Lampahnah 27
1 Joseph capa Manasseh koca kah, Manasseh capa Makir kah a ca Gilead capa patoeng Hepher capa Zelophehad canu rhoek te kun uh. A canu rhoek ming he Mahlah, Noah, Hoglah, Milkah neh Tirzah.
Och Selofhads döttrar trädde fram Selofhads, som var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Och hans döttrar hette Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa.
2 Amih te Moses mikhmuh neh khosoih Eleazar mikhmuh ah, tingtunnah dap thohka kah khoboei rhoek neh rhaengpuei boeih kah mikhmuh ah pai uh tih,
Dessa kommo nu inför Mose och prästen Eleasar och stamhövdingarna och hela menigheten, vid ingången till uppenbarelsetältet, och sade:
3 “A pa he khosoek ah duek tih amah he BOEIPA aka tuentah kah hlangboel lakli neh Korah kah hlangboel khuiah khaw a om moenih. Amah kah tholhnah dongah duek tih a taengah ca tongpa om pawh.
»Vår fader har dött i öknen, men han var icke med i den hop som rotade sig samman mot HERREN, Koras hop, utan han dog genom egen synd, och han hade inga söner.
4 Balae tih a cako khui lamloh a pa ming a hma eh? A taengah ca tongpa a om pawt neh a pa kah manuca lakli ah kaimih he khohut m'pae van,” a ti uh.
Icke skall nu vår faders namn utplånas ur hans släkt för det att han icke hade någon son? Giv åt oss en besittning ibland vår faders bröder.»
5 Te dongah Moses loh amih kah laitloeknah te BOEIPA mikhmuh la a khuen.
och Mose bar fram deras sak inför HERREN.
6 Te dongah BOEIPA loh Moses te a voek tih,
Då talade HERREN till Mose och sade:
7 “Zelophehad canu rhoek kah a thui te thuem, amih te a napa kah pacaboeina lakli ah rho la khohut te pae rhoela pae. A napa rho te amih taengah mael.
»Selofhads döttrar hava talat rätt. Du skall giva också dem en arvsbesittning bland deras faders bröder genom att låta deras faders arvedel övergå till dem.
8 Israel ca rhoek te voek lamtah thui pah. Hlang he duek tih a taengah ca tongpa a om pawt atah anih kah rho te a canu taengah mael.
Och till Israels barn skall du tala och säga: När någon dör utan att efterlämna någon son, skolen I låta hans arvedel övergå till hans dotter.
9 Anih te canu a om pawt atah anih kah rho te a manuca taengah pae.
Men om han icke har någon dotter, så skolen I giva hans arvedel åt hans bröder.
10 Anih te manuca a om pawt bal atah anih kah rho te a napa kah a manuca taengah pae.
Har han icke heller några bröder, så skolen I giva hans arvedel åt hans faders bröder.
11 A napa te a manuca a om pawt atah anih kah rho te a cako khuiah anih neh aka yoei a thii a saa taengah pae lamtah pang saeh. BOEIPA loh Moses a uen bangla Israel ca rhoek ham laitloeknah khosing la om saeh,” a ti nah.
Men om hans fader icke har några broder, så skolen I giva hans arvedel åt närmaste blodsförvant inom hans släkt, och denne skall då taga den i besittning.» Detta skall vara en rättsstadga för Israels barn, såsom HERREN har bjudit Mose.
12 Te phoeiah BOEIPA loh Moses te, “Abarim tlang ah he yoeng lamtah Israel ca rhoek taengah ka paek khohmuen te so lah.
Och HERREN sade till Mose: »Stig upp här på Abarimberget, så skall du få se det land som jag har givit åt Israels barn.
13 Te te na hmuh van phoeiah tah na maya Aaron a khoem uh bangla nang khaw na pilnam taengla na khoem uh ni.
Men när du har sett det, skall också du samlas till dina fäder, likasom din broder Aron har blivit samlad till sina fäder;
14 Rhaengpuei kah tohhaemnah dongah Zin khosoek ah ol na koek dongah. Zin khosoek, Kadesh Meribah tui kung, amih mikhmuh kah tui taengah kai he nan ciim ham om ta a ti nah.
detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig, voren gensträviga mot min befallning och icke villen hålla mig helig genom att skaffa fram vatten inför deras ögon.» Detta gällde Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin.
15 Te dongah Moses loh BOEIPA te a thui pah tih,
Och Mose talade till HERREN och sade:
16 “Pumsa boeih kah Mueihla Pathen BOEIPA loh rhaengpuei soah hlang pakhat khueh saeh.
»Må HERREN, den Gud som råder över allt kötts anda, sätta en man över menigheten,
17 Anih te amih mikhmuh ah vuenva vetih amih mikhmuh ah kunael bitni. Te vaengah amih a khuen vetih amih te a pawk puei bitni. Te dongah amih, BOEIPA kah hlangboel he a dawn pawh boiva bangla om mahpawh,” a ti nah.
som kan gå i spetsen för dem, när de draga ut eller vända åter, och som kan vara deras ledare och anförare, så att icke HERRENS menighet kommer att likna får som icke hava någon herde.»
18 BOEIPA loh Moses taengah, “Nun capa Joshua te namah taengla lo. Tekah hlang tah a soah mueihla a om dongah anih te na kut tloeng thil.
HERREN svarade Mose: »Tag till dig Josua, Nuns son, ty han är en man i vilken ande är, och lägg din hand på honom.
19 Anih te khosoih Eleazar mikhmuh neh rhaengpuei boeih kah mikhmuh ah pai sak lamtah amah te amih mikhmuh ah rhep uen.
Och för honom fram inför prästen Eleasar och hela menigheten, och insätt honom i hans ämbete inför deras ögon,
20 Na mueithennah te anih taengah na pak daengah ni Israel ca rhoek rhaengpuei boeih loh a ngai uh eh.
och lägg något av din värdighet på honom, för att Israels barns hela menighet må lyda honom.
21 Te vaengah khosoih Eleazar mikhmuh ah pai saeh lamtah BOEIPA mikhmuh ah Urim kah laitloeknah bangla anih te dawt saeh. Amah taengkah Israel ca boeih neh rhaengpuei boeih taengah khaw a ol bangla vuenva uh saeh lamtah anih ol bangla kunael uh saeh,” a ti nah.
Och hos prästen Eleasar skall han sedan hava att inställa sig, för att denne genom urims dom må hämta svar åt honom inför HERRENS ansikte. Efter hans ord skola de draga ut och vända åter, han själv och alla Israels barn med honom, hela menigheten.»
22 BOEIPA loh amah a uen bangla Moses loh a saii. Te dongah Joshua te a khuen tih khosoih Eleazar mikhmuh neh rhaengpuei boeih kah mikhmuh ah anih te a pai sak.
och Mose gjorde såsom HERREN hade bjudit honom; han tog Josua och förde honom fram inför prästen Eleasar och hela menigheten.
23 Te phoeiah tah anih soah a kut a tloeng tih BOEIPA loh Moses kut ah a thui bangla anih te a uen.
Och denne lade sina händer på honom och insatte honom i hans ämbete, såsom HERREN hade befallt genom Mose. Se Urim och tummim i Ordförkl.
