Olcueih 1
1 Israel manghai David capa Solomon kah he,
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 cueihnah ming sak ham neh ol yakmingnah te yakming sak ham thuituennah la om.
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Thuituennah la loh ham neh duengnah, tiktamnah neh vanatnah te aka cangbam sak la om.
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Camoe hlangyoe taengah mingnah neh thuepnah, khinglangnah aka pae la om.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Aka cueih loh hnatun saeh lamtah rhingtuknah la thap thil saeh, aka yakming loh a niing la hol saeh.
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 Aka cueih rhoek kah, nuettahnah olka neh amih kah olkael aka yakming sak la om.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 BOEIPA hinyahnah tah cueihnah, mingnah a tongnah la om tih aka ang loh thuituennah a hnoelrhoeng.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Ka ca aw na pa kah thuituennah he hnatun lamtah na nu kah olkhueng khaw tloeng sut boeh.
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Te te na lu ham mikdaithen kah lukhueng neh na rhawn ham oi la om.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Ka ca nang te hlangtholh rhoek loh n'hloih cakhaw rhoih boeh.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 “Kaimih taengah pongpa lamtah hlang thii te rhongngol thil sih, ommongsitoe te a tloengtlaih la dawn sih.
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 Amih te saelkhui bangla a hing la dolh sih lamtah tangrhom ah a pum la a cungpung bangla om saeh. (Sheol h7585)
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 A boei a rhaeng boeih neh a phu aka tlo te n'dang uh vetih mamih im he kutbuem neh m'baetawt sak mako.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Na hmulung te kaimih lakli ah naan lamtah mamih boeih ham sungsa pakhat la om saeh,” a ti uh atah,
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 Ka ca aw, amih kah longpuei ah cet boel lamtah na kho te amih kah a hawn lamloh hoi lah.
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 Amih kah a kho tah boethae hamla cungpoeh uh tih thii long sak ham loe uh.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Vaa phae boeih kah a hmaiah a tloengtlaih la lawk a tung uh.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Amih loh amamih kah a thii te a rhongngol thil uh tih a hinglu te a mae uh.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Mueluemnah dongah aka mueluem boeih kah a khosing te tah a boei kah a hinglu ni a rhawt pah.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Cueihnah tah vongvoel ah tamhoe tih toltung ah a ol a huel.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 Thohka ah aka kawk rhoek kah a lu ah a pang pah tih khopuei vongka ah ol a thui.
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 Hlangyoe nang loh mevaeng hil nim hlangyoe na lungnah ve, hmuiyoi rhoek tah amamih kah saipaat dongah naep uh tih, aka ang rhoek loh mingnah te a hmuhuet uh.
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Ka toelthamnah he mael thil lah, ka mueihla he nang hamla kan thaa saeh lamtah ka ol he khaw nang kam ming sak eh.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Kang khue vaengah na aal uh tih ka kut kan cavaih vaengah nim te hnatung uh pawh.
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Kai kah cilsuep boeih te na dul uh tih, kai kah toelthamnah khaw na ngaih uh pawh.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Kai khaw nangmih kah rhainah te ka nueih thil vetih nangmih ah birhihnah a thoeng vaengah kan tamdaeng ni.
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 Nangmih kah birhihnah tah khohli rhamrhael bangla ha pawk vetih na rhainah loh cangpalam bangla halo vaengah, citcai neh khobing loh nangmih te m'paan vaengah,
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Kai ng'khue uh cakhaw ka doo mahpawh, kai n'toem uh cakhaw m'hmu uh bal mahpawh.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Te yueng te mingnah a hmuhuet uh tih BOEIPA kah hinyahnah te tuek uh pawh.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Kai cilsuep dongah naep uh pawt tih, kai kah toelthamnah khaw boeih a tlaitlaek uh.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 A khosing kah a thaih te a caak uh vetih a cilkhih loh a lawn uh bitni.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Hlangyoe hnuknong loh amih te a ngawn vetih aka ang kah ommongnah loh amih te a milh sak ni.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Tedae kai taengah aka hnatun long tah ngaikhuek la kho a sak vetih yoethae kah birhihnah khuiah khaw rhalthal van ni.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
