Olcueih 22
1 Khuehtawn a yet lakah ming then tuek lah. Tangka lakah, sui lakah, mikdaithen ni aka then.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Hlanglen neh khodaeng khaw humcuiuh. Amih boeih te khaw BOEIPA long ni a saii.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Aka thaai long tah a thae a hmuh vaengah thuh la thuh uh. Tedae hlangyoe long tah a paan dongah lai a sah van.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Kodonah neh BOEIPA hinyahnah kah thapang tah, khuehtawn, thangpomnah neh hingnah la om.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Voeldak kah longpuei ah pael phoh neh a hling a hang om. A hinglu aka ngaithuen long tah te te a lakhla tak.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Camoe te a long rhai ah nawn laeh. Te daengah ni a patong vaengah te lamkah te a nong pawt eh ni.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Hlanglen loh khodaeng a ngol thil tih cangpu aka rhong khaw cangpu aka hlah hlang kah sal la om.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Dumlai aka soem loh boethae te a ah rhoela a ah. Tedae amah kah thinpom caitueng loh a khah bitni.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 A mik aka then loh a buh te tattloel taengah a tael pah tih a yoethen bitni.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Hmuiyoi te haek lamtah olpungkacan te phuei saeh. Te vaengah dumlai neh a yah neh kangkuen saeh.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Lungbuei cim aka lungnah hlang tah a hmuilai khaw mikdaithen la om tih, manghai kah a paya la poeh.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 BOEIPA kah mik loh mingnah te a kueinah tih, hnukpoh kah olka te a paimaelh pah.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Kolhnaw long tah, “Kawtpoeng neh toltung lakli kah sathueng loh ng'ngawn ni ta,” a ti.
Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
14 Kholong nu kah a ka ngawn tah vaam a dung la om. BOEIPA kah kosi a sah thil te tah pahoi cungku rhoe cungku ni.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Camoe kah lungbuei ah anglat a hlaengtang pah. Thuituennah caitueng loh a taeng lamkah a lakhla sak bitni.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Amah kah rhoeng sak ham tattloel aka hnaemtaek, hlanglen taengla aka pae khaw, a tloelnah la rhep poeh ni.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 Na hna kaeng lamtah aka cueih rhoek kah olka te hnatun, kai kah mingnah he na lungbuei ah dueh lah.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Te te na ngaithuen atah na bung khuiah khaw dingsuek vetih, na hmuilai dongah khaw boeih cikngae ni.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 Tihnin ah namah khaw, na pangtungnah te BOEIPA dongah khueh sak ham ni, nang kan kam ming sak.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Hlavai kah cilkhih neh mingnah sawmthum te nang hamla kan daek moenih a?
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 Oltak ol te a tiktam la nang ming sak ham, oltak ol neh na thuung ham neh na tueih ham dae ni.
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Tattloel tah a tattloel oeh dongah rheth boeh. Mangdaeng te khaw vongka ah phop boeh.
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 BOEIPA loh amih kah tuituknah te a rhoe pah vetih, amih aka mom rhoek te a hinglu a mom pah ni.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Thintoek hlang te luem puei boeh. Sue la aka om hlang taengah khaw mop boeh.
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 Anih kah caehlong, caehlong ah na cang vetih, na hinglu te hlaeh dongah na man sak ve.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Kut yut rhoek lakli ah, laiba dongah rhi aka khang rhoek lakli ah khaw, om boeh.
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 A thuung ham na khueh pawt atah, balae tih, namah yueng la na thingkong te khuen saeh ne.
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Khosuen kah khorhi, na pa rhoek loh a suem te rhawt boeh.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Hlang ke na hmuh vaengah a bisai thai nen ni manghai rhoek kah mikhmuh ah a pai eh. Hlang mailai tah a mikhmuh ah pai mahpawh.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
