Johan 9

1 A khum phai vaengah a thaang lamkah mik aka dael hlang te a hmuh.

När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.

2 Te vaengah a hnukbang rhoek loh amah te a dawt uh tih, “Rhabbi, unim aka tholh tih mikdael la a thaang, amah a, a manu napa a?” a ti uh.

Då frågade hans lärjungar honom och sade: "Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?"

3 Jesuh loh, “Amah moenih, a manu napa khaw a tholh moenih. Tedae anih dongah Pathen kah bisai te a tueng ham dongah ni.

Jesus svarade: "Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.

4 Khohnin a om vaengah kai aka tueih kah bi te mamih loh saii ham a kuek. Khoyin ha pawk vaengah saii ham coeng mahpawh.

Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.

5 Diklai ah ka om vaengah, Diklai kah vangnah la ka om,” a ti nah.

Så länge jag är i världen, är jag världens ljus."

6 Hekah he a thui vanneh diklai a timthoeih tih timtui neh dikpo a bol. Te phoeiah dikpo te a mik dongah a hluk pah.

När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon

7 Te phoeiah anih te, “Cet lamtah Siloam tuibuem ah sil,” a ti nah. Te tah a tueih coeng te a thuingaih. Te dongah cet tih a silh phoeiah miktueng la ha pawk.

och sade till honom: "Gå bort och två dig i dammen Siloam" (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.

8 Te dongah imben rhoek neh anih te buhbih ni tila aka hmu noek rhoek loh, “Ngol tih buh aka bih te anih moenih a,” a ti uh.

Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: "Är detta icke den man som att och tiggde?"

9 A tloe rhoek loh, “Anih ni,” a ti uh. A tloe rhoek loh, “Moenih, tedae anih phek la om,” a ti uh. Amah loh, “Kai kamah ni,” a ti nah.

Somliga svarade: "Det är han." Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Jag är den mannen."

10 Te dongah anih te, “Te koinih na mik te metlam a tueng?” a ti nauh.

Och de frågade honom: "Huru blevo då dina ögon öppnade?"

11 Te long te, “Jesuh la a khue uh hlang pakhat loh dikpo a bol tih kai mik a hluk. Te phoeiah kamah te, “Silaom la cet lamtah sil,’ a ti. Te dongah ka cet tih ka silh vaengah ka mik tueng,” a ti nah.

Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn."

12 Te vaengah, “Anih te melam a om,” a ti na uh hatah, “Ka ming pawh,” a ti nah.

De frågade honom: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag icke."

13 Hnukbuet kah mikdael te Pharisee rhoek taengah a khuen uh.

Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.

14 Jesuh loh dikpo a bol tih a mik a tueng sak vaengkah khohnin te Sabbath la om.

Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.

15 Te dongah Pharisee rhoek long khaw metlam a tueng thai tila anih te koep a dawt uh. Te long te amih taengah, “Ka mik ah dikpo a hluk tih ka silh hatah ka mik tueng,” a ti nah.

När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: "Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se."

16 Te dongah Pharisee rhoek khuikah hlangvang loh, “Sabbath te a tuem pawt dongah anih te Pathen taeng lamkah hlang moenih,” a ti uh. Tedae a tloe rhoek loh, “Hlang tholh loh hebang miknoek metlam a saii thai eh?” a ti uh tih amamih ah paekboenah la om.

Då sade några av fariséerna: "Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten." Andra sade: "Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?" Så funnos bland dem stridiga meningar.

17 Te dongah mikdael te, “Na mik a tueng sak dongah anih kawng balae na thui eh?”koep a ti na uh hatah, “Anih tah tonghma ni,” a ti nah.

Då frågade de åter den blinde: "Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?" Han svarade: "En profet är han."

18 Judah rhoek loh anih mikdael la om tih koep tueng tila a tangnah uh pawt dongah mik aka tueng coeng kah a manu napa te luemluem a khue uh.

Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.

19 Te phoeiah amih roi te a dawt uh tih, “Anih he na capa ni nama? Anih ni mikdael la thaang na ti nama? Te koinih metlam a hmuh tarha?,” a ti nauh.

Dem frågade de och sade: "Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?"

20 Te dongah a manu napa loh a doo rhoi tih, “Anih he ka ca la om tih mikdael la a thaang te ka ming rhoi.

Då svarade han föräldrar och sade: "Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.

