Matthai 7
1 Hlang te laitloek thil uh boeh, te daengah ni namamih lai n'tloek thil pawt eh.
"Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;
2 Laitloeknah neh lai na tloek bangla namamih soah lai han tloek ni. Cungnueh neh na nueh uh te namamih taengah khaw han nueh ni.
ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
3 Balae tih na manuca mik dongkah mikdaeng te na hmuh tih na mik kah thingboeng tah na hmat pawh?
Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
4 Na manuca te balae tih, “Na mik kah mikdaeng ng'koeih sak, “na ti eh. Na mik ah thingboeng om ta te.
Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
5 Hlangthai palat aw na mik khuikah thingboeng te lamhma la koeih dae. Te daengah ni na manuca mik kah mikdaeng koeih ham te phaeng na hmuh eh.
Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.
6 A cim te ui pae uh boeh, na laitha te ok hmaiah voei boeh. A kho neh a taelh uh phoeiah aka mael loh namamih vik a pawnsoem la ng'khueh ve.
Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.
7 Bih uh lamtah nangmih te m'paek bitni. Toem uh lamtah na hmuh uh bitni. Khoek uh lamtah nangmih ham ong uh bitni.
Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
8 Aka bih rhoek boeih loh a dang tih aka toem rhoek loh a hmuh, aka khoek rhoek khaw a ong pah ni.
Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
9 Nangmih taengah mebang hlang nim aka om. A ca loh buh a hoe vaengah anih te lungto pae tang mahpawh.
Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,
10 Nga a hoe vaengah anih te rhul pae mahpawh.
eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?
11 Nangmih a thae la aka om long pataeng, na ca rhoek te kutdoe then paek ham na ming uh atah, vaan kah na pa loh a taengah aka bih rhoek te hno then muep a paek ngai ni ta.
Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!
12 Te dongah hlang loh nangmih taengah saii sak ham na ngaih uh sarhui boeih te tah namamih long khaw amih ham saii pah van. Hetah olkhueng neh tonghma rhoek ol ni.
Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.
13 Vongka caek longah kun uh. Pocinah la aka khuen vongka tah ka tih longpuei khaw tampahyal mai. Te dongah te longah aka kun rhoek khaw muep om uh.
Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;
14 Hingnah la aka khuen vongka tah caek tih longpuei khaw thet. Te dongah te te aka hmu khaw a yool ni a om.
och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.
15 Laithae tonghma rhoek te ngaithuen uh. Amih loh nangmih taengah tu pho neh ha pai uh. Tedae a khuiah kutveet aka khueh uithang la om uh.
Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.
16 Amih te a thaih dongah kangna ming uh bitni. Hling lamloh misur, lota lamloh thaibu thaih a bit uh mai khaming.
Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?
17 Te dongah thing then boeih loh a thaih a then la thaii, tedae thing thae tah a thaih a thae la thaii.
Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.
18 Thing then dongah a thaih thae cuen thai pawt tih, thing thae dongah a thaih then cuen bal pawh.
Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
19 A thaih then aka thaii pawh thingkung boeih te a vung tih hmai khuila a voeih uh.
Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.
20 Te dongah amih te a thaih ah na ming uh mako.
Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --
21 “Kai taengah ‘Boeipa, Boeipa,’,’ aka ti boeih loh, vaan ram khuiah kun mahpawh. Tedae vaan kah a Pa kongaih aka saii rhoek ni a kun eh.
Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.
22 Tekah khohnin atah kai taengah, 'Boeipa, Boeipa,’ na ming neh ka phong uh, na ming neh rhaithae ka haek uh moenih a? Na ming neh thaomnah khaw muep ka tak sak moenih a?, ' a ti uh ni.
Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'
23 Te vaengah amih te, ‘Nangmih kan ming pawh, olaeknah aka saii rhoek te kai taeng lamloh mael uh,’,’ tila ka phong ni.
Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'
24 “Te dongah kai ol he a yaak tih aka saii boeih te tah hlang cueih la a thuidoek ni. Anih tah a im te lungpang soah a sak.
Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
25 Rhotui bo tih tuiva ha lo, khohli te hli tih tekah im te a palet. Tedae lungpang soah a sut dongah bung pawh.
Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.
26 Ka ol a yaak dae aka saii pawt boeih tah hlang ang nen ni a vai uh eh. Amih long tah laivin soah ni a im a sak.
Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.
27 Rhotui bo tih tuili ha lo, hlipuei ha hli vaengah tekah im a daeng tih bung. Tekah a bungnah te tah a tloh la om coeng,” a ti nah.
Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort."
28 Jesuh loh ol a khah vaengah a thuituennah soah hlangping tah let uh.
När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;
29 Amih te amamih kah cadaek rhoek banglam pawt tih saithainah aka khueh kah bangla a thuituen.
ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde.
