< Galati 4 >

1 Rhopangkung te cahmang la a om khui boeih atah sal khaw, boei khaw, aka om boeih te a tanglue tloe moenih ka ti coeng.
Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
2 Tedae pa kah a tuetang duela imtawt neh hnokhoem kut hmuiah a om sak.
ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
3 Te dongah mamih khaw cahmang la n'om uh vaengah Diklai kah a niing hmuiah sal aka bi la n'om?
Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens "makter".
4 Tedae a tue a soepnah loh ha pawk vaengah Pathen loh a capa te han tueih. Huta lamloh om tih olkhueng hmuiah phoe.
Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5 Te daengah ni olkhueng hmuikah rhoek te a tlan eh. Te daengah ni a cacah la m'phaeng eh.
för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6 Te dongah ca rhoek la na om uh coeng. Abba apa tila aka pang a capa kah Mueihla te Pathen loh mamih thinko ah han tueih.
Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: "Abba! Fader!"
7 Te dongah sal voel pawt tih ca la na om uh coeng. Ca tah Pathen rhangneh rhopangkung la om van.
Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
8 Tedae Pathen ana ming pawt vaengah a coengnah loh pathen la aka om pawt rhoek kah sal na bi uh.
Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
9 Tedae Pathen te mingpha coeng ta. Te dongah Pathen loh lat m'ming ta. Metlae tattloel neh a niing aka khodaeng taengla koep na mael uh. Te rhoek taengah salbi ham koekhoek koep na ngaih uh.
Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma "makter", under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
10 Khohnin khaw, hla khaw, khoning khaw, kum khaw na yaeh uh coeng.
I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
11 Nangmih ham ka thakthae he a hoeihae pawt khaming tila nangmih taengah ka birhih.
Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
12 Kai bangla om uh lah. Kai khaw nangmih vanbang ni tila manuca rhoek nangmih te kan hloep. Kai nan veet uh moenih.
Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
13 Tedae a cuekca kah nangmih taengah ka phong te pumsa kah vawtthoek dongah tila na ming uh.
I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
14 Ka pumsa ah nangmih ham noemcainah om cakhaw nan hnaelcoe uh pawt tih nan tuei uh moenih. Tedae Pathen kah puencawn bangla, Jesuh Khrih bangla kai nan doe uh.
Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
15 Te koinih nangmih kah yoethennah tah menim? A phoeng mai koinih na mik te na koeih uh tih kai nan paek uh mako tila nangmih taengah ka laipai.
När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
16 Nangmih ham oltak ka thui dongah nangmih kah rhal la ka coeng a?
Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
17 Nangmih taengah a thatlai uh te thuem pawh. Tedae nangmih te khoe a ngaih uh daengah amih te na thatlai thil uh mako.
Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
18 Tedae a then la thatlai ham tah then yoeyah ngawn. Te dongah nangmih taengkah ka om rhuet bueng moenih.
Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
19 Ka ca rhoek nangmih ah Khrih a kap duela u ham nim ka bung a tloh bal.
I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
20 Te dongah nangmih taengah om laeh ka ngaih coeng. Ka ol te thovael ham khaw nangmih soah ka ingang coeng.
Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
21 Kai taengah thui uh lah. Olkhueng hmuiah om ham aka ngaih rhoek, olkhueng te na ya uh mahnim?
Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
22 Abraham loh capa panit a khueh te a daek coeng ta. Pakhat te salnu kah tih pakhat te aka loeih nu kah ta.
Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
23 Tedae salnu kah te tah pumsa la a cun. Aka loeih nu kah te tah olkhueh lamloh a cun.
Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
24 Amih rhoi loh a tueng sak te om. Amih rhoi tah paipi panit la om. Pakhat tah Sinai tlang lamkah tih sal la a cun. Anih tah Hagar ni.
Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
25 Hagar tah Arabia kah Sinai tlang coeng ni. Tahae kah Jerusalem banghui la, a ca rhoek taengah sal a bi.
Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
26 Tedae soben Jerusalem tah aka loeih ni. Anih tah mamih kah manu ni.
Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
27 A daek coeng te ta, Cakol la cacun mueh aw uum khungdaeng lamtah bung aka tlo pawt aw tamhoe lah. Va aka khueh lakah khosoek kah camoe tah taoe ping ta.
Så är ju skrivet: "Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man."
28 Manuca rhoek nangmih ngawn tah Isaak bangla olkhueh kah ca rhoek la na om uh.
Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
29 Tedae pumsa la a cun loh mueihla la cun te a hnaemtak vanbangla tahae ah khaw om van tangloeng.
Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
30 Tedae cacim loh, “Salnu neh a capa te haek laeh. Salnu kah a capa te aka loeih nu kah capa taengah phaeng loengloeng boel saeh,” a ti te ta.
Dock, vad säger skriften? "Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son."
31 Te dongah manuca rhoek salnu kah voel pawt tih aka loeih kah ca rhoek la n'om uh.
Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun.

< Galati 4 >