Johan 15
1 Kai tah misurkung tang la ka om tih a pa tah lotawn la om.
Jag är ett sant vinträ, och min Fader är en vingårdsman.
2 Kai ah a thaih aka thai mueh a baek tah boeih a hlaek ni. A thaih aka thai boeih te a thaih muep thaih sak ham a hloe.
Hvar och en gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och hvar och en, som bär frukt, den rensar han, att han mer frukt bära skall.
3 Nangmih tah nangmih taengah ka thui olka rhangneh a caih la na om uh coeng.
Nu ären I rene, för det tals skull, som jag hafver talat med eder.
4 Kai ah om uh lah, kai khaw nangmih ah ka om ni. A baek loh misurkung dongah a om pawt atah amah neh amah a thaih a thaih thai pawt bangla nangmih khaw kai ah na om uh van pawt atah na thaii uh mah pawh.
Blifver i mig, och jag i eder; såsom grenen kan icke bära frukt af sig sjelf, med mindre han blifver i vinträt, så kunnen icke heller I, utan I blifven i mig.
5 Kai tah misur la ka om. Nangmih tah a baek rhoek ni. Anih te kai dongah, kai khaw anih dongah aka om te ni a thaih muep a rhah. Kai pawt atah a hong ni, na saii uh thai moenih.
Jag är vinträt, I ären grenarna; den som blifver i mig, och jag i honom, han bär mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.
6 Khat khat long khawkai ah a om pawt atah thing baek bangla vul a voeih tih koh. Te phoeiah a coi tih hmai ah a phum vaengah ung.
Hvilken som icke blifver i mig, han skall bortkastas, såsom en gren, och förtorkas; och man binder dem samman, och kastar i elden, och de brinna.
7 Kai ah na om uh tih kai kah olka loh nangmih ah a om atah na ngaih boeih te na bih uh vaengah nangmih ham soep ni.
Om I blifven i mig, och min ord blifva i eder, allt det I viljen, mågen I bedas, och det skall ske eder.
8 A thaih muep na thai uh tih kai taengah hnukbang rhoek la na om uh long he a pa a thangpom.
Derutinnan är min Fader prisad, att I bären mycken frukt, och varden mine Lärjungar.
9 Pa loh kai n'lungnah bangla kai loh nangmih kan lungnah. Kai kah lungnah dongah om uh lah.
Såsom Fadren hafver älskat mig, så hafver jag ock älskat eder; blifver i min kärlek.
10 Kai kah olpaek te na kuem atah kai loh a pa kah olpaek rhoek te ka kuem. Amah kah lungnah dongah ka om bangla kai kah lungnah dongah na om uh bitni.
Om I hållen min bud, så blifven I i minom kärlek; såsom ock jag hafver hållit mins Faders bud, och blifver i hans kärlek.
11 Hekah he nangmih taengah ka thui coeng. Te daengah ni ka omngaihnah loh nangmih ng'om thil vetih nangmih kah omngaihnah loh a soep eh.
Detta hafver jag talat till eder, att min glädje skall blifva i eder, och edor glädje fullkommen varda.
12 He tah kai kah olpaek ni. Nangmih kan lungnah vanbangla khat neh khat lung uh thae.
Detta är mitt bud, att I skolen älska eder inbördes, såsom jag hafver älskat eder.
13 He lakah aka tanglue lungnah he a khueh uh moenih. Pakhat loh a hui ham a hinglu a hmoel pah te.
Ingen hafver större kärlek, än att en låter sitt lif för sina vänner.
14 Kai loh nangmih kan uen te na saii uh atah nangmih khaw kai kah paya rhoek la na om uh.
I ären mine vänner, om I gören hvad jag bjuder eder.
15 Boei loh a saii te sal loh a ming pawt dongah nangmih te sal rhoek la kan khue mahpawh. Tedae a pa taengkah ka yaak boeih te nangmih taengah ka phoe coeng dongah nangmih te paya la kang khue.
