Jeremiah 40
1 Ramah kah Imtawt boeiping Nebuzaradan loh Jerusalem neh Judah hlangsol boeih lakli kah thirhui neh a khih te a loh tih Babylon la a poelyoe. Tedae Jeremiah amah a hlah hnukah BOEIPA taengkah ol ha pawk.
Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, då NebuzarAdan, höfvitsmannen, gaf honom lös i Rama; ty han var ock bunden med kedjor ibland alla dem som i Jerusalem och Juda fångne voro, att man dem till Babel bortföra skulle.
2 Imtawt boeiping loh Jeremiah te a loh tih a taengah, “BOEIPA na Pathen loh he hmuen he thae a phoei coeng.
Då nu höfvitsmannen hade låtit hemta Jeremia till sig, sade han till honom: Herren din Gud hafver talat denna olyckona öfver detta rummet;
3 BOEIPA taengah na tholh uh dongah ni a thui bangla BOEIPA loh a thoeng sak tih a saii. A ol te na hnatun uh pawt dongah ni he ol he a ol bangla nangmih taengah a thoeng.
Och Herren hafver också låtit kommat, och gjort som han det sagt hafver; ty I hafven syndat emot Herran, och icke lydt hans röst, derföre är eder sådant vederfaret.
4 Tihnin ah na kut dongkah thirhui dong lamloh nang kan hlam coeng ne. Na mik dongah a then atah kamah taengah Babylon la na lo mako. Na lo vaengah ka mik he nang soah ka khueh bitni. Tedae na mik ah a thae atah kai taengah Babylon la na lo ham khaw paa mai. Khohmuen pum he na mikhmuh ah na hmuh coeng. Na mikhmuh ah a then ham neh a thuem ham atah cet khaw cet mai.
Nu si, jag hafver i dag gjort dig lös utu kedjorna, der dina händer med bundna voro; lyster dig draga med mig till Babel, så kom, jag vill veta ditt bästa; lyster dig ock icke draga med mig till Babel, så låt det blifva; Si, der hafver du hela landet för dig; hvar dig tycker godt vara och dig behagar, dit gack.
5 Tedae na caeh pawt dongah Shaphan koca Ahikam capa Gedaliah taengla cet. Anih te Babylon manghai loh Judah khopuei rhoek ham a tuek coeng. Te dongah anih neh pilnam lakli ah khosa. Na mikhmuh ah a thuem sarhui atah cet khaw cet mai,” a ti nah. Te phoeiah anih te imtawt boeiping loh buhkak neh buham a paek tih a tueih.
Ty fram länger varder ingen omvändning mer; derföre må du vända om igen till Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, den Konungen i Babel öfver Juda städer satt hafver, och blifva när honom ibland folket, eller gå bort, dit dig bäst täckes. Och höfvitsmannen gaf honom täring och skänker, och lät honom gå.
6 Te phoeiah Jeremiah te Mizpah kah Ahikam capa Gedaliah taengla cet tih khohmuen kah aka om pilnam lakli ah kho a sak.
Alltså kom Jeremia till Gedalia, Ahikams son, i Mizpa, och blef när honom ibland folket, som ännu i landena qvart blifvet var.
7 Babylon manghai loh Ahikam capa Gedaliah te khohmuen kah ham a tuek. Babylon la a poelyoe pawh khohmuen kah khodaeng huta camoe hlang boeih anih a hung sak te kohong kah caem mangpa boeih neh a hlang rhoek loh a yaak uh.
Då nu de höfvitsmän, som i markene lågo, samt med deras folk, fingo veta, att Konungen i Babel hade satt Gedalia, Ahikams son, öfver landet, och både öfver män och qvinnor, barn och de ringesta i landena, som till Babel icke förde voro,
8 Te dongah Mizpah kah Gedaliah taengla Nethaniah capa Ishmael, Kareah capa Johanan neh Jonathan, Tanhumeth capa Seraiah, Netophah koca ah Netophah Ephai, Maakathi capa Jezaniah neh a hlang rhoek te ha pawk uh.
Kommo de till Gedalia i Mizpa, nämliga: Ismael, Nethanja son, Johanan och Jonathan, Kareahs söner, och Seraja, Thanhumeths son, och Ephai söner af Nethophat, och Jesania, Mahachati son, samt med deras män.
9 Te vaengah amih ham te Shaphan koca Ahikam capa Gedaliah loh a toemngam tih a hlang rhoek taengah, “Khalden taengah thohtat ham te rhih boeh, a khohmuen ah kho na sak uh tih Babylon manghai taengah na thohtat uh daengah ni, nangmih ham a voelphoeng eh.
Och Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, gjorde dem och deras män en ed, och sade: Frukter eder intet att vara de Chaldeer underdånige; blifver i landena, och varer Konungenom i Babel underdånige, så varder eder väl gåendes.
10 Kai kamah he mamih taengla aka pawk Khalden rhoek kah a hmai ah aka pai ham ni Mizpah ah ka om. Tedae nangmih tah khohal misur neh situi te tung uh lamtah na ampul khuiah khueh uh. Na khopuei ah te khosa uh lamtah lo uh.
Si, jag bor här i Mizpa, på det jag skall tjena de Chaldeer, som till oss komma; derföre församler in vin, och fikon, och oljo, och låter det uti edor fat, och bor uti edra städer, som I fått hafven.
11 Babylon manghai loh Judah ah a meet a paih tih amih ham Shaphan koca Ahikam capa Gedaliah a khueh te Moab neh Ammon koca rhoek taengah, Edom neh diklai pum kah Judah boeih long khaw a yaak uh.
Och alle de Judar, som i Moabs land voro, och Ammons barnas, och i Edom, och i all land, då de hörde att Konungen i Babel hade låtit somliga qvara blifva i Juda, och satt Gedalia, Ahikams son, Saphans sons, öfver dem,
12 Te dongah Judah rhoek he hmuen takuem lamloh boeih mael uh. Te ah te a heh uh coeng dae Judah khohmuen Mizpah kah Gedaliah taengla ha pawk uh. Te dongah khohal misur khaw a coi uh tih muep kum uh.
Kommo de alle igen ifrån all rum, dit de hade fördrefne varit, in uti Juda land, till Gedalia i Mizpa, och församlade in ganska mycket vin och fikon.
13 Te phoeiah kohong kah Kareah capa Johanan neh caem mangpa boeih khaw Mizpah kah Gedaliah taengla pawk uh.
Men Johanan, Kareahs son, samt med alla höfvitsmännerna, som i markene legat hade, kommo till Gedalia i Mizpa;
14 Te vaengah anih te, “Ammon koca kah manghai Baalis loh na hinglu ngawn ham Nethaniah capa Ishmael han tueih te na ming khaw na ming van nim,” a ti nauh. Tedae Ahikam capa Gedaliah loh amih te a tangnah moenih.
Och sade till honom: Vetst du ock, att Baalis, Ammons barnas Konung, hafver sändt hit Ismael, Nethanja son, att han skall slå dig ihjäl. Så ville Gedalia, Ahikans son, icke tro dem.
15 Te vaengah Kareah capa Johanan loh Gedaliah te Mizpah ah a huep la, “Ka cet laeh vetih Nethaniah capa Ishmael te ka ngawn mako, hlang loh ming aih mahpawh, na hinglu aka ngawn ham te baham nim? Na taengkah aka tingtun Judah pum he a taek a yak uh vetih Judah kah a meet khaw milh hae ni,” a ti nah.
Då sade Johanan, Kareahs son, till Gedalia hemliga i Mizpa: Käre, jag vill gå bort, och slå Ismael, Nethanja son, ihjäl, så att ingen skall få vetat; hvi skall han slå dig, att alle de Judar, som till dig församlade äro, skola förströdde varda, och de som ännu af Juda qvare blefne äro, förgås?
16 Ahikam capa Gedaliah loh Kareah capa Johanan te, “Te hno te saii rhoe saii boeh, Ishmael kawng te a honghi ni na thui,” a ti nah.
Men Gedalia, Ahikams son, sade till Johanan, Kareahs son: Det skall du icke göra; det är intet sant, som du om Ismael säger.
