< Tingtoeng 116 >

1 Ka huithuinah ol te BOEIPA loh a yaak coeng dongah ka lungnah.
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 Kai taengla a hna a kaeng dongah ka hing tue khuiah ka khue ni.
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 Dueknah rhuihet neh saelkhui longcaek loh kai n'caeng. Citcai loh kai m'hmuh tih kothae loh m'vuei. (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Te vaengah, “Aw BOEIPA ka hinglu he poenghal sak lah,” tila BOEIPA ming te ka khue.
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 Lungvatnah BOEIPA tah dueng tih mamih kah Pathen loh a haidam.
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 BOEIPA loh hlangyoe a ngaithuen. Ka tlayae vaengah kai n'khang.
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 BOEIPA loh nang ham a phai coeng dongah aw ka hinglu na ngolbuel la ha mael laeh.
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 Ka hinglu he dueknah lamkah, ka mik he mikphi lamkah, ka kho khaw thuihkoek dong lamkah nan pumcum sak.
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 Te dongah mulhing khohmuen kah BOEIPA mikhmuh ah ka pongpa van ni.
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Kai loh, “Ka tholh tangkik,” ka ti vaengah pataeng ka tangnah.
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Kai loh ka tamto vaengah, “Hlang boeih he laithae ni,” ka ti.
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Kai ham a thennah boeih he BOEIPA taengah metlam ka thuung eh?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 Khangnah boengloeng te ka pom vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah ka thuung pawn ni.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 A hlangcim rhoek kah dueknah he BOEIPA mikhmuh ah vang.
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Aw BOEIPA, kai he na sal pai ni. Na salnu kah a ca, na sal kai he, ka kuelrhui lamloh nan hlam.
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Nang taengah uemonah hmueih ka nawn vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
18 BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah,
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 BOEIPA im vongup neh Jerusalem nang khuiah ka thuung pawn ni. BOEIPA tah thangthen uh.
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.

< Tingtoeng 116 >