< Tingtoeng 49 >
1 Aka mawt ham Korah ca rhoek kah tingtoenglung Pilnam boeih loh hekah he ya uh lah. Khosaknah dongkah khosa boeih loh hnatun uh.
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
2 Hlang capa rhoek long khaw, hlang tongpa rhoek long khaw, hlanglen neh khodaeng long khaw thikat la hnatunuh.
Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
3 Ka ka loh cueihnah a thui vetih ka lungbuei poeknah loh a lungcuei om bitni.
Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
4 Ka hna he taengla ka kaeng vetih, ka olkael he rhotoeng neh ka thuicaih ni.
Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
5 Yoethaenah hnin ah ka khodil kathaesainah loh kai m'vael dae ba ham lae ka rhih eh?
Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
6 A thadueng dongah pangtung uh tih a khuehtawn a yet neh thangthen uh dae,
Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
7 hlang loh a manuca te a lat khaw a lat thai moenih. A tlansum te Pathen taengah a paek thai moenih.
Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
8 A hinglu kah tlansum tah kuelka tih kumhal a toeng.
Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
9 Te koihnih a yoeyah la hing pueng sui tih hlan khaw hmuh pawt sue.
Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
10 Aka cueih rhoek long tah a duek te a hmuh. Aka ang neh kotalh khaw a milh vaengah a khuehtawn te hlang tloe ham a caehtak.
Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
11 Amih kah poeknah nen tah a im te kumhal ah, a pohmuen te thawnpuei lamkah cadilcahma duela, om ni a ti uh tih tolhmuen te amih ming neh a khue uh.
Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
12 Tedae hlang he umponah khaw a rhaehrhong moenih, rhamsa banglam ni a thuidoek tih a hmata.
Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
13 Tetl a amamih khosing tea uepnah tih amih kah olthui te a hnukbang rhoek loh a pom uh. (Selah)
Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
14 Amih te saelkhui kah boiva la tael uh vetih, dueknah loh a luem puei ni. Tedae mincang ah amih te aka thuem rhoek loh a taemrhai uh ni. A muei neh a lungpang a imhmuen lamloh saelkhui la hmawn ni. (Sheol )
De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol )
15 Tedae Pathen loh ka hinglu he saelkhui kut lamkah n'lat dongah kai he n'loh bit ni. (Selah) (Sheol )
Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol )
16 Hlang pakhat loh boei tih a im kah thangpomnah loh pungtai cakhaw rhih boeh.
Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
17 A duek vaengah pakhat khaw khuen mahpawh. A thangpomnah loh anih te suntlak puei mahpawh.
Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
18 A hing vaengah a hinglu te yoethen a paek tih namah te na hoeikhang vaengah nang uem uh dae,
Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
19 A napa rhoek kah cadilcahma la cet vetih yoeyah la vangnah hmu uh mahpawh.
Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
20 Hlang he umponah neh om dae a yakming pawt atah rhamsa aka hmata rhoek bangla om.
Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.