Tingtoeng 115
1 BOEIPA aw kaimih ham moenih. Kaimih ham pawt dae namah ming ham mah na sitlohnah, na uepomnah rhang neh thangpomnah te pae lah.
Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
2 Ba dongah lae namtom rhoek loh, “A Pathen khaw melae me?,” a ti uh.
Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
3 Tedae kaimih kah Pathen tah vaan ah om tih, amah loh a ngaih te boeih a saii.
Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
4 Amih kah muei rhoek ngawntah cak neh sui neh hlang kut long ni a bi.
Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
5 Amih te a ka om dae cal uh thai pawh. A mik te om dae hmuh uh thai pawh.
De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
6 A hna te om dae ya uh pawh. A hnarhong te om dae him uh thai pawh.
De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
7 A kut om dae yam thai pawh. A kho om dae cet uh thai pawh. A olrhong neh cai uh thai pawh.
De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
8 Amih aka saii tih amih dongah aka pangtung rhoek boeih khaw amih bangla pawtlawt om uh.
De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
9 Israel na BOEIPA dongah pangtung lah. Amah te amih kah bomkung neh photling ni.
Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
10 Aaron imkhui nang BOEIPA dongah pangtung uh lah. Amah te amih kah bomkung neh photling ni.
Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
11 BOEIPA aka rhih rhoek, BOEIPA dongah pangtung uh lah. Amah te amih kah bomkung neh photling ni.
De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
12 BOEIPA loh mamih he n'ngaidam. Israel imkhui he yoethen a paek a paek vetih Aron imkhui khaw yoethen a paek ni.
Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
13 BOEIPA aka rhih tanoe kangham taengah yoethen a paek ni.
Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
14 BOEIPA loh nang neh na ca rhoek taengah hang koei saeh.
Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
15 Vaan neh diklai aka saii BOEIPA loh nangmih yoethen m'paek coeng.
I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
16 Vaan vaan rhoek BOEIPA hut dae diklai he hlanghing koca taengah a paek.
Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
17 Aka duek rhoek neh tuihoeng la aka suntla boeih BOEIPA a thangthen uh moenih.
De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
18 Tedae mamih loh tahae lamkah kumhal due khaw BOEIPA uem uh sih. BOEIPA thangthen uh.
Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
