2 Samuel 5

1 Israel koca pum loh David te Hebron la a paan uh tih, “Kaimih he namah rhuh, kaimih he namah saa dae la he.

Och alla Israels slägter kommo till David i Hebron, och sade: Si, vi äre af ditt ben och ditt kött.

2 Hlaem hlavai kah Saul a om vaengah ni kaimih soah manghai la na om khaw na om rhoe coeng. Israel te a thak, a thak tih a pawk khaw a pawk puei. Te dongah ni BOEIPA loh namah taengah, 'Ka pilnam Israel te na luem puei vetih Israel soah rhaengsang la na om bitni,’ a ti pai,” a ti uh.

Dertill ock tillförene, när Saul var Konung öfver oss, förde du Israel ut och in; så hafver nu Herren sagt dig: Du skall vakta mitt folk Israel, och skall vara en höfvitsmän öfver Israel.

3 Israel patong boeih loh Hebron la manghai te a paan uh. Te vaengah manghai David loh amih te Hebron ah moi a boh pah tih BOEIPA mikhmuh ah David te Israel sokah manghai la a koelh uh.

Och alle äldste i Israel kommo till Konungen i Hebron; och Konung David gjorde med dem ett förbund i Hebron för Herranom; och de smorde David till Konung öfver Israel.

4 David a manghai vaengah kum sawmthum lo ca coeng tih kum sawmli khuiah manghai van.

Tretio åra gammal var David, då han Konung vardt, och regerade i fyratio år.

5 Hebron ah Judah te kum rhih hla rhuk a manghai thil tih Jerusalem ah Israel neh Judah pum te kum sawmthum kum thum a manghai thil.

I Hebron regerade han i sju år och sex månader, öfver Juda; men i Jerusalem regerade han i tre och tretio år, öfver hela Israel och Juda.

6 Manghai neh a hlang rhoek loh Jerusalem khohmuen khosa kung Jebusi te a caeh uh thil hatah David te a voek tih, “Hela na kun mahpawh, hela David kun boel saeh a ti coeng atah mikdael rhoek neh aka khaem rhoek long mah nang te n'haek thai,” a ti nah.

Och Konungen drog bort med sina män till Jerusalem, emot de Jebuseer, som bodde der i landena. Men de sade till David: Du skall icke komma härin, utan blinde och halte skola drifva dig af. Och deras mening var, att David skulle icke komma derin.

7 Tedae David loh Zion rhalvong David khopuei te vik a loh.

Men David vann borgena Zion; det är Davids stad.

8 Te khohnin ah David loh, “Aka khaem khaw, mikdael khaw, khat khat long khaw Jebusi aka ngawn tah tuikun khaw pha saeh,” a ti. Te khaw David kah a hinglu a hmuhuet, la a hmuhuet uh tih mikdael khokhaem loh, “Im khuila ha kun boel saeh,” a ti uh dongah ni.

Då sade David på den dagen: Den som slår de Jebuseer, och kommer upp till takrännorna; de halta och blinda, hvilka Davids själ hatar. Deraf säger man: Låt ingen blindan eller haltan komma i huset.

9 Rhalvong te David loh a om thil dongah David Khopuei la a khue. Te dongah vaikhap lamloh imkhui duela a kaepvai te David loh a sak.

Så bodde då David på borgene, och kallade henne Davids stad; och David byggde omkring, ifrå Millo och innanföre.

10 David a caeh a pongpa vaengah a pantai te caempuei Pathen BOEIPA loh anih a om puei dongah ni.

Och David gick, och förkofrade sig; och Herren Gud Zebaoth var med honom.

11 Tyre manghai Khiram loh David taengla puencawn a tueih tih lamphai thing, thing kutthai, pangbueng dongkah ham lungto kutthai neh David ham im a sak uh.

Och Hiram, Konungen i Tyro, sände båd till David, och cederträ till väggar, och timbermän och stenhuggare, att de skulle bygga David ett hus.

