2 Kawrin 4
1 Te dongah mamih ng'rhen tih bibi n'dang uh he n'thathae pawh.
Därför, då vi nu, genom den barmhärtighet som har vederfarits oss, hava detta ämbete, så fälla vi icke modet.
2 Tedae yahkoi kah olhuep te n'thaek uh coeng. Pathen kah olka he rhaithinah neh pongpa pawt tih a tuengkhuep moenih. Tedae oltak kah a phoenah lamloh Pathen hmaiah neh hlang rhoek kah mingcimnah cungkuem dongah mah neh mah n'oep uh coeng.
Nej, vi hava frånsagt oss allt skamligt hemlighetsväsen och gå icke illfundigt till väga, ej heller förfalska vi Guds ord, utan framlägga öppet sanningen och anbefalla oss så, inför Gud, hos var människas samvete.
3 Tedae mamih kah olthangthen he muekdah la om ngawn cakhaw aka paci rhoek taengah ni muekdah laa om.
Och om vårt evangelium nu verkligen är bortskymt av ett täckelse, så finnes det täckelset hos dem som gå förlorade.
4 Ta kumhal kah pathen tah amih ah om tih aka tangnahmueh rhoek kah poeknah te a dael sak. Te vaengah Khrih thangpomnah olthangthen kah khoval te aa voelpawh. Amah tah Pathen kah mueimae ni. (aiōn g165)
Ty de otrognas sinnen har denna tidsålders gud så förblindat, att de icke se det sken som utgår från evangelium om Kristi, Guds egen avbilds, härlighet. (aiōn g165)
5 Kamamih kawng pawt tih Jesuh Khrih Boeipa ni ka hoe uh. Jesuh kongah kaimih khaw nangmih sal la ka omuh.
Vi predika ju icke oss själva, utan Kristus Jesus såsom Herre, och oss såsom tjänare åt eder, för Jesu skull.
6 Pathen loh a thui dongah vangnah tah yinnah lamloh ha vang. Amah loh Jesuh Khrih kah maelhmai neh Pathen kah thangpomnah, mingnah khoval te mamih thinko ah a sae sak.
Ty den Gud som sade: "Ljus skall lysa fram ur mörkret", han är den som har låtit ljus gå upp i våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall kunna sprida sitt sken.
7 Hekah khohrhang he diklai hno dongah tah ng'khueh uh coeng. Te daengah ni thaomnah dongkah a puehkan tah Pathen kah koe la om vetih mamih kah la a om pawt eh.
Men denna skatt hava vi i lerkärl, för att den översvinnliga kraften skall befinnas vara Guds och icke något som kommer från oss.
8 A cungkuem loh n'lawn uh dae ka khawk uh moenih. Ka ingang uh dae a tal uh moenih.
Vi äro på allt sätt i trångmål, dock icke utan utväg; vi äro rådvilla, dock icke rådlösa;
9 Hnaemtaek dae m'phap moenih. N'tloeng sut dae m'paci uh moenih.
vi äro förföljda, dock icke givna till spillo; vi äro slagna till marken, dock icke förlorade.
10 Jesuh kah dueknah he pum dongah puet m'phueih daengah ni Jesuh kah hingnah loh mamih pum dongah a phoe van eh.
Alltid bära vi Jesu dödsmärken på vår kropp, för att också Jesu liv skall bliva uppenbarat i vår kropp.
11 Mamih aka hing rhoek tah Jesuh kongah dueknah taengah m'voeih taitu. Te daengah ni Jesuh kah hingnah long khaw aka duek thai mamih pumsa dongah a phoe eh.
Ja, ännu medan vi leva, överlämnas vi för Jesu skull beständigt åt döden, på det att ock Jesu liv må bliva uppenbarat i vårt dödliga kött.
12 Te dongah dueknah loh kaimih ah, hingnah loh nangmih ah pongthoo coeng.
Så utför nu döden sitt verk i oss, men i eder verkar livet.
13 Tangnah mueihla amah te aka khueh long tah a daek tangtae bangla ka tangnah tih ka thui. Kaimih loh ka tangnah uh dongah ka thui uh bal.
Men såsom det är skrivet: "Jag tror, därför talar jag ock", så tro också vi, eftersom vi hava samma trons Ande; därför tala vi ock,
14 Boeipa Jesuh te thoo tila ming uh. Kaimih khaw Jesuh neh n'thoh vetih nangmih taengah m'pai sak ni.
ty vi veta att han som uppväckte Herren Jesus, han skall ock uppväcka oss med Jesus och ställa oss inför sig tillsammans med eder.
15 A cungkuem he nangmih ham ni. Te daengah ni lungvatnah loh uemonah te muep a pungtai sak vetih Pathen kah thangpomnah te a baetawt eh.
Allt sker nämligen för eder skull, på det att nåden, genom att komma allt flera till del, må bliva så mycket större och verka en allt mer överflödande tacksägelse, Gud till ära.
16 Te dongah n'thathae uh pawh. Mamih kah poenghman hlang tah poci ngawn mai cakhaw mamih kaha khui tah a hnin hnin ah tlaihvong uh.
Därför fälla vi icke modet; om ock vår utvärtes människa förgås, så förnyas likväl vår invärtes människa dag efter dag.
17 Te dongah kolkalh kah phacip phabaem aka phoeng long he dungyan thangpomnah kaha khiing te mamih hama puehkan lamloh a phuehkan la a thoeng sak. (aiōnios g166)
Ty vår bedrövelse, som varar ett ögonblick och väger föga, bereder åt oss, i översvinnligen rikt mått, en härlighet som väger översvinnligen tungt och varar i evighet -- (aiōnios g166)
18 Mamih kah hmuh tangtae dongah pawt tih hmuh pawt te ni m'paelki uh. Hmuh tangtae long he kolkalh om tih hmuh mueh long tah dungyan duela cak. (aiōnios g166)
åt oss som icke hava till ögonmärke de ting som synas, utan dem som icke synas; ty de ting som synas, de vara allenast en tid, med de som icke synas, de vara i evighet. (aiōnios g166)