21 Tedae metla a tueng tarha khaw ka ming rhoi pawh. A mik aka ong pah te khaw ka ming pawh. Amah te dawt uh a lungcuei coeng. Amah kawng te amah loh a thui bitni,” a ti rhoi.

Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig."

22 A manu napa loh Judah rhoek te a rhih dongah ni te te a thui. Khat khat long ni Khrih te a phoei atah a hael om saeh tila laJudah rhoek loh oepsoeh la a kotluep uh.

Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.

23 Te dongah ni a manu napa loh, “A lungcuei coeng amah te dawt uh,” a ti nah rhoi.

Därför var det som hans föräldrar sade: "Han är gammal nog; frågen honom själv."

24 Te dongah mikdael la aka om hlang te a pabae la a khue uh tih, “Anih te hlang tholh ni tila mamih loh m'ming uh dongah Pathen te thangpomnah pae lah,” a ti nauh.

Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare."

25 Te long khaw, “Hlang tholh la a om khaw ka ming pawh. Pakhat ka ming tah mikdael la aka om loh ka hmuh coeng,” a ti nah.

Han svarade: "Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se."

26 Te dongah amah te, “Na taengah balae a saii? Na mik te metlam a tueng sak?” a ti nauh.

Då frågade de honom: "Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?"

27 Amih te, “Nangmih taengah ka thui coeng dae na yaak uh moenih. Ba ham nim koep yaak ham na ngaih uh. Nangmih khaw anih hnukbang la om ham na ngaih uh pawt nim?” a ti nah.

Han svarade dem: "Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?"

28 Te vaengah anih te ol a bai uh tih, “Namah la anih kah hnukbang la na om, kaimih tah Moses kah hnukbang rhoek ni.

Då bannade de honom och sade: "Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.

29 Pathen loh Moses a voek te ka ming uh. Tedae anih me lamkah a phoe khaw ka ming uh moenih,” a ti nauh.

Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke."

30 Tekah hlang loh amih te a doo tih, “A khuet la a om lalah me lamkah ha phoe khaw na ming uh pawt te. Tedae ka mik he n'dai sak coeng.

Mannen svarade och sade till dem: "Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.

31 Pathen loh hlangtholh rhoek kah ol te a hnatun moenih. Tedae Pathen aka hinyahkung pakhat te om tih a kongaih a saii atah anih ol a hnatun pah te m'ming.

Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.

32 Mikdael la aka thang khat khat kah mik koep tueng tila khosuen lamkah n'yaak noek moenih. (aiōn g165)

Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind. (aiōn g165)

33 Pathen taeng lamkah anih ha om pawt koinih saii thai loengloeng mahpawh,” a ti nah.

Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra."

34 Te dongah anih te a doo uh tih, “Nang tholh hoeng la na thaang tih nang loh kaimih nan thuituen van,” a ti na uh phoeiah amah te phawn a vai uh.

De svarade och sade till honom: "Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!" Och så drevo de ut honom.

35 Anih phawn poengla a haek uh te Jesuh loh a yaak phoeiah anih te a hmuh tih, “Hlang capa te na tangnah a?” a ti nah.

Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: "Tror du på Människosonen?"

36 Te long te a doo tih, “Boeipa, amah te ta, te vaengah anih te ka tangnah mako?” a ti nah.

Han svarade och sade: "Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom."

37 Jesuh loh anih te, “Anih te na hmuh tih nang taengah aka cal te anih ni,” a ti nah.

Jesus sade till honom: "Du har sett honom; det är han som talar med dig."

38 Te dongah, “Boeipa, kan tangnah,” a ti nah tih a bawk.

Då sade han: "Herre, jag tror." Och han föll ned för honom.

39 Te vaengah Jesuh loh, “Laitloeknah ham he Diklai la ka pawk coeng. Te daengah ni aka hmu pawt rhoek loh a hmuh vetih aka hmuh loh mikdael la a om eh?,” a ti nah.

Och Jesus sade: "Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda."

40 Tekah te a taengkah aka om Pharisee rhoek loh a yaak uh. Te vaengah amah te, “Kaimih khaw mikdael la ka om uh pawt nim?” a ti nauh.

När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: "Äro då kanske också vi blinda?"

41 Jesuh loh, “Mikdael la na om uh koinih tholhnah na khueh uh mahpawh. Tedae tahae ah ka miktueng na ti uh dongah nangmih kah tholhnah te naeh pueng,” a ti nah.

Jesus svarade dem: "Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar."