Joba 12
1 Job loh a doo tih,
Då svarade Job, och sade:
2 Na pilnam khaw nangmih taengkah cueihnah a duek ham tueng pai.
Ja, I ären rätte männerna; med eder blifver visheten död.
3 Tedae kai khaw nangmih bangla thinko ka khueh. Nangmih lamloh ka yalh sut moenih. Te dongah u taengah nim he bang a om pawt eh?
Jag hafver så väl ett hjerta som I, och är icke ringare än I; och ho är den som sådana icke vet?
4 Pathen taengah ka pang khaw a hui taengah nueihbu la ka om. A cuemthuek neh a dueng khaw nueihbu la a doo.
Den som af sin nästa begabbad varder, han må åkalla Gud, han varder honom hörandes: Den rättfärdige och fromme måste varda begabbad;
5 Mongkawt kah kopoek ah yoethaenah he nueihbu la om tih a kho aka paloe ham a tawn pah bangla om.
Och är dem rikom såsom en lampa, föraktad i deras hjerta, dock tillredd, att de skola deruppå stöta fötterna.
6 Rhoelrhak kah dap te dingsuek lah tih, Pathen kah a tlai thil khaw a ciip la om. Te long te a kut dongah Pathen a khuen.
Röfvarenas hyddor hafva nog, och de rasa dristeliga emot Gud; ändå att Gud hafver gifvit dem det i deras händer.
7 Tedae rhamsa rhoek te dawt laeh lamtah nang n'thuinuet bitni. Vaan kah vaa long khaw nang taengla ha puen bitni.
Fråga dock djuren, de skola lärat dig, och foglarna under himmelen, de skola sägat dig;
8 Diklai taengah khaw lolmang lamtah nang n'thuinuet vetih tuitunli kah nga loh nang hamla han tae bitni.
Eller tala med jordene, och hon skall lärat dig, och fiskarna i hafvet skola förkunnat dig.
9 He he BOEIPA kut loh a saii tila te boeih khuikah aka ming pawt te unim?
Ho är den som allt sådant icke vet, att Herrans hand hafver det gjort;
10 A kut dongah mulhing boeih kah hinglu neh hlang pumsa boeih kah mueihla khaw om.
Att i hans hand är alles dess själ, som lefvandes är, och alla menniskors kötts ande?
11 Lai caak a ten bangla olthui te hna loh a nuemnai moenih a.
Profvar icke örat talet, och munnen smakar maten?
12 Patong taengah cueihnah om tih khohnin aka sen te a lungcuei om.
Ja, när fäderna är vishet, och förstånd när de gamla.
13 A taengah cueihnah om tih a taengah thayung thamal, cilsuep neh lungcuei khaw om.
När honom är vishet och magt, råd och förstånd.
14 A koengloeng phoeiah tah thoh uh thai pawt tih hlang te a tlaeng phoeiah tah a ong pa uh thai moenih.
Si, när han bryter neder, så hjelper intet bygga; när han någon innelycker, så kan ingen utsläppa.
15 Tui te a kueng tih kak coeng ke. Te te a hlah bal tih diklai a khuk.
Si, när han förhåller vattnet, så torkas allt, och när han släpper det löst, så omstörter det landet.
16 Sarhi neh lungming cueihnah khaw amah hut, aka taengphael neh aka palang khaw amah hut.
Han är stark, och går det igenom; hans är den som villo far; så ock den som förförer.
17 Ol aka uen te khotling la a khuen tih laitloek rhoek te a yan.
Han förer de kloka såsom ett rof, och gör domarena galna.
18 Manghai rhoek kah thuituennah a ah pah tih amih kah cinghen te hailaem a khih pah.
Han förlossar utu Konungars tvång, och binder med ett bälte deras länder.
19 Khosoih rhoek te khotling la a khuen tih khangmai rhoek khaw a paimaelh.
Presterna förer han såsom ett rof, och de fasta låter han fela.
20 A tangnah kah a ka khaw a baeh tih patong rhoek a omih khaw a loh pah.
Han bortvänder de sannfärdigas läppar, och de gamlas seder tager han bort.
21 Hlangcong rhoek soah nueihbu a hawk tih sokca cihin khaw hlong coeng.
Han utgjuter föraktelse på Förstarna, och gör de mägtigas förbund löst.
22 Hmaisuep lamkah a dung khaw phoe coeng tih dueknah hlipkhup te vangnah khuila a khuen.
Han öppnar de mörka grund, och förer mörkret ut i ljuset.
23 Namtom te a puel sak phoeiah a milh sak. Namtom te a yaal tih a mawt.
Han gör somliga till stort folk, och gör dem åter till intet; han utsprider ett folk, och fördrifver det åter.
24 Diklai pilnam boeilu kah lungbuei a doek pah tih amih te hinghong ah longpuei pawt la kho a hmang sak.
Han förvänder hjertat i öfverstarna för folket i landena, och låter dem fara ville i vildmarkene, der ingen väg är;
25 Vangnah om pawt vaengah hmaisuep a phatuem uh tih yurhui bangla amih te kho a hmang sak.
Att de famla i mörkret utan ljus, och förvillar dem såsom de druckna.
