan kil.
An dir allein habe ich gesündigt, / Und was dir mißfällt, hab ich verübt. / Denn du sollst recht behalten mit deinem Spruch, / Rein erscheinen mit deinem Urteil.
7 Pumpiding neh kai nan cil daengah ni ka caihcil eh. Kai nan silh daengah ni vuelsong lakah ka bok eh.
Ich bin ja in Schuld geboren, / In Sünde hat mich meine Mutter empfangen.
8 Omngaihnah neh kohoenah te kai nan yaak sak dongah na khaem tangtae rhuhrhong long khaw omngaih uh saeh.
Doch da du Wahrheit im Herzen liebst, / So mach mir im Innern Weisheit kund!
9 Ka tholhnah dongah na maelhmai thuh mai lamtah ka thaesainah boeih he han huih lah.
Entsündige mich mit Ysop, so werd ich rein, / Wasche mich, so werd ich weißer als Schnee.
10 Pathen aw kai ham aka caih lungbuei han suen lamtah ka khui kah mueihla he cikngae la pan han tlaih lah.
Sprich mir Wonne und Freude zu, / Daß deine Gebeine frohlocken, die du zerschlagen.
11 Kai he namah mikhmuh lamkah m'voei boel lamtah kai taengkah Mueihla Cim lo boel mai.
Verbirg dein Antlitz vor meinen Sünden, / Und all meine Frevel tilge aus!
12 Na daemnah, omngaihnah te kai taengah ha mael lamtah, moeihoeihnah mueihla loh kai n'talong saeh.
Ein reines Herz schaff mir, Elohim, / Einen festen Geist erneure in mir!
13 Boekoek rhoek te na khosing ka cang puei vetih hlangtholh rhoek loh nang taengla ha bal uh bitni.
Wirf mich nicht weg von deinem Antlitz, / Deinen Heiligen Geist nimm nicht von mir!
14 Pathen, ka loeihnah Pathen hlang thii lamkah kai n'huul lah. Nang kah duengnah te ka lai loh tamhoe puei saeh.
Erfreue mich wieder mit deinem Heil, / Mit willigem Geiste stütze mich!
15 Ka Boeipa aw, ka hmui he han ong lamtah ka ka loh nang koehnah te doek saeh.
Dann lehre ich Frevler deine Wege, / Und Sünder sollen sich zu dir kehren.
16 Hmueih he na ngaih pawt dongah ni na ngaih koinih kam paek mai sue. Hmueihhlutnah khaw na doe moenih.
Von Blutschuld rette mich, Elohim, du Gott meines Heils! / So jauchzt meine Zunge ob deiner Gnade.
17 Pathen kah a ngaih hmueih tah mueihla aka paeng ke ni. Lungbuei aka paeng tih aka paep te Pathen nang loh na hnawt moenih.
Adonái, tu mir die Lippen auf; / Dann wird mein Mund deinen Ruhm verkünden.
18 Namah kah kolonah dongah Zion te khophoeng pha sak lamtah Jerusalem vongtung te khueng pah.
Schlachtopfer begehrst du ja nicht — sonst gäbe ich sie —; / Brandopfer gefallen dir nicht.
19 Te vaengah, duengnah hmueih, hmueihhlutnah khaw boeih na ngaih vetih na hmueihtuk ah vaito a khuen uh ni.
Elohims Schlachtopfer sind ein zerbrochener Geist. / Ein zerbrochen, zerschlagen Herz, Elohim, verschmähest du nicht! Tu wohl an Zion in deiner Gnade, / Baue die Mauern Jerusalems! Dann werden dir rechte Opfer gefallen: / Brandopfer, Ganzopfer, / Dann wird man Stiere opfern auf deinem Altar.