< 2 Khokhuen 14 >
1 Abijah he a napa rhoek taengla a khoem uh vaengah tah anih te David khopuei ah a up uh. Te phoeiah a capa Asa anih yueng la manghai. Anih tue vaengkah kum rha khui ah khohmuen khaw mong.
Och Abia gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i Davids stad. Och hans son Asa blev konung efter honom. Under hans tid hade landet ro i tio år.
2 Asa loh a Pathen BOEIPA mikhmuh ah hnothen neh a thuem ni a saii.
Och Asa gjorde vad gott och rätt var i HERRENS, sin Guds, ögon.
3 Kholong hmueihtuk neh hmuensang te a khoe tih kaam te a phaek. Asherah khaw a top.
Han skaffade bort de främmande altarna och offerhöjderna och slog sönder stoderna och högg ned Aserorna.
4 A napa rhoek kah Pathen BOEIPA toem ham neh a olkhueng neh a olpaek vai ham khaw Judah rhoek te a uen.
Och han uppmanade Juda att söka HERREN, sina fäders Gud, och hålla lagen och budorden.
5 Judah khopuei tom lamkah hmuensang neh bunglawn te a khoe tih a mikhmuh ah a ram khaw mong.
Ur alla Juda städer skaffade han bort offerhöjderna och solstoderna; och riket hade ro under honom.
6 Khohmuen te a mong dongah Judah kah kasam khopuei rhoek te a sak. Anih te BOEIPA loh a duem sak dongah te vaeng tue ah a taengah caemtloeknah om pawh.
Och han byggde fasta städer i Juda, eftersom landet hade ro och han under dessa år icke hade något krig; ty HERREN hade givit honom lugn.
7 Te phoeiah Judah rhoek taengah, “Khopuei rhoek he sa uh sih lamtah vongtung neh rhaltoengim khaw, thohkhaih neh thohkalh khaw buen uh sih. Mamih kah Pathen BOEIPA te n'toem uh dongah khohmuen he mamih mikhmuh ah mong pueng. N'toem uh bangla a kaepvai taengah mamih he m'duem sak,” a ti nah. Te dongah a sak uh tangloeng tih thaihtak uh.
Han sade nämligen till Juda: "Låt oss bygga dessa städer och förse dem runt omkring med murar och torn, med portar och bommar, medan vi ännu hava landet i vår makt, därför att vi hava sökt HERREN, vår Gud; ty vi hava sökt honom, och han har låtit oss få lugn på alla sidor." Så byggde de då, och allt gick väl.
8 Judah lamkah photlinglen neh cai aka muk tatthai thawng ya thum te Asa taengah om bal. Benjamin lamloh photling aka bai tih lii aka phu, tatthai hlangrhalh boeih he thawng yahnih thawng sawmrhet lo.
Och Asa hade en här som var väpnad med stora sköldar och med spjut, och som utgjordes av tre hundra tusen man från Juda, vartill kommo två hundra åttio tusen man från Benjamin, som voro väpnade med små sköldar och spände båge. Alla dessa voro tappra stridsmän.
9 Te phoeiah amih te Kushi Zerah loh tatthai thawng thawngkhat, leng ya thum neh a paan tih Mareshah la pawk.
Men Sera från Etiopien drog ut mot dem med en här av tusen gånger tusen man och tre hundra vagnar; och han kom till Maresa.
10 Te dongah Asa te a hmai ah cet tih Mareshah kah kolrhawk ah caemtloek rhong a pai.
Och Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresa.
11 Te vaengah Asa loh amah kah Pathen BOEIPA te a khue tih, “Aw BOEIPA, thadueng aka tal te boeiping laklo ah bom ham khaw namah bang a om moenih. Kaimih kah Pathen BOEIPA aw kaimih m'bom lah. Namah dongah ka hangdang uh tih namah ming nen ni he hlangping taengla ka pawk uh. Namah te kaimih kah Pathen BOEIPA ni, namah taengah tah hlanghing loh ueh mahpawh,” a ti nah.
Och Asa ropade till HERREN, sin Gud, och sade: "HERRE, förutom dig finnes ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, HERRE, vår Gud, ty på dig stödja vi oss, och i ditt namn hava vi kommit hit mot denna hop. HERRE, du är vår Gud; mot dig förmår ju ingen människa något."
12 Te dongah BOEIPA loh Kushi te Asa mikhmuh neh Judah mikhmuh ah a yawk sak tih Kushi rhoek te rhaelrham uh.
Och HERREN lät etiopierna bliva slagna av Asa och Juda, så att etiopierna flydde.
13 Amih te Asa neh a taengkah pilnam loh Gerar hil duela a hloem tih Kushi lamloh a cungku sak. Amih te hinglu hlawtnah a om pawt hil BOEIPA mikhmuh neh a caem mikhmuh ah a khah coeng tih kutbuem khaw a yet la muep a phueih uh.
Och Asa och hans folk förföljde dem ända till Gerar; och av etiopierna föllo så många, att ingen av dem kom undan med livet, ty de blevo nedgjorda av HERREN och hans här. Och folket tog byte i stor myckenhet.
14 Te vaengah amih soah BOEIPA taengkah birhihnah a om dongah Gerar kaepvai khopuei boeih te a ngawn uh. A khuiah kutbuem muep a om dongah khopuei tom te a poelyoe uh.
Och de intogo alla städer runt omkring Gerar, ty en förskräckelse ifrån HERREN hade kommit över dessa; och de plundrade alla städerna, ty i dem fanns mycket att plundra.
15 Boiva kah dap khaw a ngawn uh dongah boiva neh kalauk te a cungkuem la a sol uh tih Jerusalem la mael uh.
Till och med boskapsskjulen bröto de ned och förde bort småboskap i myckenhet och kameler, och vände så tillbaka till Jerusalem.