12 Israel sokah manghai la BOEIPA loh anih a thoh khaw, a pilnam Israel kong ah a ram a phoh te khaw David loh a ming.

Och David förmärkte, att Herren hade stadfäst honom för en Konung öfver Israel, och upphöjt hans rike för sitt folk Israels skull.

13 David loh yupuei yula muep a loh dongah Hebron lamkah Jerusalem la a pawk vaengah David ham capa neh canu khawk a sak pauh.

Och David tog ännu flera hustrur och frillor i Jerusalem, sedan han var kommen ifrå Hebron; och honom vordo ännu flere söner och döttrar födde.

14 Jerusalem ah anih ham aka thaang rhoek a ming rhoek tah Shammua, Shobab, Nathan, Solomon,

Och detta är deras namn, som honom födde voro i Jerusalem: Sammua, Sobab, Nathan, Salomo,

15 Ibhar, Elishua neh, Nepheg neh Japhia,

Jibehar, Elisua, Nepheg, Japhia,

16 Elishama, Eliada neh Eliphelet.

Elisama, Eljada, Eliphalet.

17 Israel sokah manghai la David a koelh uh te Philisti rhoek loh a yaak uh vaengah David mae hamla Philisti rhoek boeih cet uh. Tedae David loh a yaak tih rhalvong la suntla thuk.

Och då de Philisteer hörde, att man hade smort David till Konung öfver Israel, drogo de alle upp till att söka David. Då David det förnam, drog han neder till en borg.

18 Te vaengah Philisti rhoek ha pawk uh tih Rapha kol ah khawk taai uh.

Men de Philisteer kommo, och lade sig neder i den dalenom Rephaim.

19 David loh BOEIPA te a dawt tih, “Philisti te ka paan a yaa, amih te ka kut dongah nan tloeng aya?” a ti nah hatah BOEIPA loh David te, “Cet! Philisti te na kut dongah kam paek rhoe kam paek ni,” a ti nah.

Och David frågade Herran, och sade: Skall jag draga upp emot de Philisteer, och vill du gifva dem i mina hand? Herren sade till David: Drag ditupp; jag vill gifva de Philisteer i dina hand.

20 David te Baalperazim la cet tih amih te a ngawn. Te vaengah David loh, “Ka thunkha rhoek te BOEIPA loh ka mikhmuh ah tui puut bangla a va coeng,” a ti. Te dongah tekah hmuen te a ming Baalperazim la a khue.

Och David kom till BaalPerazim, och slog dem der, och sade: Herren hafver förskingrat mina fiendar för mig ifrå, hvarannan, såsom vattnen förskingras. Deraf kallar man det samma rummet BaalPerazim.

21 Te vaengah a hnoo uh sut amih muei te David neh a hlang rhoek loh a koh uh.

Och de läto der deras afgudar; men David och hans män togo dem bort.

22 Te phoeiah a rhaep la Philisti rhoek koep cet uh tih Rapha kol ah taai uh.

Men de Philisteer drogo åter upp, och lade sig neder i Rephaims dal.

23 Te vaengah David loh BOEIPA te a dawt hatah, “Cet boeh, a hnuk longah vael lamtah, amih te tikti rhaldan ah khoep cuuk.

Och David frågade Herran. Han sade: Du skall icke draga ditupp; utan kom bakuppå dem, så att du kommer uppå dem in mot päronaträn.

24 Tikti soi ah haeksak ol na yaak la, na yaak coeng atah cuuk thil laeh. Philisti lambong tloek ham te na hmaiah BOEIPA cet coeng,” a ti nah.

Och när du får höra, att det ruskar öfverst uppe i skatarna af päronaträn, så var vid ett friskt mod; ty Herren är då utgången för dig, till att slå de Philisteers här.

25 BOEIPA loh amah a uen bangla David loh a saii tih Philisti te a tloek tih Geba lamloh Gezer la pawk.

David gjorde som Herren honom budit hade, och slog de Philisteer, ifrå Geba allt intilldess man kommer till Gaser.