Tingtoeng 106
1 BOEIPA te thangthen uh. Amah kah sitlohnah tah kumhal hil ham a then dongah BOEIPA te uem uh lah.
Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 BOEIPA kah thayung thamal te unim aka thui thai vetih amah koehnah te boeih aka yakming thai eh?
Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3 A tuetang boeih dongah tiktamnah aka ngaithuen tih duengnah aka saii tah a yoethen pai saeh.
Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4 Aw BOEIPA, na pilnam kah kolonah khuiah kai m'poek lamtah namah kah khangnah neh kai n'hip lah.
Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5 Na coelh rhoek kah hnothen te hmuh sak ham, na namtu kah kohoenah dongah kohoe sak ham, na rho neh thangthen ham ni.
så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6 A pa rhoek neh ka tholh uh dongah, paihaeh la ka boe uh.
Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7 A pa rhoek loh Egypt ah nang kah khobaerhambae bangla cangbam uh pawt tih, na sitlohnah cungkuem te a poek uh pawt dongah, tuitunli kah carhaek li ah a koek uh.
Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8 Tedae a ming neh a thayung thamal te ming sak hamla amih te a khang.
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9 Carhaek li te a ho tih a kak sak phoeiah tuidung longah khosoek bangla amih te a caeh puei.
Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10 Te vaengah amih te a lunguet kut lamloh a khang tih thunkha kut lamkah a tlan.
Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11 A rhal rhoek te tui loh a khuk uh tih pakhat kangna khaw sueng uh pawh.
Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12 A olkhueh te a tangnah uh tih amah koehnah te a hlai uh.
Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13 A bibi te koeloe a hnilh uh tih a oluen te rhing uh pawh.
Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14 Te dongah khosoek ah hoehhamnah a pael uh tih khopong ah Pathen a noemcai uh.
De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15 Amih kah huithuinah te a paek ngawn dae a hinglu dongah pimyet a tueih pah.
Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16 Rhaehhmuen ah Moses taeng neh BOEIPA kah hlang cim Aron taengah thatlai uh.
Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17 Diklai te ang tih Dathan te a dolh dongah Abiram hlangboel te khup a vuei.
Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18 A hlangboel lakliah hmai loh rhong tih halang rhoek te hmaisai loh a hlawp.
Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19 Horeb ah vaitoca mueihlawn a saii uh tih a bawk uh.
De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20 Amih kah thangpomnah te rham aka ca vaitotal muei la a hoi uh.
sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21 Egypt ah hno len a saii tih amih aka khang Pathen,
De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22 Ham kho ah khobaerhambae aka saii, Carhaek li ah mueirhih aka saii te a hnilh uh.
så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23 Amih te mitmoeng sak ham a ti vaengah a mikhmuh kah a puut ah a coelh Moses pai pawt koinih a kosi mael pawt vetih a phae pawn ni.
Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24 Sahnaih khohmuen te a hnawt uh dongah a olkhueh te tangnah uh pawh.
De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25 Amih kah dap khuiah cailak uh tih BOEIPA ol te hnatun uh pawh.
De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26 Te dongah amih te khosoek ah cungku sak ham,
Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27 Namtom taengah a tiingan cungku sak ham neh diklai ah thaekyak ham kut a thueng thil.
att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28 Te dongah Baalpeor neh sun uh tih aka duek kah hmueih te a caak uh.
Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29 A khoboe neh BOEIPA a veet uh dongah, amih taengah lucik a pung pah.
De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30 Tedae Phinekha te thoo tih a thangthui daengah lucik khaw cing.
Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31 Te vaengah anih te cadilcahma phoeikah cadilcahma ham kumhal hil duengnah la a nawt.
det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32 Meribah tui taengah a thintoek uh bal tih amih kongah Moses te a talh.
De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33 A mueihla te a koek uh dongah a ka nen khaw cal buengrhuet.
Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34 Amih taengkah BOEIPA loh a uen bangla pilnam rhoek mitmoeng sak uh pawh.
De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35 Tedae namtom rhoek neh pitpom uh hmaih tih amih kah bibi te a awt uh.
utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36 Te dongah amamih ham hlaeh la aka poeh muei taengah tho a thueng uh.
De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37 Te vaengah a ca huta khaw tongpa khaw rhaithae taengla a nawn uh.
Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38 Kanaan muei taengah a nawn uh tih ommongsitoe thii, a ca tongpa neh a ca huta kah thii a long sak uh dongah thii loh diklai a poeih.
Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39 A bibi neh a poeih uh tih a khoboe neh cukhalh uh.
Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40 Te dongah a pilnam te BOEIPA kah thintoek loh sai coeng tih a rho te a tuei.
Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41 Te vaengah amih te namtom kut ah a paek tih a lunguet loh amih te rhep a buem.
Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42 A thunkha rhoek loh amih a nen uh tih a kut hmuiah a kunyun sakuh.
Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43 Amih te koep koep puet a huul coeng dae amamih kah kopoek neh a koek uh dongah amamih kathaesainah neh tlumhmawn uh.
Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44 Tedae amih kah a tamlung te a yaak vaengah amih kah rhal te a hmuh pah.
Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45 Te vaengah a paipi te amih ham a poek pah tih a sitlohnah khuikah a sitlohnah cungkuem neh ko koep a hlawt.
Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46 Te dongah amih aka sol rhoek boeih loh amih taengah haidamnah ham a paek.
Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47 Kaimih kah Pathen BOEIPA kaimih he n'khang lamtah na ming cim uem ham neh nang koehnah dongah ka domyok ham khaw, namtom rhoek kut lamkah kaimih n'coi lah.
Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48 Israel Pathen, BOEIPA tah khosuen lamkah kumhal duela a yoethen pai tih pilnam boeih loh, “Amen, BOEIPA thangthen uh,” ti saeh.
Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken
