Amos 7

1 Ka Boeipa Yahovah loh he he kai n'tueng. Canghnong a moe cuek vaengah yuet a tawn ne. Te dongah manghai lotul phoeikah canghnong ni ne.

Herren Herren viste mig ena syn; och si, der stod en, som gjorde gräshoppor, rätt då som kornet begynte skjuta sig i ax, sedan Konungen hade låtit klippa sin får.

2 Khohmuen kah baelhing caak ham a khah coeng. Te dongah, “Ka Boeipa Yahovah aw, khodawkngai mai, Jakob amah he noe oeh tih ulong a thoh eh?,” ka ti.

Som de nu ville bortfräta allan grödan på landena, sade jag: Ack! Herre Herre, var nådelig; ho skall upphjelpa Jacob igen? Ty han är ju fast ringa.

3 BOEIPA loh ko a hlawt dongah BOEIPA loh, “He he om mahpawh,” a ti.

Då ångrade det Herranom; och Herren sade: Nu väl, det skall icke ske.

4 Ka Boeipa Yahovah loh he he kai m'hmuh sak. Ho hamla ka Boeipa Yahovah loh hmai neh a khue coeng ke. Tuidung puei te a yoop tih khoyo te a hlawp.

Herren Herren viste mig ena syn; och si, Herren Herren kallade elden till att straffa, dermed han skulle förtära ett stort djup: och han bortfrätte allaredo ett stycke.

5 Te vaengah, “Ka Boeipa Yahovah aw, paa mai laeh, Jakob amah he noe oeh tih ulong a thoh eh?,” ka ti.

Då sade jag: Ack! Herre Herre, håll upp; ho skall upphjelpa Jacob igen? Ty han är ju fast ringa.

6 He ham he BOEIPA loh ko a hlawt dongah ka Boeipa Yahovah loh, “Te khaw om mahpawh,” a ti.

Då ångrade Herranom det ock; och Herren Herren sade: Det skall icke heller ske.

7 He he kai n'tueng vaengah ka Boeipa tah vongtung soah mikrhael rhui neh pai tih a kut dongah mikrhael rhui om.

Men han viste mig denna synena; och si, Herren stod på enom mur, den med eno mätosnöre mäld var, och han hade mätosnöret i sine hand.

8 Te phoeiah BOEIPA loh kai taengah, “Amos nang balae na hmuh,” n'ti nah tih, “Mikrhael rhui,” ka ti nah. Te dongah ka Boeipa, “Ka pilnam Israel lakli ah mikrhael rhui ka khueh coeng ne. Anih te pah hamla ka koei voel mahpawh.

Och Herren sade till mig: Hvad ser du, Amos? Jag sade: Ett mätosnöre. Då sade Herren till mig: Si, jag skall draga ett mätosnöre midt igenom mitt folk Israel, och intet mer öfverse med dem;

9 Isaak kah hmuensang te pong vetih Israel kah rhokso khaw khap uh ni. Jeroboam imkhui te cunghang neh ka pai thil ni,” a ti.

Utan Isaacs höjder skola förödda, och Israels kyrkor förlagda varda; och jag vill stå upp med svärdena öfver Jerobeams hus.

10 Te vaengah Bethel khosoih Amaziah te Israel manghai Jeroboam taengla a tueih tih, “Israel im kah kotak ah Amos loh nang n'taeng thil. A ol boeih ueh ham khaw khohmuen loh a noeng moenih.

Då sände Amazia, Presten i BethEl, till Jerobeam, Israels Konung, och lät säga honom: Amos gör ett uppror emot dig uti Israels hus. Landet orkar icke lida hans ord.

11 Te dongah Amos loh, 'Jeroboam te cunghang dongah duek vetih Israel te a khohmuen dong lamloh a poelyoe rhoe a poelyoe ni, ' a ti,” a ti nah.

Ty Amos säger alltså: Jerobeam måste dö genom svärd, och Israel skall varda fången bortförd utu sitt land.

12 Te vaengah Amaziah loh Amos te, “Khohmu Nang te Judah khohmuen la cet lamtah yong laeh. Buh pahoi ca lamtah hnap tonghma nawn.

Och Amazia sade till Amos: Du Siare, gack hädan, och fly in uti Juda land, och föd dig der, och prophetera der;

13 Tedae Bethel te tonghma thil ham koep koei boeh. He he manghai rhokso neh ram kah im ni,” a ti nah.

Och prophetera intet mer i BethEl; ty det är Konungens kyrka och riksens hus.

14 Te dongah Amos loh a doo tih Amaziah te, “Kai he tonghma moenih, kai he tonghma capa moenih. Kai he saeldawn ni, thaihae ni ka hloe.

Amos svarade, och sade till Amazia: Jag är ingen Prophet, eller någon Prophetes son; utan jag är en fäherde, den mulbär afhemtar.

15 Tedae BOEIPA loh kai he boiva hnuk lamloh n'loh. Te vaengah BOEIPA loh kai te, “Cet lamtah ka pilnam Israel taengah tonghma laeh,” a ti.

Men Herren tog mig ifrå hjordenom, och Herren sade till mig: Gack bort, och prophetera mino folke Israel.

16 Te dongah, 'Israel taengah tonghma boel lamtah Isaak imkhui te saep boeh,’ na ti akhaw BOEIPA ol mah hnatun dae.

Så hör nu Herrans ord: Du säger: Prophetera intet emot Israel, och tala intet emot Isaacs hus.

17 Te dongah BOEIPA loh he ni a thui. Na yuu te khopuei khuiah cukhalh vetih na capa neh na canu te cunghang dongah cungku uh ni. Na khohmuen khaw rhuihet loh a boe ni. Namah khaw diklai ah rhalawt la na duek ni. Israel te a khohmuen dongah lamloh a poelyoe rhoe a poelyoe uh ni,” a ti nah.

Derföre säger Herren alltså: Din hustru skall i stadenom skämd varda, och dine söner och döttrar skola falla genom svärd, och din åker skall med snöre utdelad varda; men du skall dö uti ett orent land, och Israel skall utu sitt land fördrifven varda.