Luka 21
1 A dan vaengah kuirhang rhoek kah a kutdoe tangkabu khuila a sang uh te a hmuh.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Te vaengah khodaeng nuhmai pakhat loh mucih panit a sang te a hmuh bal.
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 Te dongah, “Nangmih taengah rhep kan thui, hekah nuhmai khodaeng loh amih boeih lakah muep a sang coeng.
Då sade han: "Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 Amih tah amamih kah acoih te kutdoe la boeih a sanguh. Anih long tah a vawtthoeknah khui lamkah a khosaknah ham a khueh te boeih a sang coeng,” a ti nah.
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo."
5 Bawkim te lungto khaw then tih nawnnah neh a thoeihcam coeng bet a ti uh.
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 “Hekah he na hmuh uh dae khohnin ha pawk ni. Te vaengah a phil pawt te lungto pakhat dongah lungto pakhat khaw hmaai mahpawh,” a ti nah.
"Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet."
7 Amah te a dawt uh tih, “Saya, te koinih te te me vaengah lae a om eh? Miknoek loh a om tom vaengah balae aka om eh?” a ti nauh.
Då frågade de honom och sade: "Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?"
8 Te dongah Jesuh loh. “Ng'rhaithi pawt ham hmatuh. Ka ming neh muep ha pawk uh vetih, 'Kai coeng ni, a tue loh yoei coeng, 'ti uh cakhaw amih hnukah cet uh boeh.
Han svarade: "Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Caem neh soekloeknah na yaak uh vaengah let uh boeh. Te te lamhma la a om ham ngawn a kuek. Tedae a bawtnah long tah pha koeloe mahpawh,” a ti nah.
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne."
10 Te phoeiah amih te, “Namtu loh namtu, ram loh ram a thoh thil ni.
Därefter sade han till dem: "Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 Lingluei puei neh khokha loh hmuen tom ah tlung vetih duektahaw khaw pul ni. Mueirhih neh vaan lamkah miknoek long khaw mat ha thoeng ni.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 Tedae te hlan ah te hlang boeih kah a kut te nangmih pum dongla a hlah uh vetih n'hnaemtaek uh ni. Tunim neh thongim la n'thak uh ni. Kai ming kongah manghai tom neh khoboei tom taengla ng'khuen uh ni.
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 Nangmih ham laipai la poeh bitni.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 Te dongah na thinko khuiah khueh uh lamtah huul uh ham khaw tawn boeh.
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 Kai loh olka neh cueihnah te nangmih kam paek bitni. Te te nangmih aka kingkalh rhoek boeih loh a kamkaih ham neh a oelh ham coeng thai mahpawh.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 Nangmih te manu napa, manuca rhoek, huiko neh paya laikoi long khaw m'voeih uh vetih n'duek sak ni.
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 Kai ming kongah hlang boeih kah a hmuhuet la na om uh ni.
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 Tedae na lu sokah sampin pataeng poci loengloeng mahpawh.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 Namamih kah uehnah nen ni na hinglu te na kaelh uh eh.
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 Caem loh Jerusalem a vael uh te na hmuh uh vaengah, anih kah mitmoengnah loh yoei coeng tite ming uh.
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 Te vaengah Judea kah rhoek loh tlang la rhaelrham uh saeh. A laklung kah rhoek long khaw coe uh saeh. Tekah kho kah rhoek khaw a kuila kun boel saeh.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 Te dongah a daek tangtae te boeih soep sak ham ni te rhoek kah kutthungnah khohnin tah a om.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 Anunae bungvawn la aka om neh te khohnin kah cacun rhoek aih. Diklai hmankah a kueknah a len neh he pilnam taengah kosi la om bitni.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 Te vaengah cunghang ha dongah cungku uh vetih namtom boeih taengah a sol uh ni. Namtom rhoek kah a tue a soep duela Jerusalem khaw namtom kah a til ham ni a om eh.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 Te vaengah tah miknoek boeih loh khomik, hla neh aisi dongah om uh ni. Tuipuei kah olhum neh tuiphu kah ngaihitnah dongah namtom rhoek kah ngaisaknah te diklai ah om ni.
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 Lunglai ah aka thoeng rhihnah neh lamsonah dongah hlang he sut hit uh ni. Vaan kah thaomnah long khaw hinghuen uh ni.
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 Te vaengah khomai dongah thaomnah neh thangpomnah a len neh aka pawk hlang capa te a hmuh uh ni.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 Nangmih kah tlannah tah a yoei coeng dongah, aka om ham te a moe vaengah pai uh lamtah na lu dangrhoek uh,” a ti nah.
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning."
29 Te phoeiah amih ham nuettahnah neh, “Thaibu neh thing boeih ke na hmuh uh.
Och han framställde för dem en liknelse: "Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 Tahae kah aka boe te aka hmuh rhoek long tah namah neh namah te, khohal vat a pha coeng tila na ming uh.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 Te vanbangla nangmih long khaw he he ha thoeng tih, na hmuh uh vaengah Pathen kah ram tah pai tom coeng tila ming uh.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 Nangmih taengah rhep ka thui, boeih a thoeng hlan atah tahae kah cadil loh a khum mueh la om mahpawh.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 Vaan neh diklai tah khum ni, tedae kai ol khum loengloeng mahpawh.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 Te dongah namamih te ngaithuen uh lukilnah, rhuihahnah, khosak rhamsak kah mawntangnah dongah na thinko loh n'nan ve. Tekah khohnin loh nangmih soah buengrhuet ha pai ve.
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 Thaang bangla diklai maelhmai tom ah aka ngol rhoek boeih te a thoeng thil ni.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 Tedae aka thangthui rhoek loh a tue cungkuem dongah hakuh. Te daengah ni om la aka cai boeih he poenghal ham neh, hlang capa hmaiah pai ham na noeng uh eh,” a ti nah.
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen."
37 Khothaih puet bawkim ah om tih a thuituen dae khoyin ah tah Olive a ti uh tlang soah cet tih rhaeh.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Te vaengah pilnam boeih loh anih ol yaak ham bawkim khuikah amah taengla ana yue uh coeng.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
