Matthai 9
1 Te phoeiah lawng khuila kun tih, a hlaikan daengah amah kho la pawk.
Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
2 Te vaengah khawn tih thingkong dongah aka yalh te a taengla tarha a khuen pauh. Amih kah tangnah te Jesuh loh a hmuh coeng dongah aka khawn te, “Ngaimong sak, ka ca, tholhnah loh nang n'hlah coeng,” a ti nah.
Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
3 Te vaengah cadaek rhoek khuikah hlangvang long tah amamih khuiah, “Anih loh a soehsal coeng,” tarha a ti uh.
Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
4 Jesuh loh amih kah poeknah te a hmuh tih, “Balae tih na thinko khui ah a thae na poek uh.
Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
5 “Na tholh loh n'hlah coeng, 'ti ham neh, 'thoo lamtah cet,’ ti ham he, melae yoeikoek la aka om?
Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
6 Te daengah ni diklai hmankah tholh hlah ham he hlang capa loh saithainah a khueh te na ming uh eh,” a ti nah. Te phoeiah aka khawn te, “Thoo, na phak te khuen lamtah na im la cet,” a ti nah.
Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
7 Te vaengah thoo tih a im la koe cet.
Då stod han upp och gick hem.
8 Hlangping loh a hmuh vaengah a rhih uh tih, hlang taengah hebang saithainah aka pae Pathen te a thangpom uh.
När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
9 Jesuh te lamkah a khum vaengah, Matthai la a khue hlang pakhat tah mangmu doenah ah a ngol te a hmuh tih, “Kai m'vai lah,” a ti nah. Te dongah thoo tih Jesuh taengah bang.
När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
10 Im khuiah a om vaengah caboei te a vael. Te vaengah mangmucoi rhoek neh hlangtholh rhoek muep tarha ha pawk uh tih Jesuh neh a hnukbang rhoek taengah a vael uh.
När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
11 Pharisee rhoek loh a hmuh uh vaengah a hnukbang rhoek taengah, “Balae tih nangmih kah saya tah mangmucoi rhoek neh hlangtholh rhoek taengah a caak,” a ti nah.
Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
12 Tedae a yaak vaengah, “Sading rhoek loh siboei a ngoe moenih, tedae tloh aka khueh rhoek long tah a ngoe.
När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
13 Cet uh lamtah metla a om khaw cang uh saw. Ka ngaih he tah rhennah ni hmueih te moenih. Aka dueng rhoek khue ham pawt tih aka tholh rhoek ham ni ka pawk,” a ti nah.
Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
14 Te phoeiah Johan kah hnukbang loh a a paan uh tih, “Balae tih kaimih neh Pharisee rhoek long tah vawpvawp ka yaeh uh. Tedae na hnukbang rhoek loh a yaeh uh moenih,” a ti nah.
Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
15 Jesuh loh amih te, “Pacaboeina loh yulueihmuen te a nguek thil thai moenih. Amih a om khuiah tah yulokung loh a om puei ta. Tedae yulokung te amih taeng lamkah loh a khue tue ha pawk vaengah a yaeh uh van bitni.
Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
16 Hni pen a cuemsok te himbai rhuem soah a bo moenih. A bawtnah ah te long te himbai ni a dueng tih a pawnnah te a thae la a om.
Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
17 Misurtui a noe te tuitang rhuem khuiah a than moenih. Te pawt koinih tuitang te paeng tih misurtui khaw cae. Te vaengah tuitang khaw poci. Tedae misurtui noe te tuitang a thai dongah a than uh atah bok sueng,” a ti nah.
Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
18 He rhoek he amih ham a thui vaengah boei pakhat te pakcak cet tih anih te a bawk. Te phoeiah, “Ka canu he paekca ah duek dae na lo tih na kut na tloeng thil koinih hing ni,” a ti nah.
Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
19 Te dongah Jesuh tah thoo tih anih te a hnukbang rhoek neh a vai phai.
Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
20 Te vaengah kum hlainit khuiah aka thii nu loh a hnuk ah a paan tih a himbai dongkah salaw te a taek pah.
Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
21 Amah long tah, “Jesuh kah himbai mah ka taek koinih ka hoeih ni,” a ti dongah ni.
Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
22 Jesuh te mael tih huta te a hmuh vaengah, “Ka canu na ngaimong sak, na tangnah loh nang n'khang coeng,” a ti nah. Te vaeng tue lamloh huta tah daem.
Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
23 Boei im la Jesuh a pawk vaengah phavi tum neh hlangping te a sarhingrhup la hmuh.
När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
24 Te dongah, “Khoe uh lah, hula he a duek moenih, aka ip ni,” a ti nah. Te vaengah Jesuh te a nueih thiluh.
sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
25 Tedae hlangping te a haek phoeiah kun tih a kut a tuuk pah vaengah hula te thoo.
Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
26 He olthang loh tekah kho boeih te a pha.
Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
27 Te lamloh Jesuh a khum vaengah mikdael panit loh a vai rhoi. Te vaengah pang rhoi tih, “David Capa kaimih rhoi n'rhen lah,” a ti rhoi.
När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
28 Im la a pawk vaengah Jesuh te mikdael rhoi loh a paan rhoi. Te vaengah Jesuh loh amih rhoi te, “He he ka saii thai tila na tangnah rhoi a?” a ti nah hatah, “Ue, Boeipa,” a ti rhoi.
Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
29 Te phoeiah amih rhoi kah mik te a taek pah tih, “Nangmih rhoi kah tangnah bangla nangmih taengah om saeh,” a ti nah.
Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
30 Te vaengah a mik a tueng pah. Tedae Jesuh tah thanueih tih amih rhoi te, “Ngaithuen, hlang loh ming boel saeh,” a ti nah.
Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
31 Tedae cet rhoi tih Jesuh kawng te kho tom ah a doek rhoi.
Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
32 Amih rhoi a caeh neh rhaithae aka kaem hlang pakhat hnapang te a taengla tarha a khuen uh.
När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
33 Rhaithae te haek pah tih olmueh te koep cal. Te dongah hlangping tah a ngaihmang uh tih, “Israel khuiah om noek tangloeng pawh,” a ti uh.
Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
34 Tedae Pharisee rhoek loh, “Rhaithae boei rhang nen ni rhaithae a haek,” a ti uh.
Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
35 Te phoeiah Jesuh tah khopuei boeih neh vangca tom la cet tih amih kah tunim ah a thuituen. Ram kah olthangthen te khaw a hoe tih tlohtat boeih neh tlohnat boeih te a hoeih sak.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
36 A hmuh vaengah amih hlangping ham te a thinphat. Tawnba la a om uh lalah tudawn aka om pawh tu bangla a voeih uh.
Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
37 Te dongah a hnukbang rhoek te, “Cangah hamla yet ngawn dae bibikung rhoek tah yolca.
Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
38 Te dongah cangah boeipa taengah na thangthui uh daengah ni a cangat la bibikung han tueih eh,” a ti nah.
Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