Härefter säger jag icke, att I ären tjenare, ty tjenaren vet icke hvad hans herre gör; men vänner hafver jag kallat eder, ty allt det jag hafver hört af minom Fader, hafver jag kungjort eder.
16 Nangmih loh kai nan tuek uh moenih, tedae kai loh nangmih kan tuek dongah na cet uh vetih a thaih na thaih phoeiah na thaih te naeh sak ham nangmih kan khueh. Te daengah ni ka ming neh pa taengah khat khat na bih te khaw nangmih m'paek eh.
I hafven icke utkorat mig; men jag hafver utkorat eder, och tillskickat eder, att I skolen gå, och göra frukt, och edor frukt skall blifva; på det att hvad I bedjen Fadren i mitt Namn, det skall han gifva eder.
17 Khat neh khat na lungnah uh thae ham nangmih kang uen.
Detta bjuder jag eder, att I älsken eder inbördes.
18 Diklai loh nangmih m'hmuhuet atah nangmih lakah kai ni lamhma la m'hmuhuet tila ming uh.
Om verlden hatar eder, så veter, att hon hafver hatat mig förr än eder.
19 Diklai kah hut la na om uh atah Diklai loh amah hut te a lungnah ni. Tedae kai loh nangmih te Diklai lamkah kan tuek dongah Diklai kah hut la na om uh moenih. Te dongah Diklai loh nangmih te m'hmuhuet.
Voren I af verldene, så älskade verlden det hennes vore; men efter det I icke ären af verldene, utan jag hafver eder utvalt ifrå verldene, derföre hatar verlden eder.
20 Sal tah a boei lakah tanglue la om pawh tila kai loh nangmih taengah ol ka thui te poekuh. Kai n'hnaemtaek uh atah nangmih khaw n'hnaemtaek uh ni. Kai kah olka te a kuem uh atah nangmih kah khaw a kuem uh ni.
Kommer ihåg min ord, som jag hafver sagt eder: Tjenaren är icke förmer än hans herre; hafva de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hafva de hållit min ord, så varda de ock hållande edor.
21 Tedae kai aka tueih te a ming uh pawt dongah kai kah ming kongah tekah boeih te nangmih taengah a saii uh ni.
Men allt detta skola de göra eder för mitt Namns skull; ty de känna icke honom, som mig sändt hafver.
22 Ka lo tih amih taengah ka thui pawt koinih tholh khueh uh mahpawh. Tedae a tholh dongah mueituengnah te khueh uh het pawt nim?
Hade jag icke kommit, och talat med dem, så hade de icke synd; men nu hafva de ingen ursäkt för sina synd.
23 Kai aka hmuhuet loh a pa te khaw a hmuhuet.
Den mig hatar, han hatar ock min Fader.
24 Hlang tloe loh a saii pawh bibi te amih taengah ka saii pawt koinih tholhnah khueh uh mahpawh. Tedae a hmuh uh coeng lalah kai neh a pa te bok m'hmuhuet uh.
Hade jag icke gjort de gerningar ibland dem, som ingen annar gjort hafver, så hade de icke synd; men nu hafva de sett det, och hata dock både mig och min Fader.
25 Tedae te daengah ni a olkhueng dongah, 'A poeyoek la kai hmuhuet uh, 'tila a daek tangtae olka a soep eh.
Dock är det skedt, att det talet fullkomnas skall, som i deras lag skrifvet är: De hafva hatat mig utan sak.
26 Pa taeng lamkah baerhoep nangmih taengah kan tueih te ha pawk vaengah, pa lamkah aka thoeng oltak mueihla loh kai kawng a phong ni.
Men när Hugsvalaren kommer, den jag skall sända eder af Fadrenom, sanningenes Ande, som utgår af Fadrenom, han skall bära vittnesbörd om mig.
27 Te dongah a tongcuek lamkah kai taengah na om uh dongah nangmih khaw m'phong uh ni.
I skolen ock desslikes vittna; ty I hafven varit med mig af begynnelsen.
